Axel Hemming-Sjöberg, Foto Herman Bergne

Axel H Hemming-Sjöberg

Född:1884-05-02 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1958-05-04 – Oscars församling, Stockholms län

Författare, Advokat


Band 18 (1969-1971), sida 631.

Meriter

Hemming-Sjöberg, Axel Hemming, f 2 maj 1884 i Gbg (Domk), d 4 maj 1958 i Sthlm (Osc). Föräldrar: handl Johan Hemming Sjöberg o Emma Mathilda Schillström. Mogenhetsex vid Gbgs h reallärov 31 maj 02, inskr vid UU 15 sept 02, jur fil ex där 27 maj 03, jur utr kand där 31 jan 07, eo notarie i Svea hovr 4 febr 07, anst vid Uppsala jur byrå 1 mars 07, eo amanuens vid akad kansliet i Uppsala 14 sept 07—23 april 10, bitr lär vid UU:s jur fak 17—37, deläg i Uppsala jur byrå 17—35, led av styr för Sveriges adv:samf 19—32, ordf i styr för Uplands ensk bank 31—32, advokat i Sthlm från 32, ordf i Sveriges förhfören 36—40, v ordf i Diskontobanken från 39, led av processnämnden 46. — Fil hedersdr vid UU 31 maj 50.

G 1 april 15 i Gbg (Annedal) m Elin Fredrika Gustafsson, f 7 juni 87 i Örgryte (Gbg), dtr till kyrkogårdsvaktmästaren August G o Hedda Christina Larsdtr.

Biografi

Efter många års verksamhet i den småstad, som Uppsala ännu var, kunde Axel H i början av 1930-talet överflytta sin verksamhet till Sthlm. Som advokat var han energisk, kunnig och uppslagsrik. Bland hans viktigare uppdrag må nämnas sådana, som sammanhängde med Wenner-Grens första framträdande som företagare och senare med avvecklingen av Kreugers affärer. Han fick med åren en stor praktisk erfarenhet, som kompletterade hans för en advokat ovanligt stora teoretiska kunskaper.

Utöver sin advokatgärning mäktade H utföra två större insatser, som båda väckte allmän uppmärksamhet. Den ena var hans verksamhet på processrättens område. H tog visserligen ingen del i arbetet på den nya rättegångsbalkens utarbetande men kom from 1946 att tillhöra processnämnden, på vilken det ankom att föra ut det nya lagverket i det levande livet. Av nämndens ledamöter, teoretiker och praktiker, var H säkerligen den, vilken som ledare av kurser i den nya processrätten gjorde de största insatserna som pedagog. Han ägde en sällspord förmåga att intressera sina åhörare och att klargöra invecklade rättsliga sammanhang.

H:s andra verksamhetsfält vid sidan av advokatens var författarens. Han intresserade sig för dramatiska rättegångar, och de olika rättsliga eller mänskliga problem som där kan aktualiseras. Det första större arbetet av denna typ rönte stor uppmärksamhet; i det behandlade han den Almqvistska katastrofen 1851. H:s tes är, att Almqvist var skyldig inte blott till tillgrepp av sina reverser till von Scheven utan även till försöken att förgifta denne medelst arsenik. Framställningen är skriven i en suggestiv stil och synes till en början övertygande. Resultatet godtogs allmänt såväl av litteraturhistoriker som jurister. H försökte även sätta skuldfrågan i sammanhang med Almqvists litterära verk; han sökte däri belägg för brottsliga tendenser, och hans resultat har alldeles uppenbart även påverkat uppfattningen av Almqvist som diktare. Emellertid torde en mera noggrann och källkritiskt bättre utförd undersökning inte komma att bekräfta H:s resultat. H:s granskning av det centrala bevismaterialet, Almqvists ännu bevarade skuldsedlar till von Scheven, är uppenbart dilettantisk; en nyligen genomförd expertgranskning har kommit till alldeles motsatt resultat. Även i andra hänseenden är H:s framställning tendentiös, bl a den sentimentala teckningen av den gamle ockraren och hans miljö. Troligen har H härvid låtit sin — på många områden ådagalagda — livliga fantasi och kombinationsförmåga få alltför fritt spelrum. — Det största arbetet efter boken om Almqvist (1929) blev boken om Quisling (Domen över Q, 1946), som återger H:s intryck av rättegången i Oslo, som han själv haft tillfälle att följa.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937—1950, Upps 1953, s 215 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Jägerskiöld, Var Almqvist skyldig? (Sv litt tidskr 1969, nr 3); rec av H:s Rättegången mot Almqvist o Domen över Quisling i SvJT 1930 o 1947; Sv juristmatr 1950; H Wiklund, nekr i SvD 5 maj 1953.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel H Hemming-Sjöberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12861
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel H Hemming-Sjöberg, urn:sbl:12861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se