Geisler, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 44.

Biografi

Geisler (ibland Geissler), släkt, härstammande (Biographica, RA) från den lutherskekyrkoherden Tobias G (d 1616) i Oberullersdorf (Sachsen), som blev far till sekreteraren Tobias G (levde ännu 1664) i Militsch (Schlesien). Av dennes söner uppges Johan: Tobias G (1624–59) ha gått i sv tjänst under trettioåriga kriget. Han var 1657–58-sekreterare vid livländska fältkansliet o kallas i sin gravskrift »archidicasterii regii in Livonia assessor».

En annan son, Christian G (1629–87), flyttade 1656 på grund av religionsförföljelse från Breslau till Amsterdam, varifrån han för en handelsfirmas räkning gjorde resor till Tyskland, Danmark o Sverige. 1663 bosatte han sig i Sthlm, där han började egen handelsverksamhet. Sedan sthlmsborgaren Peter Bohm, som grundat ett bleckbruk vid Garphyttan i Tysslinge (Ör), kommit på obestånd (jfr bd 16, s 650) o 1668 dött, var G en av de kreditorer som övertog detta bruk. Han överlevde de övriga kreditorerna. o kom därför att sköta brukets löpande affärer. G:s ställning som brukets direktor bekräftades i ett k konfirmationsbrev 1678 på dess privilegier.

En av hans söner, markscheidern Johan Tobias G (se nedan), blev far till markscheidern Erik G (1720–73). Denne skötte från 1740-talets slut i praktiken markscheidertjänsten vid Falu gruva o blev 1755 dess ordinarie innehavare. Han var en skicklig yrkesman o fullbordade 1753 en ny karta över Stora Kopparberget, som under ett halvt sekel kom att dagligen användas i arbetet där. Han har också efterlämnat teckningar (nu i UUB) och gjort dialektuppteckningar åt J Ihre, bl a från Mora o Älvdalen. G var en älskvärd sällskapsmänniska o hade ärvt faderns vittra o estetiska begåvning. Han ordnade Bergslagets fester, spelade flera instrument, hade en »skön samling» italienska sångstycken o skrev en gruvvisa efter musik av Pergolesi. 1771 blev han ledamot av Utile dulci o av VA, i vars handlingar 1774 hans beskrivning av en perspektivritningsmaskin publicerades. 1772 reste han utrikes som guvernör för kommerserådet A Plomgrens son Carl Anders v Plommenfelt. G dog följande år i Paris efter en längre tids vistelse i England o Skottland. Hans reseanteckningar förvaras i KB. Hans brev från denna resa till J G Gahn (bd 16, s 731) finns i KTH:s bibliotek, Sthlm.

Erik G blev morfar till Erik Gustaf Geijer, vars personlighet i hög grad präglades av det rika arvet från den Geislerska släkten. Hans son Johan Tobias G (1758–1826) var från 1805 bergmästare i Södermanland o Östergötland samt Kalmar o Jönköpings län. Han har ritat flera provkartor, nu i kommerskollegiets gruvkartekontor. Hans son Erik Tobias G (1799–1869) var från 1855 bergmästare i samma distrikt som fadern. Släkten fortlever.

Arkivuppgifter:
Christian G:s egenhänd levernesbeskrivn o brev till honom avskr i Biographica, RA. Anteckn:r om släkten G i J H Gahns saml (X 29, UUB) med anmärkn »förvaras av Erik G». Förlagan är troligen de »anteckningar om släkten G i 29 blad in folio tillhörande kongl kassören Gustaf Tobias G» (en av Erik Tobias G:s söner), som citeras i Jungbeckska saml, KB, o nämnes i brev från denne till G Anrep, KB.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: M G De la Gardies saml, Wiksaml: G Horns arkiv, RA; likv, KA. – Bergskoll; Å Davidsson, Katalog över sv handteckn:r i UUB (1958); A Grape, Ihreska hs:saml i UUB, 1–2 (1949); R Grönberg, Sächsischses Pfarrerbuch, 1 (1939–40) s 480; C Gurlitt, Beschreibende Darstellung der älteren Bau- und Kunstdenkmäler des Königreichs Sachsen, 29 (1906); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering . . ., 1–2 (1955); A Nachmanson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); Neue sächsische Kirchengalerie (1904); P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1–2 (1956); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); Åminnelsetal, hållne uti sällskapet Utile dulci (1788), s 37–64; Örnberg 7 (1891).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Geisler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-08-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12991
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Geisler, släkt, urn:sbl:12991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-08-03.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se