Meriter

Hellström, John Gustav Leonard, f 25 juni 1890 i St Malm (Söd), d 1 nov 1965 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: ingenjören Gustaf Julius H o Carolina Cecilia Österberg. Studentex vid h a l i Norrköping 12 juni 09, inskr vid UU ht 09, MK vid UU 11 sept 13, ML vid Karol inst 24 nov 17, underläk vid Vänersborgs lasarett 1 jan 18—30 april 21, amanuens vid Sahlgrenska sjukhusets i Gbg kir avd 1 maj 22—31 dec 26, disp pro gradu i Sthlm 30 maj 24, MD där 31 maj 24, underläk vid Maria sjukhus i Sthlm kir avd 1 febr 27—2 nov 28, doc i kirurgi vid Karol inst 10 maj 27, bitr överläk vid Maria sjukhus 3 nov 28, bitr lär i kirurgi 31 dec 28, tf prof i kirurgi 37, prof i samma ämne vid Karol inst 12 maj 39, överläk vid Maria sjukhus 39, överläk vid Karol sjukhusets kir klinik 40—58.

G 1) 20 juli 18 i Brunnby (Malm) m Maria Elisabet Knutsdtr Claréus, f 26 juli 90 där, d 27 dec 46 i Sthlm (Hedv El), dtr till godsförvaltare Knut Adolf C o frih Julia Emerentia v Düben; 2) 13 aug 48 i Sthlm (Engelbr) m Sonja Katarina Staaff, f 31 aug 96 i Rödön (Jämtl) o tidigare g m dir i Sv handelsbanken Ernst Teodor Åberg, dtr till landsfiskal Abraham S o Selma Maria Magdalena Nordin.

Biografi

De ekonomiska resurserna i John H:s föräldrahem var begränsade — under åren 1879 —1903 kom tolv barn till världen, av vilka åtta nådde mogen ålder — och möjlighet till högre studier kunde inte beredas utan uppoffring. Efter grundläggande skolgång i Katrineholm fick han fortsätta sina studier i läroverket i Norrköping. Under första tiden bodde han hemma, steg upp kl fem på mornarna, kom hem sent på kvällarna och läste läxorna under de långa tågresorna. Sedermera blev han inackorderad i Norrköping men bidrog då själv till kostnaderna genom privatlektioner. Han var en läsbegåvning, som tyst och energiskt gick sin egen väg.

H lärde sig rutinkirurgins grundläggande principer och förutsättningar under sina underläkarår i Vänersborg. Det var en arbetsam tid, som gav bestående intryck. Han behöll livet igenom en öppen blick för de problem, som möter kirurgen ute på fältet, och han gav aldrig avkall på kravet att vid akuta situationer bringa hjälp utan hänsyn till egen bekvämlighet. H hade livet igenom föga förståelse för strävanden att tidsmässigt begränsa kirurgens ansvar inför sin avdelning och sina patienter.

Vänersborgstiden följdes av några år på Sahlgrenska sjukhuset i Gbg. Här lyckades H tack vare sin förmåga att systematisera sitt arbete och trots en betungande rutin inte bara fullfölja vetenskapliga projekt utan även lägga grunden till en god ekonomi. Disputationen 1924 banade väg för en akademisk karriär. 1927 kom H som underläkare till Einar Keys klinik på Maria sjukhus, och följande år blev han biträdande överläkare där. Han efterträdde Key som professor i kirurgi vid Karolinska institutet 1939. Året därpå flyttade Mariakliniken över till Karolinska sjukhuset.

Som klinikchef var H älskad och respekterad; han ägde en naturlig värdighet, som ingav förtroende. Trots sina många andra uppgifter satte han alltid den operativa verksamheten främst. Hans styrka som kirurg låg i de klara, välbetänkta indikationerna och i den enkla, sunda tekniken, ett arv från Key. Han kunde när så krävdes ta risker, men de var aldrig oöverlagda. Med en lycklig förening av entusiasm och kritik prövade H nya vägar.

H:s forskning, som framlades i c:a 200 arbeten, var i hög grad kliniskt inriktad. Det kliniska materialet bearbetades inte bara för att klarlägga resultaten utan också för att belysa orsakssammanhang och diagnostiska problemställningar. Resultatet blev grundläggande, väl dokumenterade sammanställningar, som i hög grad blev vägledande för nordisk kirurgi och som ofta vann internationellt beaktande. Huvudparten av arbetena ligger inom urologin. Som exempel på andra områden, som H studerat på liknande sätt, kan anföras gallstenssjukdomen, bröstcancer och kirurgi vid högt blodtryck.

