Petter (Peter) J Hegardt

Född:1868-10-03 – Alingsås stadsförsamling, Älvsborgs län
Död:1945-06-15 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Arméofficer


Band 18 (1969-1971), sida 519.

Meriter

2 Hegardt, Petter (Peter) Josias, f 3 okt 1868 i Alingsås, d 15 juni 1945 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: majoren Nils Josias H o Clara Rosalie Elisabeth Jaensson. Mogenhetsex vid h a l i Skara 6 juni 87, volontär vid Bohusläns reg 6 juni 87, sergeant 1 juni 88, officersex vid Karlberg 24 okt 89, underlöjtn vid Bohusläns reg 16 nov 89, löjtn 10 april 95, elev vid Krigshögsk sept 97—juni 98, stabsadjutant o löjtn vid generalstaben 4 jan 02, militära studier i Ryssland jan—sept 02, kapten vid generalstaben 12 aug 03, kapten vid Bohusläns reg 10 sept 03, militärattaché i Tokio 12 febr 04—16 nov 05, attacherad vid 1:a japanska fältarmén i Manchuriet 30 april 04—21 juli 05, l:e lär i krigskonst vid Krigsskolan 14 okt 07—18 dec 09, kapten vid Västgöta reg 29 okt 07, överadjutant o major rid generalstaben 10 juni 10, stabschef vic 3:e armé fördeln 1 juli 10—31 dec 12, chef för infanteriskjutskolan 1 jan 13—10 april 15, överstelöjtn vid generalstaben 21 nov 13, led av överstyr för landstormsfören:arnas centralförb 13—19, ordf i dess verkst utsk 13—15, sakk i utredn:ar ang infanteriskjutskolans förläggn 13—14 o 17—18 (ordf), överstelöjtn vid Hallands reg 28 febr 14, tf chef för detta reg 30 juli 15, överste där 19 maj 16, chef 31 mars 17, chef för l:a brigaden 26 nov 20, stadsfullm i Halmstad 21—22, generalmajor 10 juni 26, chef för 6:e arméfördeln i Östersund 13 juni 26, chef för norra arméfördeln 28, generallöjtn 9 juni 33.

G 7 april 06 i Sthlm (Jak o Joh) m Ingeborg Mathilda Tamm, f 18 febr 80 i Tveta (Sth), d 13 maj 70 i Sthlm (Engelbr), dtr till domänintendent Claes Oscar Sebastian T o Anna Hildegard Bergendal.

Biografi

Efter avslutade krigshögskolestudier specialiserade sig Peter H på studiet av ryska militära förhållanden. Han bedrev intensiva ryska språkstudier och tjänstgjorde en kort tid i början av 1904 som lärare i ryska på krigshögskolan. Vid rysk-japanska krigets utbrott sändes H som militärattaché till Tokio och fick i denna egenskap följa operationer- na vid första japanska armén i Manchuriet — en elitarmé som till stor del utgjordes av specialtränade gardesförband. Han kom bl a att följa slagen vid Tauan 31 juli 1904, Liao-yang 30 aug—5 sept 1904, Sha-ho 9— 16 okt 1904 och Mukden 27 febr—7 mars 1905, och vad han såg gjorde ett outplånligt intryck på honom.

Sina erfarenheter från rysk-japanska kriget fick H användning för vid officersutbildningen, då han i okt 1907 utnämndes till förste lärare i krigskonst för officerskurserna på Karlberg. Hans tjänstgöring där avslutades med publicerandet av hans Krigshistoriska exempel från kriget i Östasien 1904— 1905, sammanställda på uppdrag av krigs-undervisningskommissionen. Efter vissa militära utredningar bl a i kulsprutefrågan, vilka ledde fram till fastställandet av sv arméns kulspruta m/14, var H 1913—15 chef för infanteriskjutskolan på Rosersberg, där han kom att nedlägga ett värdefullt pedagogiskt och organisatoriskt arbete. Även sedan H blivit chef för Hallands regemente tillkallades han såsom sakkunnig i frågor angående infanteriskjutskolan, på vars nuvarande utformning H haft ett stort inflytande.

H visade en sällsynt förmåga som trupputbildare och tillämpade med stort omdöme sina erfarenheter från rysk-japanska kriget på dåtida sv förhållanden. Utbildningsarbetet borde syfta till att väcka de värnpliktigas intresse och hos dem framkalla initiativ och självverksamhet. Han lade också en särskild vikt vid befälsutbildningen. Även som arméfördelningschef förfäktade han samma principer. De anvisningar, föreskrifter m m för utbildningsarbetet vid underlydande enheter, vilka av fördelningsstaben i Östersund utfärdades under H:s tid som arméfördelningschef, utmärkte sig för enkelhet och klarhet. Till sin läggning impulsiv förleddes H understundom till överilade uttalanden, vilka ytterligare poängterades av hans ofta drastiska och »osminkade» uttryckssätt. H var emellertid alltid mottaglig för sakskäl och kunde slå till reträtt, utan att hans auktoritet på något sätt blev lidande.

Med sin gedigna karaktär tillvann sig H de underlydandes aktning, förtroende och respekt samt sina vänners tillgivenhet. Inom frimurarorden var H mycket verksam både i Östersund och från 1933 i Sthlm och ut- nämndes 1936 till riddare av Carl XIII:s orden.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kriget i Sydafrika (Allmänna försvarsföreningens årsskrift 1900, Sthlm, s 1—38). — Krigshistoriska exempel från kriget i Östasien 1904—05 till och med slaget vid Liaojang. För användningen vid undervisningen i taktik vid Kungl. krigsskolan på uppdrag af krigsundervisningskommissionen utarb. Sthlm 1910. 206 s, 17 s, 9 lösa kartor. — Biografiska anteckningar om släkten Hegardt. Malmö 1910. 50 s, 1 tab. [Ny utvidgad uppl] Malmö 1928. 111 s, 1 tab.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Rapporter till ministern för utrikes ärenden i Sthlm från militärattachéen vid K M:ts beskickn i Tokio 1904—06, K krigsskolans o K krigshögskolans handhar 1888—1910, Infanteriskjutsko-lans handhar o konc 1912—18, Tjänsteför-teckn:ar 1924 o 1927, allt i KrA; Minnestal över H i Frimurarorden, Släkten H:s arkiv, RA.

G Lilliehöök m fl, K Västgötadals reg o K Hallands reg 1624—1961 (1964); G Hulthan-der, Biogr anteckn:ar från Carlberg 1792— 1892 (1892); Generalstaben. En minnesskr (1923), KrVAH 1945. — Art:ar i dagspressen 2 okt 1928 o 2 okt 1933 samt nekr:er 16 juni 1945.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petter (Peter) J Hegardt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12766
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petter (Peter) J Hegardt, urn:sbl:12766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se