Jost Henne

Född: – Tyskland (i Hennen, Westfalen)
Död:1644 – Jakobs församling, Stockholms län

Skulptör


Band 18 (1969-1971), sida 634.

Meriter

Henne, Jost, möjl från Hennen i Westfalen, var d 8 april 1644, begr i Sthlm (Jak). Kontrakt som Maria Eleonoras byggmästare 17 juni 34, ålderman i sten- o bildhuggarämbetet i Sthlm 40.

G m Elisabeth (Elsa) Heidenreiters, begr 27 okt 51 i Sthlm (Ty), omg 45 m stenhuggarmästaren Johan Wendel Stamm.

Biografi

H, som i sin verkstad sysselsatte ett stort antal gesäller och lärlingar, tillhörde de mera betydande stenhuggarmästarna i Sthlm under Gustav II Adolfs, Maria Eleonoras och Kristinas tid. Han avslöt 17 juni 1634 kontrakt med änkedrottning Maria Eleonora att vara hennes »byggemester». 1637 företog han en resa till Holland för att inköpa material till Magnus Brahes gravmonument i Västerås. Då sten- och bildhuggarämbetet i Sthlm hade instiftats 1639, blev H från 1640 dess förste ålderman och förblev på denna post till sin död 4 år senare.

Vid 1620-talets slut var H verksam vid Sthlms slott och åren 1629—30 vid Tyska kyrkan (2 portaler), 1632 vid kungliga stallet på Norrmalm (gavlar, portaler). I samband med Gustav II Adolfs död erhöll han betydande uppdrag vid Riddarholmskyrkan (utsmyckning av gustavianska gravkoret, portal i väster 1634). 1635—44 var H åter verksam vid Sthlms slott (gavlar, golv, spisar m m). 1635 utförde han arbeten vid Nils Nilsson Stiernflychts hus i Sthlm (gavel, spisar mm). 5 jan 1637 slöt han kontrakt om uppförande av Magnus Brahes gravmonument i Västerås domkyrka; arbetet låg nere 1638—41 och avslutades först 1648 efter H:s död. Nya arbeten utfördes av honom vid Tyska kyrkan i Sthlm 1637—43 (bl a sydportalen). Han utförde även arbeten vid Leijonsköldska huset i Sthlm på 1630-talets slut (lister mm). 1640 medverkade han vid tillkomsten av den ståtliga portal, som sten- och bildhuggarämbetets mästare skänkte till Sthlms rådhus, och till vilken han sannolikt även utfört ritningen.

1641 arbetade han på Herman Wrangels hus i Sthlm (portal) och 1641—42 vid Myntets och Bergsämbetets hus (portaler). Under åren 1641—44 var H även sysselsatt vid fältherren Jakob De la Gardies palats Makalös i Sthlm, där han bl a utförde flera dekorativa uppgifter (spisar). H utförde

1642 arbeten för Bengt Bengtsson Oxenstierna och 1642—44 för Axel Oxenstierna på Jäders kyrka i Södermanland (gavlar mm). 1642—43 tillkom flera arbeten för det sk Drottning Kristinas lusthus i Kungsträdgården (nuv Lantmäteristyrelsens hus) bl a portal, spisar m m och slutligen var han även verksam vid Jakobs kyrka 1644 (arbeten på dopfunt).

H arbetade i en ganska opersonlig, men hantverksmässigt god och flyhänt stil helt i tidens konventionella stenhuggarmanér. Om hans insatser som arkitekt och byggmästare råder skiftande meningar. Vissa forskare är benägna att understryka hans personliga insats som arkitekt bl a vid tillkomsten av det Gustavianska gravkoret (Axel-Nilsson), medan andra anser, att hans insats varit rent hantverksmässig och att han endast följt andra arkitekters ritningar (Lundberg, Nordberg).

Författare

Göran Axel-Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: G Axel-Nilsson, Om bild- o stenhuggarämbetet i Sthlm under 1600-talet (SSEÅ 1934); dens, Storhetstidens portal-:skulptur i gamla Sthlm (ibid 1935); dens, Axel Oxenstiernas hovbildhuggarkrets (Sv kulturbilder, N F, bd 5, 1937); dens, Gustavianska gravkoret (Rig 1946); dens, Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (1950); A Bseckström, J. H (Thieme-Becker, Allge-meines Lexikon der bildenden Kunstler, bd 16, 1923); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström från äldsta tid till våra dagar, 1— 2 (1916—18); S Karling, Trädgårdskonstens hist i Sverige intill Le Notre-stilens genombrott (1931); dens, Tyresö slott (Fataburen 1933); M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); E Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige, 2 (1948); W Nisser, Brahegraven i Västerås domkyrka (Tidskr för konstvetenskap 1939); T 0:son Nordberg, Sthlms gamla slott under 1600-talets senare hälft (Rig 1924); dens, Slottets hist under 1600-talet (Sthlms slotts hist, ed M Olsson, bd 1, 1940); dens, Stormaktstidens k stallbyggnader (SSEÅ 1940); dens, Huset Lejonet vid Tyska brinken (ibid 1950); dens, De la Vallée. En arkitektfamilj i Frankrike, Holland o Sverige (1970); M Olsson, Riddar-holmskyrkan (1918); dens, Riddarholmskyr- kan i Sthlm (Sveriges kyrkor, 45: Sthlms-kyrkor, 2, 1928—37); A'L Romdahl o J Roosval, Sv konsthist (1913); G Upmark, Sv byggnadskonst 1530—1750 (1904); N G Wol-lin, Lantmäteristyns hus (Sv lantmäteriet 1628—1928, 2, 1928); dens, Johan III:s lusthus o Kasern I på Skeppsholmen (SSEÅ 1941); F U Wrangel, Stockholmiana, 1—4 (1912), 5 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jost Henne, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Axel-Nilsson), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12863
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jost Henne, urn:sbl:12863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Axel-Nilsson), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se