Hegardt, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 516.

Biografi

Hegardt (von Hegardt), släkt. Peter H (1638–1711) var enligt egen uppgift (självbiogr »dagbok» hos fil dr E Bager, Malmö) född i den sedan 1700-talet försvunna byn Hegardt eller Hedegaard i Öster Höjsts sn, Tönder amt (då i Holstein, nu i Danmark), o yngst av de tre sönerna till en bildhuggare Jessia H (d 1639). Peter H flyttade 1655 till Malmö, där han senare blev handlande o rådman. I äktenskap med en dtr till prosten Jörgen Faxe (bd 15) blev han far till politieborgmästaren i Malmö Josias H (H 1) o till prof Martin H (1685–1732), som var kh för sv församl i London 1710–12 o blev eo prof i kyrkohistoria i Lund 1710 (tilltr 1714), teol prof 1716 o domprost 1728. Karl XII, som 1716–18 hade sitt huvudkvarter i H:s hus i Lund, adlade 1717 hans hustru o barn med namnet v H. Sonen Peter Fredrik v H (1716–80) blev eo assessor i Göta hovrätt 1750, revisionssekreterare 1756 o statssekreterare 1762, uppfördes 1769 två gånger på förslag till riksråd o blev 1771 friherre. 1773–75 representerade han justitiekanslersämbetet vid Gustav III:s räfst med Göta hovrätt. 1759 hade H köpt säteriet Berga i Högsby (Kalm) med underlydande, bl a järnbruket Fågelfors. 1760 fick han privilegium på en masugn vid Lamnehult i Långemåla (Kalm) o anlade så Hornsö masugn i samma sn. H grundade även Fredriksfors bruk i Döderhult (Kalm). Berga med underlydande ärvdes av hans syster o hennes söner av släkten Harmens (s 287). Josias H:s son prosten Peter H (1711–69) i Håslöv (Malm) har gjort lokalhistoriska uppteckningar om sitt pastorat (Håslövs kyrkoarkiv P I: 1, LLA) o om hela Skytts härad (G Sommelius saml, LUB). Yngre bröder till honom var klädesfabrikörerna Johan H (1712–53) o Carl Ludvig H (1727–66) samt eo rådmannen Georg H (1714–57), alla i Malmö. Denna gren av släkten utdog på manssidan 1837 med en av den sistnämndes söner.

Handlanden i Malmö Peter H (d 1753) har uppgivits (Örnberg) vara brorson till den ovannämnde rådmannen med samma namn, vilket inte kunnat bestyrkas. Säkert är, att han var gift med en brorsdtr till dennes hustru. Bland hans söner var klädesfabrikören i Malmö Jacob H (1713–75), som var riksdagsman 1761–62, stadsläkaren i Gävle med dr Cornelius H (1715–72) o kommerserådet Georg H (1718–73). Jacob H blev farfars far till sekreteraren i kommerskollegium Gustaf H (1825–84), som 1882 blev sv generalkonsul i Khvn. Denna släktgren fortlever på manssidan endast genom den sistnämndes brors ättlingar i USA.

