Carl Niclas Hellens, von

Född:1745-08-01 – Finland (i Kärkölä)
Död:1820-01-16 – Finland (i Åbo)

Naturalhistoriker


Band 18 (1969-1971), sida 566.

Meriter

von Hellens, Carl Niclas (före adl Hellenius), f 1 aug 1745 i Kärkölä (Tav, Finland), d 16 jan 1820 i Åbo. Föräldrar: regiskrivaren Carl Hellenius o Brita Catharina Stranden. Gymnasist i Borgå 60, inskr vid Åbo akad 22 febr 64, amanuens vid kemiska laboratoriet 66—70, FK 68, disp pro gradu 26 juni 69, magister 6 juli 69, allt i Åbo, informator i landsorten 70, docent i kemi, zoologi o ekonomi vid Åbo akad 11 okt 73, betyg till UU 17 maj 74, disp för Linné där 20 nov 76, ML 77, med adj o botanices demonstrator vid Åbo akad 13 febr 78, eo prof i ekonomi o naturalhist där 12 juni 80, MD vid UU 17 juni 80, rektor vid Åbo akad 89 o 92, prof i ekonomi o naturalhist 16 april 93, ordf i Finska hushålln-.sällsk 09, led av collegium medicum i Åbo 11, adl vid sitt avsked som prof 11 maj 16. — LVA 88.

G 4 sept 83 i Åbo m Anna Charlotta v Mell, f 17 febr 63 där, d 12 mars 95 där, dtr till apotekaren Lars Henrik v M o Anna Charlotta Fittie.

Biografi

Om H:s tidigare studieår är ingenting av betydelse närmare bekant. Intryck under vistelsen i Uppsala blev tydligen avgörande för hans fortsatta verksamhet, och mycket tyder på att Linné utövade stort inflytande på honom. FLs för doktorsgrad utgivna avhandling var den sista för vilken Linné presiderade och hans omdöme om H var mycket berömmande.

H förblev naturalhistorien och särskilt botaniken trogen under hela sitt liv. Den ekonomiska delen av sin omfattande professur ägnade han avgjort mindre intresse. Naturalhistorien blev, har det sagts, under FLs tid en verklig vetenskap. Skötseln av den botaniska trädgården i Åbo anförtroddes honom redan tidigt och där föreläste han också. Med tanke på trädgårdens förkovran tillbytte han sig växter, även utländska. Främst upprätthöll han vetenskapliga kontakter och korrespondens med Uppsala (G P Thunberg) och Sthlm (Olof Swartz) men hade förbindelser också på andra håll, bl a i Ryssland, dit han på 1810-talet sände en av sina elever för att uppköpa frön till sällsynta växter, som inte fanns i Åbo.

Vården av trädgården var förenad med svårigheter av många slag, inte minst ekonomiska, vilka H med oförtröttad energi strävade att övervinna. 1779 påbörjade han en senare av andra fortsatt avhandling om den botaniska trädgården. Stort intresse visade han också för akademins herbarium. Han uppskattade 1811 dess av honom själv tidigare kraftigt ökade omfång till omkr 10 000 arter. Att hopbringa ett herbarium som motsvarade de fordringar som kunde ställas på en vetenskaplig institution ansåg han mycket angeläget. Bytesförbindelser var honom också här till hjälp. I samband med sitt avsked skänkte han sina växt- och övriga samlingar till akademin. H vinnlade sig också om att anlägga ett zoologiskt museum, men om hans verksamhet i detta syfte är uppgifterna relativt knapphändiga.

Som forskare och lärare bidrog H till att göra Linné och dennes arbeten välkända i Åbo. Några av H:s avhandlingar behandlar praktiska frågor, flertalet är att hänföra till den rent deskriptiva naturalhistoriens område; de bildade övergången till den beskrivande naturforskning, som därefter under flera årtionden skulle vara dominerande vid universitetet i Finland. Sina rön publicerade H utom i form av akademiska avhandlingar bl a i sv Vetenskapsakademins handlingar. Han presiderade för 31 disputationer, skrivna dels på svenska, dels på latin.

En av H:s ofta nämnda avhandlingar innehöll fenologiska iakttagelser från trakten kring Åbo åren 1780—85 med uppgifter om när växterna öppnade sina blomkalkar m m (1786). På zoologins område behandlade han bl a djurfängen i Tayastland (1782). Till frågor om hybrida djurarter återkom han i olika sammanhang. Färgvariationerna hos fåglarna intresserade honom. Själv ägde han ett vackert fågelkabinett med lapska rariteter. Den första i räckan av botaniskt monografiska avhandlingar bar titeln »De Calla» (1782), och den följdes av flera andra av liknande typ. H torde ha varit den förste i Finland som i sina undersökningar meddelade noggranna uppgifter om fyndorterna för de växter han behandlade. Genom sin verksamhet och sina skrifter medverkade H i hög grad till att det allmänna intresset för att samla och examinera växter stegrades. — För att hedra H gav Anders Retzius namnet Hellenia åt ett växtsläkte.

H var en intresserad medlem av sammanslutningar sådana som Musikaliska sällskapet och Läsesällskapet i Åbo. Han var med bland dem som tog initiativet till Allmän litteraturtidning. I Finska hushållningssällskapet fungerade han under en period som ordförande. Under sina sista år var han blind. Omdömena om H som människa, forskare och lärare har genomgående varit positiva.

