Meriter

Gerdner, Erik Gunnar, f 18 maj 1913 i Jönköping, d 16 aug 1964 i Mölndal. Föräldrar: grosshandlaren Gustaf Oskar G o Ester Hansson. Studentex vid Jönköpings h a l 23 maj 33, inskr vid UU 21 okt s å, FK där 15 sept 39, amanuens o bibliotekarie vid seminariet för statskunskap 1 sept 41–31 dec 46, FL 31 jan 44, lär i stats- o samhällslära för officerskurser vid Flygkadettskolan 46–49, sekr i Statsvetensk fören 46, disp vid UU 13 dec 46, doc i statskunskap 20 dec 46–62, FD 31 maj 47, FM 30 jan 56, lektor vid Uppsala ensk lärov ht 56–vt 62, univ: lektor vid GU från 1 juli 62. – LVSU 56.

G 20 dec 39 i Uppsala (enl vb för Sofia förs, Jönköping) m journalisten Margit Alfhild Karolina Elfström, f 15 aug 13 i Skövde, dtr till linjeförmannen Johan Alfred E o Matilda Karin Johansson.

Biografi

Uppvuxen i ett frisinnat hem med starkt politiskt intresse valde Gunnar G statskunskapen som huvudämnet i sina universitetsstudier. Han kom därmed att tillhöra det statsvetenskapliga seminarium i Uppsala, som under ledning av professor skytteanus Axel Brusewitz koncentrerat sina studier kring regeringsproblemet i sv statsliv med tyngdpunkten på parlamentarismens framväxt och utveckling under 1900-talets första årtionden. Brusewitz' undervisning och personlighet blev för G av utomordentlig betydelse, och mer än någon annan lärjunge har G i sin forskning förverkligat dennes finaste intentioner.

G:s liberala åskådning och hans starka intresse för liberalismens roll i sv politik blev avgörande för hans forsknings huvudinriktning på parlamentarismens genombrott under första världskrigets slutskede. Hans första vetenskapliga arbete, en uppsats 1944 om Ministären Edén och författningsrevisionen 1918, behandlade demokratiseringens snabba genomförande under trycket av världshändelserna vid krigsslutet 1918. I doktorsavhandlingen 1946 om Det svenska regeringsproblemet 1917–1920 med undertiteln: Från majoritetskoalition till minoritetsparlamentarism, följer G koalitionsministären Edéns utveckling från dess bildande i okt 1917 fram till dess sprängning våren 1920 samt den första ministären Brantings verksamhet mars–okt 1920. I skildringen av den Edénska ministären har G med stram koncentration följt vad han kallade »den destruktiva linjen». Hans uppmärksamhet har varit inriktad på själva samverkan mellan de två förbundna partierna och hur förutsättningarna för denna samverkan undergrävdes efter författningsreformens genomförande. G skänker i sin avhandling ingående belysning åt en rad centrala frågor, regeringens inre arbete och statsrådsberedningens roll, maktkonkurrensen mellan regeringen och partiernas centrala organ, partimötenas betydelse i förhållande till riksdagen vid behandlingen av viktiga frågor m m. Hans slutsatser är sorgfälligt underbyggda och utomordentligt väl avvägda. Avhandlingen åsattes det högsta akademiska betyget och ledde till docentur i statskunskap vid Uppsala universitet.

Sina forskningar rörande minoritetsparlamentarismens framväxt fullföljde G 1954 med sitt andra större arbete, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början. G behandlar här experimentet med »fackmannaministären» De Geer och dennas rekonstruktion med Oscar v Sydow som statsminister samt återgången till den politiska regeringstypen med Brantings andra minoritetsministär. Med stöd av ett rikhaltigt, i stor utsträckning förut obearbetat material har G här givit en mångsidig belysning av minoritetsparlamentarismens problem, särskilt partiernas inställning till regeringsfrågan och de olika partiinstansernas betydelse för deras ställningstagande. G fullföljer med stor skicklighet linjen från doktorsavhandlingen, och det har med fog kunnat sägas, att ingen annan sv forskare givit en så väl genomarbetad bild av regeringsproblemet under en betydelsefull period efter sekelskiftet. – Under flera år samlade G material till en studie över danskt riksdagsskick. Han förberedde också ett större sammanfattande verk om det sv regeringsproblemet.

Författare

Gert Hornwall

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937–1950, Upps 1953, s 178. Vidare: Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början. Upps. . . 1954. 568 s. (Skrifter utg av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 35.) – Tidningsgeografi. Presspridning och centrerade regioner i Uppland (Ymer 81, 1961, Sthlm 1962, även som Medd från UU:s geogr institution, ser A, nr 166; tills med R Hammarström). – Ministären Eden och författningsrevisionen W&Wserien, 126: Kring demokratins genombrott i Sverige. Red av S Hadenius, Sthlm 1966, s 90–115).

Utgivit: Hugo Hamilton, Dagböcker, [1–2,] Sthlm 1955–56, 412, 552 s, 2. uppl s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: Nekr av P-E Back i StvT 1964:4, av G Hornwall i SvD o av S U Palme i S-T; UUM 1937–50 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar Gerdner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar Gerdner, urn:sbl:13022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2024-04-23.