Heintze, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 549.

Biografi

Heintze, släkt, möjligen härstammande från Böhmen. Johan Hintz (d 1771, 56 år gammal) var glasblåsarmästare 1748–57 vid Kosta i Ekeberga (Kron) o därefter vid Kasimirsborgs glasbruk i Lofta (Kalm). Hans son glasblåsaren Johan H (1755–1817) vid Karlsdal i Segerstad (Värml) blev far till glasblåsaren Johan Gustaf H (1785–1841) vid Rejmyra i Skedevi (Ög). Dennes son Gustaf Wilhelm H (1825–1909) avlade organistex redan vid 15 års ålder 1840 o musikdirektörsex 1848. Gustaf H var 1848–1906 organist o kantor vid Kristine kyrka i Jönköping o 1860–96 även musiklärare vid stadens läroverk. Han blev agré vid MA 1848, associé 1857 o ledamot 1906. H blev känd som orgelspelare o pianist genom konsertresor i Sverige o Finland. Från 1862 hade han examinationsrätt till organist- o kyrkosångarexamina. Han var även en gedigen o kunnig tonsättare. Främst skrev han för orgel, men han har även komponerat pianosonater o kantaterna Kors o krona (1904) o Pilgrimsfärden (1905). Större delen av H:s produktion är otryckt. En mängd kortare tillfällighetsstycken av honom förvaras i Per Brahegymnasiet i Jönköping.

Gustaf H:s son Georg Wilhelm H (1849–95) blev efter examen från musikkonservatoriet i Sthlm musiklärare vid läroverket i Kalmar 1870, dirigent vid Jönköpings regementes musikkår 1871, musikdirektör där 1872, organist i Jakobs kyrka i Sthlm 1881 samt universitetskapellmästare o domkyrkoorganist i Lund 1889. Wilhelm H blev tidigt känd som orgel virtuos, o 1868 intogs en av honom komponerad fuga för orgel i MAH. 1871 utsågs H av MA att representera sv orgelkonst vid världsutställningen i London. 1882 blev han LMA. Under åren 1869–83 gav H 55 egna orgelkonserter i Sthlm o landsorten, varjämte han besiktigade o invigde 34 orglar i landet. Han gjorde även en stor insats som privatlärare, speciellt i orgel o musikteori. Bland H:s verk kan nämnas en pianosonat (1871), flera kör- o orgelverk samt en koralbok (1889), som dock ej blev så spridd.

Wilhelm H:s son Gustaf Hjalmar H (1879–1946) avlade lägre organistexamen i Lund 1896 o blev efter studier vid musikkonservatoriet i Sthlm musikdirektör 1899. Gustaf H studerade bl a komposition o instrumentation för Joseph Dente o piano för Richard Andersson, vid vars musikskola han var pianolärare 1901–18, då han öppnade en egen pianoskola. Från 1910 var han organist i Maria kyrka i Sthlm. Han tillhörde stiftarna av Föreningen Sv tonsättare 1918, innehade statens tonsättarstipendium 1920–24 o blev 1942 LMA. Bland H:s kompositioner märks främst sju solokonserter, av vilka fyra för piano, två för violin o en fantasi för cello o orkester. Hans bästa verk karakteriseras av ett personligt o gediget tonspråk av romantiskt ursprung, en klar formkänsla o ett virtuost skrivsätt för instrumenten, speciellt för piano. Delvis på grund av sitt anspråkslösa o tillbakadragna sätt kom H dock aldrig att inta någon ledande position bland sin tids tonsättare. Hans bror John Wilhelm H (1886–1937) avlade lägre organistexamen i Lund 1904, undervisade vid Richard Anderssons musikskola i Sthlm 1907–10 o var därefter pianolärare vid musikkonservatoriet i Malmö. John H debuterade som pianist i Sthlm 1910 o i Khvn 1912. Bland hans viktigaste kompositioner var två pianokonserter, komponerade på 1920-talet.

Utan påvisbart samband med denna släkt var handlanden Fredrik August H (1854–1930) i Skurup (Malm), som blev far till botanisten lektor Sven August H (1881–1941). August H studerade 1904–12 kärlväxternas utbredning i Sveriges o Norges nordliga områden o presenterade sina forskningsresultat bl a i gradualavhandlingen Växttopografiska undersökningar i Åsele Lappmarks fjälltrakter, 1–2 (1913). Han intresserade sig också för fröspridningen, särskilt genom fåglar o däggdjur, men sin Handbuch der Verbreitungsökologi der Pflanzen, 1–2 (1932–35), hann han inte fullborda. Syster till honom är f d stadsbibliotekarien i Malmö Ingeborg H (f 1894).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: B Wikmans ms om tonsättarna H, SBL.

Ab Surte-Liljedahl. Minnesskr 1761—1930 (1930); K Andreasson, En potta gjorde honom till glasmästare (DN:s söndagsbil 1 febr 1970); K Atterberg, Fören Sv tonsättare 25 år (1943), s 17, 54, 67, 121, 175, 183, 186; Y Flyckt, Sv musikliv (2 uppl, 1939), s 142 f; Georg Vilhelm H (Sv musiktidn 1895, s 15); Gustaf H död (SvD 6 mars 1946); Gustaf Wilhelm Ff (Kyrkomusik o skolsång 1909, s 513 f); Kosta glasbruk 1742—1942 (1942), s 222, 225, 227; Krok; O Morales o T Norlind, KMA 1771—1921 (1921); A Nisbeth, Reijmyre glasbruk (Meddien från Östergötks o Linköpings stads mus 1960—¦ 61), s 34 f, 38, 42; dens, Värmländska glasbruk, 1 (1963), s 7, 42 f, 45, 77, 80; O Nordström, Sv glasindustri 1550—1960 (1962), s 39; Norlind; S Rambe, Måsagårds-släkten (1968); SMoK; Sohlman; SPG; Sv konstnärer (1943); Tonkonsten, 1 (1955); J Weidow, Sv glasbruk 1555—1965 (1969), s 62 f, 82; B Westberg, Casimirsborgs glasbruk 1757—1811 (Tjustbygden, 18, 1961), s 17; Wilhelm H (Sv musiktidn 1890, s 1 f).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heintze, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12797, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heintze, släkt, urn:sbl:12797, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se