Författare

Olof Mustelin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Anteckn:ar efter H:s föreläsn:ar i UB, Hfors, o i Åbo akad. Brev från H till C P Thunberg (54 st) i UUB, till O Swartz i Brinkmanska arkivet, Trolle-Ljungby, till N G af Schultén i Åbo akad o till O Swartz även i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio chemica, de exhalationibus mineralium. [Akad avh, preses P A Gadd.] Aboae [1766]. 23 s. — Dissertatio gradualis, sistens insecta, piscatoribus in maritimis Finlandias oris, noxia. [Akad avh, preses P A Gadd.] Aboas [1769]. 8 s. — Hy-pericum, quod, dissertatione botanico-medica . . . exhibet. [Akad avh, preses C v Linné.] Upsalias [1776]. 14 s, 1 pl. — Berättelse om en ko, som framfödt 5 lefvande kalfvar (Vec-ko-skrift för läkare och naturforskare, bd 6, Sthlm 1785, s 252—256). — Anmärkningar öfver laklefver-masken (VA:s nya handlingar . . . 1785, Sthlm, s 180—191). — Beskrifning öfver snömusen, Mustela nivalis Linnei (ibid, s 212—220). — Försök, til beskrifning på et nytt genus bland insecterna, som kunde kallas Serropalpus (ibid, 1786, s 310—319). — Beskrifning öfver blåkråkans (Coraciae Garrulae Linn.) seder och hushållning (ibid, 1787, s 308—316). — Beskrifningar öfver tvänne särskilde växter hörande till ört-släg- tet Turraea, hos von Linné (ibid, 1788, s 307 —311). — Utdrag utur en... af handling om fruckt-träns skötsel i Finland (Ny journal uti hushållningen ... 1790, Sthlm, s 68— 73). — Berättelse om en blandad af föda efter en råget (Femina Cervi capreoli Linn.) som blifvit parad med en skringgumse (VA:s nya handl. . . 1790, s 289—291; ny uppl 1828[— 29], [d 4, 1829,] s 45—48). — Beskrifning på et nytt örteslägte ifrån Vest-Indien, kalladt Hisingera (ibid, 1792, s 32—36). — Berättelse om en fruktsam afföda, efter en råget, parad med en gumse (ibid, 1794, s 32—38). — Korrt sammandrag af de råd och upgif-ter som tid efter annan blifvit kungjorde til underrättelse för landtmannen, hur han vid förefallande foderbrist säkrast kan och bör rädda sin boskap ifrån svält och en hotande undergång. Utg genom Kongl. finska hushållnings-sällskapets försorg. Åbo 1799. 12 s. [Anon; även finsk uppl.] — Af handling om vassen. (Arundo phragmites) (Ny journal uti hushållningen... 1799, s 13—31). — Anmärkningar rörande timmerhygget (ibid, s 116—127). — Anmärkningar rörande åkerns trädning (ibid, 1800, s 13—34). — Fortsättning af berättelsen om den genom en rågets parning med en gumse, upkomna affödans fortplantning, samt de hos densamma, där under sig företeende förändringar (VA:s nya handl... 1801, s 105—116). — Anmärkningar, rörande lin-skötseln [anon, även till-skr S Bennet] (Hushållsunderrättelser för menige man, utg af Kongl. finska hushållningssällskapet, h 2, Åbo 1802, s 1—34; även finsk uppl så). — 1780—97 lämnat underrättelser från Åbo om årsväxt m m, tr i Hushållnings-journal [utg av Patriotiska sällskapet], från 1790 Ny journal uti hushållningen, Sthlm. — 31 st dissertationer under H:s presidium i Åbo 1773—1805, av vilka omtryck i Ny journal anförs ovan, se Vallinkoski, s 232 —234; jfr även SLH 1:2, h 1. Nyköping 1823, s 64—66, o Marklin, 3, s 40—42.

Källor och litteratur

Källor o litt: Åbo akad:s konsistorieprot o registr i UB, Hfors.

O Andersson, Musikaliska sällsk i Åbo 1790—1808 (1940); G v Bonsdorff, Åbo akad o dess män 1808—1828, 1 (1912); G Cygnseus, Finska hushålln:sällsk 1797—1897 (1897); Carpelan (1942); E D Clarke, Travels through various countries, 3: 2 (1823); F Elfving, Societas pro Fauna et Flora Fennica 1821—1921 (1921); FBH; I A Heikel, Hfors univ 1640—1940 (1940); O E A Hjelt, Naturalhist :s studium vid Åbo univ (SSLF 32, 1896); Kansallinen elämäkerrasto; V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1740— 1827, 2 (1895); S Lindroth, VA:s hist 1739 —1818, 2 (1967); U Saalas, Carl Reinhold Sahlberg (Hist tutk, 47, 1956); M G Schy-bergson, Henrik Gabriel Porthan, 1—2 (SSLF 83, 1908, o 98, 1911); J J Teng-ström, Chronologiska förteckn:ar (1836).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Niclas Hellens, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12815
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Niclas Hellens, von, urn:sbl:12815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se