J Natanael (Nathan) Hedin

Född:1880-03-19 – Norra Råda församling, Värmlands län
Död:1969-01-15 – Sunne församling (S-län), Värmlands län

Affärsman, Kulturhistoriker


Band 18 (1969-1971), sida 454.

Meriter

Hedin, Josef Natanael (Nathan), f 19 mars 1880 i N Råda (Värml), d 15 jan 1969 i Sunne (Värml). Föräldrar: skomakarmästaren Per Fredrik H o Maria Margareta Svensson. Elev vid Karlskoga prakt skola 98— 99, vid Bröderna Påhlmans handelsinst i Sthlm 04, kontorsanst i Sthlm 04—10, drev lanthandel i Rottneros 10—25 o speceriaffär i Sunne från 25, pensionsstyns ombud 16—50, led av kommunalfullm i Sunne 19 —44 (ordf 20—44), ordf i styr för Värml-Dalsl:s köpmannaförb 27—39, riksantikvariens ombud från 29, led av styr för Värml:s hemslöjd, för Värml:s hembygdsförb, för Värml:s fornminnes- o museifören (hed:led), ordf i styr för Sunne KFUM, en av stiftarna av Sunne hembygdsfören (ordf 36—46), v ordf i styr för ab Hakon Swenson från 43, led av styr för Fören Nordens Värml-avd, ombud vid kyrkomötena 36, 38, 41, 46 o 48. — Korresp LVHAA 54, Iqml 59.

G 2 okt 10 i Södertälje m Anna Gabriella Palm, f 19 mars 85 i Oskarshamn, dtr till rådmannen Georg Richard Leonard P o Wilhelmina Maria Råberg.

Biografi

Nathan H växte upp på järnbruket Stjärnsfors som låg i Uddeholmsbolagets kärnbygd. Hans mor hade varit barnflicka hos sunnemoprästen Olof Olsson som med sin familj och över två hundra värmlänningar 1869 utvandrade till Kansas i syfte att där grunda ett "sant kristligt samfund". Hon skulle ha följt med men drog sig tillbaka i sista stund. Vad H i sin ungdom fick höra om de dramatiska händelserna kring Olof Olssons utvandring och dennes fängslande personlighet gjorde ett oförgätligt intryck på honom och väckte hans intresse för hembygdsforskning.

H blev en av de främsta upptecknarna av värmländskt folklore. En hyllningsartikel säger träffande om honom, att "såsom ett bi suger honung ur klövern så pumpar han alla han möter på folklore och folktro". Ingenting undgick honom. När en ung bonde i socknen berättade, att han under plöjning i hemmanets mossjord hittat en egendomlig nöt, gjorde H undersökning på platsen och fann, att det var en subfossil frukt av sjönöten, Trapa natans, som kommit i dagen. Därmed kunde nordgränsen för dess utbredning flyttas till Sunnebygden. H:s kritiska detaljsinne visade sig också, när han kartlade förut okända fornminnen i Fryksdalen liksom när han påvisade, att Fryksdalen sedan gammalt varit centrum för klocktillverkning. Inom hembygdsförbundet åstadkom han insatser för att rädda den finska invandrarkulturen i Värmland. I sina böcker och i en mångfald tidskriftsartiklar har han skildrat personer, händelser och sedvänjor i sin värmländska hembygd.

H kom i unga år in i affärslivet. Han blev verksam inom köpmännens riksorganisation och tog där initiativ till grundandet av Köpmannainstitutet. Men han fick också tid att ingående skildra lanthandelns historia. Sin första affär öppnade han på Rottneros, Ekeby i Gösta Berlings saga. Han blev en beundrare av Selma Lagerlöfs författarskap, och han kom att tillhöra hennes närmaste vänner. Med kritisk blick och fin intuition gav han omistliga bidrag till kännedom om verkligheten bakom de gestalter som träder fram i hennes diktning. Inför jubileet 1958 tog han initiativ till bildandet av Selma Lagerlöf-sällskapet.

H var väl förtrogen med väckelserörelsen, tog livlig del i bygdens religiösa liv och valdes till lekmannaombud vid fem kyrkomöten. Inför Nya Sverige-minnet 1938 gjorde han fruktlösa försök att åstadkomma en riksomfattande registrering av den sv utvandringen till Amerika. Under ett kvartsekel var H kommunalfullmäktiges ordförande och visade som kommunalman djupa sociala intressen och en osedvanlig kringsynthet. Hans idealitet och rika tankevärld inspirerade omgivningen. Hans hem rymde omfattande samlingar av minnen från Geijer, Fröding, Lagerlöf och värmländskt arbetsliv, och han framstod som den främste värnaren och kännaren av värmländskt kulturliv. Mycket av det finaste i traditioner och minnen skulle utan hans insatser ha gått förlorat.