Frågan om njurstenssjukdomens orsak ägnade H livslångt studium; här får arbetet i vissa avseenden karaktären av grundforskning. I sin doktorsavhandling (1924) och i en rad senare arbeten belyste H sålunda hur urinämnesönderdelande bakterier kan föranleda stenbildning. För dessa arbeten erhöll han Sv läkaresällskapets jubileumspris 1937.

Både som klinikchef, som ordförande i överläkarföreningen och som medlem av kommittén för Karolinska sjukhusets utbyggande ställdes H inför organisatoriska frågor. Han ägnade sig framför allt åt att lösa nuets problem, för långsiktig planering hade han mindre intresse. H torde i själ och hjärta ha stått tvekande inför den allt längre drivna specialiseringen inom kirurgin, men han stödde trots detta den ofrånkomliga utvecklingen. När H tog initiativ till skapandet av en fristående urologisk klinik på Karolinska sjukhuset, gjorde han en personlig uppoffring. Han lämnade ifrån sig den del av kirurgin som låg honom varmast om hjärtat och banade därigenom väg för sv urologi, som i honom ser sin föregångsman.

H övertog efter Key redigeringen av Acta chirurgica Scandinavica. Hans vida beläsenhet, hans auktoritet och stilistiska förmåga gjorde honom till en idealisk redaktör för tidskriften. Hans goda omdöme, sinne för rättvisa och förmåga till positiv kritik blev också under mer än 30 år en ovärderlig tillgång för Läkarnas ansvarighetsnämnd. Hans bok Komplikationer vid läkarbehandling blev ett standardverk av stort värde. Regelbundet deltog H i sv och nordiska kirurg-och urologkongresser och årligen företog han en eller flera utlandsresor. På grund av H:s kapacitet föll det sig naturligt att förlägga den internationella urologkongressen till Sthlm 1958 och att utse honom till kongressens president. Efter en operation på konung Gustav V erhöll H nordstjärneorden med briljanter, en hedersbetygelse som han värderade mycket högt.

