Meriter

Hedqvist, Karl Birger, f 13 maj 1894 i Piteå landsförs (Nb), d 24 febr 1964 i Sthlm (Osc). Föräldrar: disp Johan Emil H o Elin Dagmar Åström. Studentex vid h a l i Umeå 27 maj 11, officersex vid Karlberg 20 dec 13, underlöjtn vid Norrlands art:reg 31 dec 13, genomgick art- o ingenjörhögsk 16 okt 15—10 aug 18, löjtn vid Norrlands art:reg 9 febr 17, repetitör o bitr lär vid art- o ingenjörhögsk 1 sept 19—31 aug 21 o 26—34, art:stabsofficer 15 okt 24 (löjtn med placering vid arméförvaltn:ens art:dep:s industriavd)—32 o 1 nov 36—37, kapten vid art:staben 1 nov 26, kapten vid Norrlands art:reg 1 jan 28, sakk i försvarskomm 31—35, tjänstg vid generalstaben 1 okt 32—34, major i armén 14 dec 34, led av arméns fullm 34—37, chef för art:dep:s industriavd o major vid art:staben 1 nov 36, byråchef vid arméförvaltn:ens tygdep o överstelöjtn vid fälttygkåren 1 juli 37, överste o fälttygmäst 1 okt 39, generalmajor o generalfälttygmäst 1 april 49, generallöjtn 1 okt 59. — LKrVA 37 (styresman 51—53).

G 1) 2 april 17 i Östersund m Elin Katarina Mårtensson, f 5 april 91 där, d 28 mars 51 i Sthlm (Osc), dtr till grosshandl Olof M o Brita Olofsdtr; 2) 16 febr 56 i Sthlm (Kat) m Sonja Elisabet Carlson, f 28 juni 98 i Degerfors (Vb) o förut g m ryttmästaren H A Meyerson, dtr till skogschef Per Carlson o Selma Hildegard Loqvist.

Biografi

Redan tidigt kom Birger H in på det verksamhetsfält — den administrativa krigsmaterielförsörjningens — åt vilket han kom att ägna sina bästa krafter. De små anslag som före andra världskrigets utbrott disponerats för detta ändamål utnyttjades på ett framsynt sätt, och H:s insatser som fälttygmästare under hela andra världskriget, då han påtog sig en enorm arbetsbörda, ledde till att landet i slutet av kriget stod relativt väl rustat mot ett angrepp. Genom tillkomsten av krigsmaterielverket 1 juli 1943 komplicerades alla materielärenden, och även relativt obetydliga beställningar till krigsindustrin måste föregås av segslitna och långdragna förhandlingar inför försvarsministern emellan arméledningen och representanter för krigsmaterielverket. Dessa förhandlingar leddes från arméns sida nästan undantagslöst av H.

H:s första fem år som generalfälttygmästare 1949—54 karakteriserades av besvärliga utredningar av organisatorisk art. Under dessa år pågick 1946 års militära förvaltningsutredning, vars arbete först 1954 ledde till krigsmaterielverkets avskaffande och de militära förvaltningarnas omorganisation. Under de senare fem åren av H:s generalfälttygmästartid genomfördes bl a arméns tygmaterielplan — kanske det mest betydelsefulla som skett på detta område. Genom denna plan skapades möjligheter att med förutseende planlägga arméns utrustning med modern materiel.

På grund av H:s framstående chefsegenskaper, hans självständighet, framsynthet och omutliga fasthållande vid de uppsatta målen fördes fälttygkåren under hans tid fram till en i hög grad respekterad ställning inom arméledningen.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Krigsberedskapsfrågor (Artilleri-tidskrift, årg 55, 1926, Upps, s 110 —130). — Några artilleristiska reflexioner efter "en fälttjänstövning (ibid, 1930, s 1—20). — Synpunkter beträffande artilleriet under anfallsstrid. Sthlm 1931. 30 s. (KrVA:s handlingar och tidskrift 1931, h 7 = Bihäfte 2 [omsl].) — Studie över de operativa enheternas sammansättning av infanteri och artilleri. Sthlm 1933. 63 s. (Militärlitteraturföreningens förlag, [167 (omsl)].) — Förvaltning (Ny militär tidskrift, årg 10, 1937, Sthlm, 4.-o, s 514—516). — Fördelningsartilleriets motori-sering (Artilleri-tidskr, 1940, s 77—82). — Arméns tekniska upprustning under krigsåren (Ny mil tidskr, 1943, s 3—18). — Styresmannens anförande vid nedläggandet av ämbetet. Män och vapen (KrVAH år 1953, Linköping, s 401—409).

Källor och litteratur

K arméförvaltningens tyg-avd:s (art:dep) handl:ar 1924—59; tjänsteförteekn, KrA; Försvarsstabens krigshist avd:s arbetsarkiv rör Den sv beredskapens hist 1939 —45, Militärhögsk:s militärhist avd. — Nekr:er över Ff i Art:tidskr 1964, i KrVAH 1964 o i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Birger Hedqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Birger Hedqvist, urn:sbl:12747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-09-20.