Författare

Sigurd Gustavson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till hornsimpans historia (Värmland förr och nu 1915, Karlstad, s 176 f). — Allmogeurmakeriet i Värmland. Försök till historik (ibid, 1928, s 33— 125; även sep, Karlstad 1929, 88 s). — Från Lussemorron till Knutkväll (Karlstads stifts julbok 1931, Karlstad, s 91—109). — Välgörarinnan i det tysta (Hågkomster och livsintryck, 21: Mårbacka och Övralid .. . under red av S Thulin, saml 1, Uppsala 1940, s 185—195). — Den första bebyggelsen (Från N. Rådabygden i Värmland. En serie föredrag utg av Hagfors föreläsnings- och hembygdsförening, Karlstad 1943, 4:o, s 21—29; även sep, 11 s). — [Lanthandeln under näringsfriheten] (J Ejdestam, N H & E Nygren, Bilder ur lanthandelns historia sammanställda .. ., Västerås (tr Gbg) 1943, s 97—260; 2. [omarb o utökade] uppl Västerås 1965, s 125—318). — Värmländsk lanthandel (Näringsliv i Värmland . . ., Upsala (tr Hälsingborg) 1945, 4:o, s 108—119). — Fryksdalsprofiler och annat värmländskt. Sthlm 1945. 217 s. — De voro människor. . . (Värmland, ett storslaget och egenartat landskap, Sthlm 1946, 4:o, s 379—401). — En hembygdsförening söker sin väg (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård under red av S Erixon o Å Campbell, 2, Sthlm 1947, 4:o, s 343—350). — En värmlänning berättar. Sthlm 1949. 180 s. — Från vägarnas och viddernas Värmland. Sthlm 1951. 191 s. — Den gamla tidens Värmland och den nya (Värmland förr och nu, 1951, s 166—173). — Mannen och gärningen (Samlande gärning. Bilder från samhälle och näringsliv, tillägnade . . . Hakon Swenson . . ., Västerås 1953, 4:o, s 11—29; även sep, 19 s). — De sista på skansen (Värmland förr och nu, 1953, s 113—131). — Lysviks kyrka 1753—1953. Anteckningar till kyrkans historia. På uppdrag gjorda. Kristinehamn 1953. 116 s. (Tills med L Brodin.) — Ordet kavaljerer hos Selma Lagerlöf (Svenska landsmål och svenskt folkliv, årg 76—77, 1953—¦ 54, [början även som:] Scandinavica et Fenno-Ugrica, studier tillägnade Björn Collinder .. ., Sthlm (tr Upps) 1954, s 195—198). — Bortglömda kavaljersgravar. Sunne [1955]. (6) s. [Ur Program för Selma Lagerlöfspelen i Sunne . . . 1955.] — Selma Lagerlöf och S:ta Clara (Svensk litteraturtidskrift, 19, 1956, Lund, s 1—10). — En hälsning ... (Värmlands och Dalslands köpmannaförbund 1908—1958. Jubileumsskrift, Karlstad 1958, s 7). — Fryksdalen — Värmlands hjärta. De stora linjernas landsända (Värmland i ord och bild, en hundraårskrönika sammanställd av H Lignell . . ., Gbg (tr Halmstad) 1958, s 14—33). — Rottneros, herrgården som blev — en saga (ibid, s 34—39). — Sunne köping (ibid, s 569—577). — Sagans kavaljerer och verklighetens (Lagerlöfstudier [1,] utg av Selma Lagerlöf-sällskapet 1958, Malmö, s 109—138). — Sannsagan om Rottneros (Rottneros. Ett bildalbum . . ., Sthlm 1959, 4:o, s 4—6; tysk o eng övers Sthlm så). — Sunne kyrka. Kort historik på uppdrag av Kyrkorådet sammanställd. Sunne 1965. (8 s, folder.) — Fakta och frågetecken. Selma Lagerlöfs randanteckningar till en Gösta Berling-kommentar (Lagerlöfstudier . . ., 3, Lund 1966, s 27—41). — Bygden och människorna (Karlstads stifts julbok, årg 55, 1966, Karlstad (tr Katrineholm), s 37—42). — Tidningsart främst i Nya Wermlands-tidningen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv förf:lex; födelsedagsart:ar o nekr:er i dagspressen; uppgifter från sonen köpman Gunnar H, Karlstad.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Natanael (Nathan) Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Gustavson), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12733
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Natanael (Nathan) Hedin, urn:sbl:12733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Gustavson), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se