Ernst G Hellgren

Född:1860-07-30 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1920-12-04 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län

Arméofficer


Band 18 (1969-1971), sida 569.

Meriter

Hellgren, Ernst Gustaf, f 30 juli 1860 i Strängnäs, d 4 dec 1920 i Visby. Föräldrar: handl Gustaf H o Amalia Mathilda Lundmark. Mogenhetsex i Strängnäs 24 maj 80, volontär vid Svea artireg 10 nov 80, avlade off:ex 31 okt 82, underlöjtn vid Gotlands nationalbeväring 8 dec 82, vid Gotlands art:kår 11 febr 87, elev vid GGI 87—90, gymnastikdir:ex 14 maj 90, löjtn 5 sept 90, adjutant vid kåren 12 sept 90—7 jan 99, gymnastiklär vid Visby h a l 12 nov 90, kapten 30 dec 98, tygmästare 18 febr 99—13, stadsfullm i Visby 1 jan 03, gymnastikinspektör för folkskolorna inom Visby stift 07, intendent för Gotlands fornsal 08, landstingsman 10—18,. major i armén 9 febr 12, chef för Gotlands art:kårs depå 14—15, överstelöjtn i armén 26 sept 18. — KorrLVHAA 18.

G 1) 18 aug 90 i Stigtomta (Söd) m Amelie Erika Almstedt, f 3 sept 61 i Asker (Ör),  d  22 april 05 i Visby, dtr till kh Erik Alfred A o Sophia Fredrika Björklund; 2) 9 aug 11 i Visby m Edla (Ella) Teresia Torelius, f 22 april 80 i Skånings-Åsaka (Skar), d 24 febr 68 i Visby, dtr till hemmansäg Wilhelm Andersson o Mathilda Jakobsson.

Biografi

1882 utnämndes Ernst H till underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring. Därmed blev han för sin återstående levnad knuten till en provins, vars rikedom på historiska minnen i hög grad skulle komma att prägla hans civila verksamhet. Som militär gjorde han sin främsta insats som tygmästare. Där kom hans utpräglade ordningssinne, sega arbetsförmåga och organisatoriska skicklighet väl till pass. Han nedlade ett förtjänstfullt arbete i den kommitté, som på arméförvaltningens uppdrag utarbetade en instruktion rörande artilleriförråden (1904). Som gymnastiklärare vid läroverket i Visby från 1890 till sin bortgång säges han ha värnat om den gamla sv traditionen, som ville göra gymnastiken till ett medel för utvecklingen av harmoniska människor. I det kommunala livet var H livligt engagerad. Som ledamot i byggnadsnämnden från 1904 verkade han med framgång för bevarandet av Visbys ålderdomliga och särpräglade miljö och tog bl a initiativ till utgivandet av en broschyr Hur skall man bygga i Visby? Genom sin ställning i byggnadsnämnden kunde H medverka till att äldre byggnadslämningar, som blottades vid gatuarbeten och husbyggnadsföretag, inmättes och fotograferades för att på så sätt gagna den kulturhistoriska forskningen.

Sin största och mest bestående insats gjorde H otvivelaktigt på kulturminnesvårdens område. 1898 invaldes han som ledamot av styrelsen för den av P A Säve stiftade Föreningen Gotlands fornvänner och blev s å styrelsens sekreterare. 1908 utsågs han till föreståndare för föreningens museum Gotlands fornsal. Detta var inrymt i samma kvarter som Gotlands tygstation, vars chef H var. Genom hans förmedling tillfördes museet 1909 betydande utrymmen, som tidigare disponerats av tygstationen. Först därigenom blev det möjligt att ge de redan då betydande samlingarna en mera systematisk uppställning. H hade själv ingen museiutbild-ning men genom sin nära kontakt med ledande museimän erhöll han erforderlig sakkunnig medverkan vid samlingarnas nyordning. Under H:s tid överlämnade Visby högre allmänna läroverk sin omfattande och från vetenskaplig synpunkt mycket betydande fornsakssamling till Gotlands fornsal såsom deposition. Man tar säkert ej miste, om man tillskriver H:s goda relationer till läroverkskollegiet förtjänsten av denna transaktion.

På H:s initiativ vidgades 1910 Föreningen Gotlands fornvänners verksamhet till att omfatta jämväl fasta kulturminnesmärken, såsom gravfält och husgrundskomplex från förhistorisk tid samt ruiner och byggnader från medeltid och senare tid. 1913 förvärvades järnåldersbyn Vallhagar och 1916—19 medeltidsbyggnaderna vid Vatlings, Bringes och Lauks samt den medeltida gårdsporten vid Kopungs. H:s för sin tid framsynta initiativ bottnade i övertygelsen, att föremålen i ett museum aldrig ensamma förmådde ge en bild av en gången kultur utan måste kompletteras med på ursprunglig plats bevarade lämningar av den miljö, i vilken de brukats. Hos den officiella kulturminnesvårdens företrädare åtnjöt H stor uppskattning. Därom vittnar bäst, att han som ensam företrädare för provinsmuseerna 1913 kallades att ingå i den av K M:t tillsatta kulturminnesvårdsutredningen under dåvarande riksantikvarien Bernhard Salins ledning.

I ett minnestal över H yttrade hans mångårige vän rektor Richard Steffen bl a: »Vad H gjort för bevarandet och det värdiga framträdandet av minnen från det förgångnas kultur här på Gotland är ett jättearbete som ej nog kan uppskattas. Det hade aldrig kunnat genomföras såsom skett utan den sällsynta föreningen av vetenskaplig insikt, teknisk skicklighet och brinnande kärlek. Och dock bedömde han själv sitt arbete så blygsamt; det var blott en början till allt vad han ville göra och kunde hava gjort och som ingen, såvitt vi se, för närvarande är mäktig att fortsätta.»

Författare

Gunnar Svahnström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Avskrifter o antecknrar av H i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Kronologiska uppgifter om de nuvarande svenska regementenas uniformsfärger (Illustrerad militärrevy, årg 10, 1907, Sthlm, s 142—146).

Källor o litt: Lärov- o seminariematr 1914—1915 (1915); nekr:er i Gotlands Allehanda 8 dec 1920, i Gotlands Folkblad 4 dec 1920 o i Årsredogör för Visby h a 1 1920—21 (1921); rullor; A Wijkmark, Gotlands trupper 1811—1904, biogr anteckn:ar (1904).

Källor och litteratur

 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst G Hellgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Svahnström), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12819
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst G Hellgren, urn:sbl:12819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Svahnström), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se