Biografi

Geringius, släkt, härstammande (enl Hülphers) från bonden Nils Andersson (d 1674) i Gäringstorp, V Vingåker (Söd). Han blev far till komministern Andreas Nicolai G (1635–87) i Nyköping. Bland dennes sonsöner märkes den som kopparstickare bekante komministern Eric G (se nedan), vilken blev far till bl a kopparstickaren o myntgravören i Danzig Per G (1737–63) o till legationsrådet Carl Niclas Duncan (d 1789), som jämte två bröder upptog sin styvfars släktnamn (se bd 11).

Eric G:s brorson Israel G (1749–1811) blev magister 1776 o docent 1778 samt hovpredikant 1785 men stoppades i sin karriär till följd av Gustav III:s missnöje med hans predikan efter fredsslutet 1790. Senare blev han dock kyrkoherde i Runtuna (Söd), prost o teol dr. G var riksdagsman 1800 o publicerade bl a Tankar om Kyrko-Sång (1793) o Andeliga Sånger öfver vår Sv Psalmboks förnämsta Lärostycken (1793), i vilka han teoretiskt o praktiskt sökte medverka till en förbättrad psalmbok. Hans omfattande, i UUB bevarade arkiv innehåller bl a brev från Samuel Ödmann (tr av H Wijkmark, Samuel Ödmanns skr o brev, 2, 1925) o Jonas Hallenberg samt predikningar, vilka uppmärksammats av den moderna forskningen såsom innehållande det rikhaltigaste homiletiska materialet från 1780-talet. G framträder däri som en typisk representant för den neologiska förkunnelse som frodades vid Gustav III:s hov.

En kusin till Per o Israel G var hattstofferaren i Sthlm Anders G (1732–1804), känd som samlare o ledamot av PS. Hans son aktuarien i krigshovrätten Carl Gustav G (1773–1817) blev bekant som etsare.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Sthlms konsist:s underd skr 5, Strängnäs konsist:s underd skr 12, RA; filmkop av A Hiilphers geneal saml, 3, p 60, KB. — N Ahnlund, Jonas Hallenberg (1957), s 121, 153, 243, 306; G Brandt, Dop o nattvard i sv predikan intill mitten av 1800-talet (1941), s 135—138, 272—276; Garlander 2:2; Grape, s 765; A Grape, Ih-reska handskr:saml, 1—2 (1949); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); Hultmark; E Leufvén, Upplysningstidens predikan, 2 (1927), s 96—115; A Lindblom, Nord museet o Skansen under år 1937 (Fataburen 1938), s 239 f, 242; Sv boklex 1700— 1829. Riksdagshandl (1961); [A Westén,] Sv k hofclericiets hist, 1: 3 (1814); H Wijkmark, Samuel Ödmann (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Geringius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13026, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13026
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Geringius, släkt, urn:sbl:13026, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-18.