G E Paul Heurgren

Född:1864-06-27 – Högestads församling, Skåne län
Död:1928-10-17 – Örebro församling, Örebro län

Etnolog, Veterinär


Band 18 (1969-1971), sida 771.

Meriter

Heurgren, Gustaf Eric Paul, f 27 juni 1864 i Högestad (Malm), d 17 okt 1928 i Örebro. Föräldrar: prosten Paul Jacob H o Aurora Ulrika Trägårdh. Mogenhetsex i Lund 9 juni 83, elev vid Vetdnst 15 aug 83, vet:ex 15 juni 87, privat vet i Ängelholm 1 juli 87, distrivet i Kalix distr 24 nov 87, v ordf i Neder-Kalix hushålln:gille 93—01, led av Norrbottens läns landsting 97—01, länsvet i Örebro län 12 aug 01, v ordf i Sv vet:fören 11—22, ordf i Närke-Västmanlands vet:sällsk 13.

G 3 juli 91 i Äsphult (Krist) m Anna Charlotta Sundewall, f 2 aug 69 i Bjällerup (Malm), d 1 okt 34 i Örebro, dtr till lantbrukaren Jacob S o Hilda Carolina Amalia Böckman.

Biografi

Vid sidan av veterinärpraktik och kommunalpolitik intresserade sig Paul H för folklivet inom sina arbetsdistrikt och publicerade inom detta område skrifter av bestående vetenskapligt värde. Inom veterinärmedicinen utgav han ett antal smärre tidskriftsartiklar samt Utkast till Sveriges veterinärhistoria (1889).

H:s lust att syssla med folklivsforskning väcktes under hans tjänstgöringsår i Norrbotten, där han kom i nära beröring med en befolkning, som levde under helt andra villkor än dem han kände från sin skånska hembygd. Folket var mestadels fattigt och höll fast vid gammal sed och tro på grund av konservatism och kulturell efterblivenhet. Han kom under sin praktik i beröring med skrock och vidskepelser, när det gällde vården av husdjuren och botandet av deras åkommor, och han började snart göra anteckr ningar om folkliga kurer och magiska hjälpmedel. Men han hade ögonen öppna även för andra sidor av folklivet, såsom framgår av skrifterna Från polcirkelns regioner, skildringar från Neder- och Öfver-Kalix' socknar (1892) och Lars Lewi Laestadius, en religiös fanatiker (1916), där han berörde lsestadia-nismens inflytande på ett kritiskt sätt.

Vid mitten av tiotalet började H utöka sina samlingar av excerpter om djurskrock både från tryckta källor och handskriftssamlingar i arkiv, museer och bibliotek. Därvid uppmärksammade han i Örebro läns museum en avskrift, gjord av Gabriel Djurklou med titeln Salomoniska magiska konster, utdrag ur en westboprests svartkonstböcker. Detta manuskript utgav han 1918 med en värdefull inledning, som redogjorde för beståndet av då kända svartkonstböcker i offentliga samlingar. H:s uppgifter om folktro rörande djuren utökades med bidrag från forskare i de nordiska grannländerna, och han kunde 1920 utge den systematiskt ordnade samlingen Djurskrock, som kan sägas vara ett arbete av en amatör i detta ords bästa mening. Det vände sig inte främst till de folkloristiska fackmännen utan till en bredare allmänhet. Som fackman inom veterinärmedicinen gav han dessutom även för folkloristerna värdefulla förklaringar till vissa inom detta slags skrock viktiga företeelser. En lokalt begränsad fortsättning på hans första stora arbete var samlingen Husdjuren i västsvensk folktro och folksed (1923).

Hela sitt vetande på området sammanfattade H slutligen i Husdjuren i nordisk folktro (1925). Här har materialet från hela Norden blivit fylligare tillgodosett genom nära samarbete med forskare i Finland, Norge, Danmark och Island men är dock inte så ordnat, att man kan få någon klar bild av de geografiska olikheterna. Uppgifterna är blandade inom de olika kapitlen, som behandlar inte bara djurens sjukdomar och botemedlen mot dem utan också deras trivsel, vallgång, köp och försäljning, slakt osv. I noter ges i slutet värdefulla förklaringar av saklig natur. Detta arbete är det fullständigaste inom hithörande område som utgivits i Norden, gör alltjämt tjänst som en nyttig uppslagsbok och har stort värde inte bara för sv och nordisk folklivsforskning utan också för allmän etnologisk forskning.