Författare

Gustav Giertz

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Beitrag zur Kenntnis der Staphylokokkenpyelitis besonders in ihrer chronischen Form und iiber eine bei derselben vorkommende eigenartige Konkrementbildung. [Akad avh, Karolinska inst.] Sthlm 1924. 280 s. (Acta chirurgica Scandinavica, Suppl 6.) — Njurarnas, urinvägarnas och de manliga genitalorganens kirurgiska sjukdomar (Nordisk lärobok i kirurgi, 2. omarb uppl, d 3, Khvn 1932, 4:o, s 73—214, 3. d:o uppl 1941, [ny tr] 1945, bearb efter B Runeberg; Nordisk Laerebok . . ., 4. omarb uppl 1949, s 82—208; Nordisk laerebog. . . 5. omarb udg 1955, s 559—630, 6. uamdrede udg 1957, tills med G Giertz o R Romanus). — Njurarnas, urinvägarnas och de manliga genitalorganens sjukdomar (I Hedenius, Terapeutiskt vade-mecum, d 1—2, 5. omarb o revid uppl, Sthlm 1932—34, s 342—421, sep 1932, 80 s, nya tr 1937, 1939. tills med I Hedenius; 6. omarb uppl 1948, s 140—182, 2. tr 1949). — Staphylococcus stones, a clinical study of 90 cases. Sthlm 1936. 101 s, 7 pl-bl. (Acta chir Scand, vol 79, Suppl 46.) — Zur Kenntnis der Bedeutung der Senkungsreaktion und des leukozytären Blutbildes fiir Diagnose und Prognose bei chirurgischen Krankheiten. Sthlm 1937. 95 s. (Ibid, vol 80, Suppl 52.) — Några ord om organisationen av sjukvård, undervisning och forskning på Karolinska sjukhusets kirurgiska klinik (Det moderna sjukhuset. Studier över dess aktuella problem [festskrift till G Bohmansson], [Lund, tr] Malmö 1952, s 284—293). — Primär hyper-parathyreoidism (Medicinska framsteg, 3, Lund . . . 1954, 4:o, s 320—331). — Bilateral adrenalectomy for metastasizing mammary cancer (Johan Holst. Memorial volume, Oslo 1955, s 61—77). — Role of infection in the etiology of renal lithiasis (A J Butt, Etiologic factors in renal lithiasis, Springfield, III, 1956, s 212—231). — Operations on the kid-neys (Handbuch der Urologie, hrsg von C E Alken. .., vol 13/1: Operative Urologie, 1, Berlin, Göttingen, Heidelberg 1961, 4:o, s 111—214; tills med C Franksson). — Primary hyperparathyroidism. Clinical and structural findings in 138 cases. Sthlm 1962. 112 s. (Acta chir Scand, Suppl 294; tills med B I Ivemark.) — Glandula parathyreoidea (Tumörsjukdomar. En nordisk lärobok, Upps . . . 1963, s 254—256). — Inre sekretoriska tumörer i pancreas (ibid, s 262—264). — Redogörelse för i Medicinalstyrelsens disciplinnämnd behandlade anmälningar mot läkare under tiden 1948—1960, kritisk granskning av nämndens verksamhet och av den s. k. Lex Maria samt förslag till åtgärder. .. Sthlm 1963. 84 s. [Ur Sv läkartidningen, bd 60, 1963.] — Komplikationer vid läkarbehandling. Erfarenheter från Läkarnas ansvarighetsnämnd och Medicinalstyrelsens disciplinnämnd. Sthlm 1964. 200 s. — Bidrag i: Ver-handlungen der deutschen Gesellschaft fui Urologie 8. Kongress in Berlin . . . 1928, d:o 9., 1929; Förhandlingar vid Nordisk kirur-gisk förenings 18de möte i Helsingfors. . . 1931, d:o 19.—25., Stockholm 1933, Köpenhamn 1935, Göteborg 1937, Oslo 1939, tr 1940, Stockholm 1947, tr 1948, Helsingfors 1949, tr 1950, Köpenhamn 1951; Förhandlingar vid tjuguandra allmänna svenska läkar-mötet i Stockholm . . . 1938; 7e congrés de la Société internationale d'urologie, Saint-Moritz . . . 1947 [vol 2: Discussions], 8e congreso de la Sociedad internacional . . . Barcelona . . . 1949; 19° congrés de la Société internationale de chirurgie, Dublin ... 1961, Exposés et discussions; medv i bl a följande tidskr: Acta chirurgica Scandinävica, vol 55— 123, 1922—62, Sthlm (i flertalet vol), Hy-giea 1925—38 (innehåller Kirurgiska sektionens förhandlingar), Sthlm, Svenska läkartidningen 1926—63, Sthlm, Svenska läkarsällskapets förhandlingar 1927, Sthlm, Kirurgiska sektionens förhandlingar 1927—¦ 1928, Sthlm, Nordisk medicinsk tidskrift 1933 —1938, Sthlm (tr Upps), forts av Nordisk medicin 1939—1963, Hfors o Sthlm, Acta orthopaedica Scandinävica, vol 7, Khvn 1936, Acta radiologica, vol 18, Sthlm 1937, Medicinska föreningens tidskrift, 1938, Sthlm, Acta endocrinologica 1953—58, Khvn, Annales chirurgiae et gynaecologiae Fenniae, vol 43, Suppl 5, Hfors 1954, Acta oto-laryngo-logica, Suppl 116, Hfors 1954, Acta physiolo- gica Scandinavica, vol 31, Sthlm 1954, Medicinsk årbog 1961/62, 1962/63, Khvn; vidare i: Zeitschrift fiir urologische Chirurgie 1925—36, Berlin, Zeitschrift fiir Urologie 1928—34, 1952, 1957, Leipzig, Archiv fur klinische Chirurgie 1931—32, Berlin, Zentral-blatt fiir Chirurgie 1932—33, Leipzig, L'Eu-rope medicale 1936, Paris, Archivio italiano di chirurgia 1938, Bologna, British journal of urology 1938, 1949, 1955—56, 1958, London, El dia medico 1946, Buenos Aires, Journal international de chirurgie 1947, Bruxelles, The urologie and cutaneous review 1948, St. Louis, TJrologia 1954, 1962, Belluno, Bruns' Beiträge zur klinischen Chirurgie 1959, Miinchen & Berlin, Minerva medica 1961, Torino, Triangel [Sandoz-Zeitschrift. . .] 1961, Basel, även fr uppl: Triangle 1962, Deutsche medizinische Wochenschrift 1962, Stuttgart, även eng uppl: German medical monthly. — Vissa titlar anförda t ex i SLH 5: 2, 1932, s 353, o 5: 5, 1935, s 560 f, samt i Deutsches Chirurgen-Verzeichnis, 3. Aufl Leipzig 1938, 4. Aufl Berlin 1958.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 12 mai 1939, nr 18, RA.

Karol med-kir inst:s hist 1910—1960 3-2 (1960); SLH 4:2 (1932); födelsedagsart:ar i SvD o DN 23 juni 1940 o i NDA 22 juni 1940; nekr:er i DN o SvD (av J Adams-Ray) 3 nov 1965.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John G L Hellström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Giertz), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12841
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John G L Hellström, urn:sbl:12841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Giertz), hämtad 2024-04-16.