Inspektören Josias H (d 1727 »på sitt 56 ålders år») vid det av rådmannen Peter H:s dtr ägda godset Svenstorp i Odarslöv (Malm) var enligt dödboken född i »Borkar» i Holstein. Han torde vara identisk med den person med detta namn som enligt dopboken 1723 för Caroli församling i Malmö var bror till handlanden Peter H. Enligt obestyrkt uppgift (tidigast Hegardt 1910) skall inspektören ha varit far till rådmannen i Uddevalla Peter Josias H (1704–86). Denne uppges (Marks v Würtenberg) ha varit född i Rendsburg i Holstein, vilket dock ej kunnat verifieras i dopboken där (G Anreps saml, KB; Hegardt 1928, s 6). Släktskap med rådmannen o med handlanden styrkes av förnamnen, vartill kommer, att hans son grosshandlaren i Uddevalla Josias H Pettersson (1739–1806) i sitt första äktenskap var ingift i släkten Faxe; hustrun var brorsdtr till handlanden Peter H:s hustru o brorsons dtr till rådmannen Peter H:s hustru. I sitt senare äktenskap blev han far till Christian Bernhard H (1781–1837) o till rådmannen i Gbg Gustaf Henrik H (1784–1846). Den förre var sv chargé d'affaires i Wien 1812–16 o blev kansliråd 1817 samt ledamot av rikets allmänna ärenders beredning 1819. Han adlades 1818 enligt RF § 37. Hans sonson, v häradshövding Fredrik Bernhard H (1856–1928), var sekreterare i Gbgs stadsfullmäktige 1895–1926 o riksdagsman i FK 1917. Fredrik H blev morbror till professor Sven Brisman o i äktenskap med en faster till denne far till fd rektorn för Norra Kalmar läns folkhögskola Bernhard H (f 1891, d 1983[1]), fd sv konsuln i Kapstaden Nils H (f 1894, d 1982[2]) o rådmannen i Gbg Carl H (1896–1969). Josias H Petterssons bror, rådmannen i Uddevalla Johannes H Pettersson (1743–86), blev farfar till kontraktsprosten Lechard Josias H (1816–1903) i Starrkärr (Älvsb). Lechard H:s farbror rådmannen i Uddevalla Peter Johansson H (1772–1821) var riksdagsman 1809–10. Son till honom i äktenskap med en dtr till Josias H Pettersson var Johannes H (1797–1868), som blev borgmästare i Strömstad 1819 o häradshövding i Viske o Fjäre (Hall) 1848. Han var riksdagsman 1823 o 1840–41. Sonson till honom var generallöjtnant Peter Josias H (H 2). Dennes farbror överstelöjtnant Henrik Bernhard H (1831–1903) kom genom sitt äktenskap i besittning av herrgårdarna Irvingsholm o Latorp i Tysslinge (Ör). Han blev far till godsägaren ryttmästare Johan Henrik Bernhard H (1869–1934) på Torsätra i V Ryd (Upps). Henrik H, som blev LLA 1911, var främst intresserad av betesdriften o utgav skriften Betesskötsel (1915). Han var riksdagsman i FK 1919 o ordf eller v ordf i en mängd lantbrukarsammanslutningar. Son till honom är slottsfogden på Drottningholm, Tullgarn o Rosersberg hovjägmästare Stig H (f 1902, d 1986[3]).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Bernhard H, Släktminnen, o avskr av Peter H:s »dagbok» i Adl ätten H:s arkiv, vol 1, Landelius utlandssv saml: Afrika, RA; biskop V Faxes biogr o genealog anteckn:ar rörande slägten Faxe o de därmed befryndade släkterna H, Möller o Ledebur, P A Heegaard, Bidr til Familien Heegaards Historie (stencil 1952), s 197, LUB; N W Marks v Wurtenbergs konceptgenealogier över levande ätter, RHA; genealogisk korrespondens hos major Sten H, Djursholm.

P G Andreen, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 11:2 (1961); BachCl; E Bager, Med penna o ritstift (1947); dens, Namngivning i Malmö i äldre tid (Malmö fornminnesfören:s årsskr, 15, 1947); dens, Malmöhist i sten, 1 (1958); E Bodman, Magistratstraditioner i Malmö (SoH 1960—61); B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1—2: 2 (1947 —68); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); G J Ehrensvärd, Dagboksanteckn:ar förda vid Gustaf III:s hof, 2 (1878); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); S Gerentz, Kommerskollegium o näringslivet (1951); T Gihl, Utrikesförvaltningen från 1809 till närvarande tid (Den sv utrikesförvaltnms hist, 1935); P Heegaard, Sporgsmaal (Personalhist Tids-skr, Raekke 8, Bd 1, 1922, s 199 ff); Peter H, Biogr anteckn:ar om släkten H (1910; ny utök uppl 1928); B Hildebrand, Svenstorps o Björnstorps arkiv (Archivistica et mediasvis-tica Ernesto Nygren oblata, 1956), s 204 ff; M Hofrén, Fogelfors bruk 1744—1944 (1944), s 12 f; T Höjer, Carl Johan i den stora koalitionen mot Napoleon (1935); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, I (1895), Ilb (1900); dens, Malmö stads krönikebok, III (1913), s 47 f; dens, Malmö stads kyrkor, I (1914), s 260—71; J Johansson, Några bilder från prosten H:s ungdomstid (julhälsn:ar till församharna från präster i Gbgs stift 1942); S Kjellberg, Ull o ylle (1943); Kommerskoll; S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 2—3 (1953—56); Lindahl, 9 (1904); Lunds hm, 2:2—4 (1948—52); Malmström; Millqvist; A Noreen, Anteckn:ar om K Hallands reg (1911); C T Odhner, Sveriges po-lit hist under konung Gustaf III:s regering, 1 (1885), s 314—21; C F Palmstierna, Sverige, Ryssland o England 1833—55 (1932); G Sjöström, Skånska nationen före afdel-ningarnes tid (1897); dens, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907);_SLH 1:3 (1824); Sv släktkal 1963; Senderjyske Stednavne, 3 (1933), s 546; A Treschow, Henrik H (LAH 1934); G Upmark, Berga (Sv slott o herresäten. N F. Småland, 2—3, 1921); G G Weibull, Skånska jordbrukets hist intill 1800-ta-lets början (1923), s 107 f; Örnberg, 4 (1888; tr 1887), 10 (1894).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt2019-07-09
2. Dödsår tillagt2019-07-09
3. Dödsår tillagt2019-07-09

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hegardt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12763, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12763
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hegardt, släkt, urn:sbl:12763, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se