Författare

Manne Eriksson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till H Geijer, T Ericsson o J Götlind i Dialekt- o folkm: arkivet i Uppsala, till N Lithberg o N E Hammarstedt i Nord mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utkast till Sveriges veterinärhistoria. Luleå 1889. 156 s. — Några ord om kalfning och kastning hos kor. Luleå 1891. 27 s. — Från polcirkelns regioner. Skildringar från Neder- och Öfver-Kalix' socknar. Sthlm 1892. 67 s, 1 pl, 1 karta. — Arbetshästen och mjölkkon, råd vid köp af dessa djur. Sthlm 1893. 60 s. ([Omsl:] Småskrifter i landthushållning utg under red af A Forssell, 6.) —¦ Om rabies hos våra husdjur. Norrköping 1893. 13 s. — Bidrag till kännedomen om pilocarpinets användning vid kalfningsfeber (Tidskrift för veterinär-medicin och husdjursskötsel, utg af C. A. Lindqvist, årg 13, 1894, Sthlm, s 119—123). — Arbetshästens och mjölkkons helsolära. Några hygieniska råd till jordbrukaren. Sthlm 1896. 104 s [inkl annonser]. — Om tuberkulosen i öfre Norrland. [Rubr.] Sthlm 1897. .8 s. [Ur Svensk veterinärtidskr s å.] — Bör något gö- ras för bibehållandet af den inom länet sedan äldre tider tillbaka befintliga häststammen? (Föredrag vid Hushållningssällskapets sommarmöte å Björkfors 21 aug. 1897.) [Rubr.] Luleå 1898. 20 s. [Jämte Svar ... av E Berggren.] — Till den »nordsvenska hästens» karakteristik. [Rubr.] Sthlm 1900. 12 s. [Ur Sv veterinärtidskr s å.] -—- Studier i se-rumterapi och slagthuskontroll m. m. Örebro 1904. 4:o. 66 s. ¦— Några ord om behandlingen vid kvarblifven efterhörd hos kor. [Rubr.] Linköping 1906. 4 :o. 4 s. [Undert; ur Landtmannen 1906.] — Några ord om serumterapiens användning mot svinsjuka. [Rubr.] Linköping 1906. 4:o. 3 s. [Ur d:o.] — Hundens vård. Några djurvänliga råd. Sthlm 1910. 27 s. ([Omsl:] Djurskyddets expedition. Meddelande från: n:r 56.) — Några förändrade bestämmelser i den nya stadgan för veterinärutbildningen. Föredrag hållet i Västmanland-Nerikes veterinärsällskap den 8/12 1912. Örebro 1912. 19 s. — Lars Lewi Lsestadius, en religiös fanatiker i Torne lappmark vid början och midten af förra århundradet. Föredrag i sällskapet Concordia den 17 mars 1916. Örebro 1916. 25 s. — Tal vid sällskapet Concordias högtidssammankomst den 18 februari 1920. Örebro 1920. 8 s. — Djurskrock. Malmö 1920. 4:o. 238 s. [Bibliofiluppl s å, 8:o] — Husdjuren i västsvensk folktro och folksed (Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårs jubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 15: D Arill m fl, Västsvensk forntro och folk- sed, Gbg 1923, s 205—235). — Husdjuren i nordisk folktro. Örebro 1925. 4:o. 455 s. — Uppsatser, referat o smärre medd i: Svensk veterinärtidskr, 1897—1928, Sthlm, (titlar se N T Frykholm, Svensk biografisk veterinärmatrikel.. ., Gbg 1927, s 162 f) samt Norrbottens läns hushållningssällskaps handl, Luleå, och Lantmannen, Linköping, m fl tidskr.

Utgivit: Salomoniska magiska konster, utdrag ur en westboprests svartkonstböcker. Ur friherre Gabriel Djurklou's till Örebro läns museum donerade handskriftsamling. Örebro 1918. XVI, 112 s. [Föret.] ([Omsl:] Meddelanden från Föreningen Örebro läns museum, 7.)

översatt: B Bang, Om mjölk och mejeriprodukter af tuberkulösa kor, jemte kemiska undersökningar af mjölken från kor med juvertuberkulos, utförda af V. Storch, Sthlm 1888, 68 s ([omsl:] Böcker i landthushållning 4); dens, Tuberkulosens utrotande från ladugårdarne, Sthlm 1901, 49 s ([omsl:] Djurskyddets expedition. Meddelande n : o 6).

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep :s konseljakter 12 aug 1901, nr 1, RA.

N-A Bringéus, Västboprästens svartkonstböcker (Sv landsmål 1967); N T Frykholm, Sv biogr vet:matr (1927). — Rec:er av G W von Sydow i Folkm o folktankar 1920, av N Keyland i Fataburen 1922 o av S Erixon ibid 1927.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G E Paul Heurgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12967
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G E Paul Heurgren, urn:sbl:12967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se