HT-bild, Göteborg

G Emanuel Geijerstam, af

Född:1867-08-10 – Svennevads församling, Örebro län (på Haddebo)
Död:1928-05-14 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Läkare


Band 17 (1967-1969), sida 42.

Meriter

4 af Geijerstam, Gustaf Emanuel, bror till G 2 o G 3, f 10 aug 1867 på Haddebo, Svennevad (Ör), d 14 maj 1928 i Gbg (Vasa). Mogenhetsex vid Kalmar h a l 8 juni 85, inskr vid LU 15 sept s å, med fil ex 2 april 87, MK 30 maj 92, ML 31 maj 97, leg läk 11 juni s å, praktiserande läk i Gbg från 98.

G 18 nov 99 i Lund m praktiserande läkaren ML Gärda Lidforss, f 11 dec 71 där, d 29 nov 47 i Gbg (Vasa), dtr till prof Volter Edvard L o Anne Marie Swartling.

Biografi

Under studieåren i Lund tillhörde Emanuel af G kotteriet kring »De unge gubbarne» (D U G) och »Tuakretsen». Han var vän och blev senare svåger med Bengt Lidforss. Efter sin examen slog han sig ned som psykoterapeut i Gbg. Sannolikt hos Otto Wetterstrand hade han lärt hypnos, en metod han flitigt brukade. Sigmund Freuds psykoanalytiska skola medförde en revolution inom neurosläran. G satte Freud högt som forskare men var till en början kritisk mot hans läror. Efter ett besök i Zürich började G själv använda psykoanalys, närmast i den form den mötte hos C G Jung, Herbert Silberer (Wien) och norrmannen Johannes Strömme (»min lärare»). Strömme å sin sida angav, att han lärt av G. Mot Poul Bjerre var G kritisk.

G förde den analoga psykoanalysens talan. Denna skola tolkade iakttagelserna vid analysen friare än vad Freud tillät, bl a opponerade man mot Freuds ensidiga sexualtolkning. Man ansåg, att sexualdriften endast var en del av människans drift att arbeta och vara verksam. Man tillskrev det undermedvetna uppbyggande krafter och lade vikt vid detta moment vid behandlingen (psykosyntes). G:s uppfattning av psykoanalysen var självständig och hans egen; den blev en tro men inte en religion.

G:s många skrifter vänder sig uteslutande till fackmännen. I dem framträder han som en djuplodande forskare, som brottas med problemen inom ett vanskligt och oplöjt idéområde. Han »stred sig fram» till sina uppfattningar och vek inte från sin tillkämpade övertygelse. Hans ärliga strävan var att empiriskt pröva hypnos och psykoanalys och att skaffa psykoterapin en erkänd plats inom medicinsk vetenskap. G var övertygad om att den grund han byggde på var vetenskapligt och praktiskt bärande. Den ortodoxt naturvetenskapliga synen på människan var enligt honom alltför mekanisk och ensidig.

G insåg det ofantliga behovet av bättre vård för de nervöst sjuka och ansåg, att samhället skulle engagera sig för denna viktiga uppgift. Även om kollegerna inte kunde följa hans teorier, hade de förtroende för hans person och för hans praktiskt-terapeutiska förmåga. Som mål i arbetet såg han att hjälpa de sjuka till levnadsmod och arbetsglädje. Personligen var G en allvarets man med en ideell, blygsam och anspråkslös läggning. Han var en frisinnad och fördomsfri människovän. Musiken var hans andra liv; viola och violin var hans instrument och kvartettspel av klassiskt märke hans vila och vederkvickelse.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Sveriges läkarehistoria, 4: 2, Sthlm 1932, s 129. Vissa där nämnda art införda även i: Revue de l'hypnotisme et de la psychologie physiologique, 19, Paris 1904—05, och 23, 1908—09, Zeitschrift fur Psychotherapie und medizinische Psychologie, 2—3, Stuttgart 1910—11, och 8, 1920, Fort-schritte der Sexualwissenschaft und Psych-analyse, 1, Leipzig & Wien 1924, Psyche and Eros, 2—3, New York 1921—22. Dessutom: Några fall af abnorm sexualkänsla, behandlade med hypnos (Tidsskrift for nordisk rets-medicin . . . 5, Kristiania 1905—06, s 161— 180). — Några ord om hypnotismens ställning i den nutida medicinen och om dess teknik (Psyke 2, 1907, Sthlm & Upps, s 150— 171). — Förord. . . (P-É Levy, Viljans rationella uppfostran, Gbg 1908, s III—V). — Ytterligare smärre bidrag i Sv läkartidn 8—¦ 10; 1911—13. Artiklar i GHT 24 maj och 6 juni 1921.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Göthlin, Minnesteckn (ms), Gbgs läkaresällsk:s arkiv, med sektionen, GUB. — I Bratt, nekr i Sv läkartidn, 25, 1928, s 657 ff; G Lidforss af Geijer-stam, Så minns jag Bengt Lidforss (1945); W Stekel, nekr över Herbert Silberer (Fort-schritte der Sexualwissenschaft und Psych-analyse, 1, 1924, s 408^120); J I Strömme, Nervositet (1927); Sveriges läkarehist, 4:2 (1932). — Nekr:r av Sigurd Hansson o G Söderbergh i GHT.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Emanuel Geijerstam, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12987
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Emanuel Geijerstam, af, urn:sbl:12987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se