Gezelius, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 100.

Biografi

Gezelius, släkt, härstammande från byn Gesala i Romfartuna (Vm). Dess äldste säkert kände stamfar, länsmannen Nils Larsson (d senast 1571) i Gesala, blev far till Anders Nilsson (d tidigast 1617), som var nämndeman åtminstone från 1601. Dennes son Jöran Andersson (d 1663) i Gesala, som var nämndeman 1629–61 o häradsdomare från 1650-talet, blev far till biskopen i Åbo Johannes G (d 1690; G 1), vars son, biskopen i Åbo Johannes G (d 1718; G 2), blev far till biskopen i Borgå Johannes G (d 1733; G 3). G 1:s döttrar adlades 1675 men introducerades ej, o G 2:s barn fick 1719 k resolution på adelskap, men sköldebrev utfärdades ej. 1751 fick G 3:s son, lagmannen Johan G (1721–1804), stadfästelse på adelskapet med namnet Olivecreutz. Hans svärson Herman Fleming (bd 16, s 113 f) donerade biskoparna G:s koncept o brev till Åbo akademis bibliotek, där de förstördes genom branden 1827 efter att ha utnyttjats för J J Tengströms biografier över G 1 o 2 samt för flera kyrkohistoriska urkundspublikationer. Släkten Olivecreutz utdog 1912.

G 1:s bror kh Georg G (1631–84) i Husby (Kopp) blev far till kh Georg G (1668–1720) i Vika (Kopp). Sonson till denne var kontraktsprosten Georg G (G 4), vars son, kontraktsprosten Carl Ludvig G (1770–1812) i Björnlunda (Söd), var riksdagsman 1809–10 o 1812. En bror till kh Georg G i Vika, kh Johan G (1661–1714) i Pedersöre o Jakobstad, var riksdagsman 1713–14. Han blev farfars farfar till riksdagsmannen i bondeståndet Lars Johan G (1799–1858) i Västgård i Järna (Kopp), som hade nio söner. En av dessa, kh Lars G (1823–80) i Grangärde (Kopp), blev far bl a till advokaten Lars Emil G (1864–1947) i Falun, riksdagsman i FK 1908–19. En bror till denne var förste stadsläkaren i Gbg Karl Johan G (1866–1947), som utgivit ett stort antal skrifter i hälsovårdsfrågor samt Gesalasläktens ättebalk, det viktigaste arbetet om släkten G:s genealogi. En annan bror var lektorn vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm Erik Birger G (1871–1963), vilken 1910 disputerade på en avhandling om Japan i västerlandets geografiska litteratur till omkring år 1700 o senare bl a utgav ett stort antal väggkartor för skolbruk samt ett flertal skrifter om äldre medlemmar av släkten G. Lars Emil G blev far till advokaten Lars Evald Birger G (1894–1961) i Falun, som var riksdagsman för högern i AK 1937–48 o 1953–59 samt i FK 1960–61 o medlem av flera statliga kommittéer rörande lagstiftningsfrågor. Han var även känd som idrottsman o framför allt idrottsledare.

Namnet G har även upptagits av flera ättlingar till G 1:s systerson (ej brorson) Jan Andersson (1646–1724) i Gesala. Hans sonson, karduansmakareåldermannen Erik G (1717–86) i Linköping, var riksdagsman 1765–66 o 1771–72 (mössa). En av hans söner, Erik G (1743–1823), var borgmästare i Vadstena 1777–1819 o riksdagsman 1786 o 1809–10 samt fick lagmans titel 1811. Av dennes söner var borg- och postmästarna samt tullinspektörerna i Östhammar o Öregrund Erik Julius G (1780– 1834) o Johan Wilhelm G (1797—1874) riksdagsmän 1815 o 1828–30 resp 1840–41, 1850–51 o 1853–54.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Västmanlands handl 1601: 15, KA. – Allhems sportlex, 2 (1949); Anrep 1:1 (1871); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760–66 (1953); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullmäktige 1863–1962, 2, 1963); B Gezelius, Prosten Georg G:s självbiogr (PHT 1954); dens, En dalaprästs livsöde (Julbok för Västerås stift 1955); dens, En gammal prästsläkts sigill (PHT 1956); dens, En prästman i Dalarna på 1600-talet (1958); dens, En prästman i Dalarna på 1700-talet (Västmanland-Dala nations skriftser, 10, 1960); K J Gezelius, Gesalasläktens ättebalk, 1 (Västmanlands fornminnesfören:s årsskr 1940–41); dens, Gesalasläktens ättebalk, 2–3 (1940); Leijonhufvud; F Lindberg, Linköpings hist, 2: 1–2 (1946); Millqvist; O Mustelin, Studier i finländsk historieforskn 1809–65 (SSLF 361, 1957), s 313; NF:s sportlex, 3 (1940); PrRP 4 (1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gezelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13045, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2023-01-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gezelius, släkt, urn:sbl:13045, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2023-01-31.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se