Meriter

Gistrén, Jonas Henric, f 7 juni 1767 i Karlshamn, d 21 maj 1847 i Sthlm (Klara). Föräldrar: stadsfysicus Lars G o Catharina Klintorph. Inskr vid LU 11 febr 84, studerade i Sthlm från 87, vik adjunkt vid Allm barnbördshuset där 88–91, ML vid LU dec 91, disp pro gradu febr 92, ord adjunkt vid Allm barnbördshuset i Sthlm aug 93–05, MD vid LU 13 juni 94, prof:s titel 11 juli 97, en av stiftarna av Sv läkare-sällsk 07 (led 08), led av kommittén för undersökn av animala magnetismen o dess verkningar 17. – LVA 04, HedL av Sundhetskoll 16.

G 29 mars 08 i Sthlm m Brita Christina Hambræus, f 8 juli 89 i Enånger (Gävl), d 27 dec 14 i Sthlm (Klara), dtr till prosten Lars H o Catharina Elisabeth Kjellman.

Biografi

Redan vid 14 års ålder blev G faderlös, modern var redan långt tidigare död, och han omhändertogs av anförvanter samt sändes 1784 till Lunds universitet. 1787 reste han till Sthlm bl a för att studera förlossningskonst. Han var där verksam som fattigläkare på Norrmalm, och tjänstgjorde även vid Allmänna barnbördshuset och Serafimerlasarettet. Återkommen till Lund för att avsluta sina studier råkade han i konflikt med professorn i obstetrik Kilian Stobæus d y. G anhöll nämligen att få slippa examination i detta ämne på grund av sin långa tjänstgöring på detta arbetsfält i Sthlm, men Stobæus vägrade. Fakulteten tog dock G:s parti. Efter nio månaders frånvaro återvände G till Sthlm och blev sensommaren 1793 ord adjunkt vid Barnbördshuset.

På tillskyndan av sin gynnare Olof af Acrel blev G anlitad vid hertiginnan Charlottas barnsäng 1797 och fick som erkänsla härför professors titel. Han tillkallades också vid hertiginnans barnsäng 1798.

Vad som gjort G:s namn särskilt känt är hans vänskap och brevväxling med Christoffer Carlander (bd 7), som hade varit G:s företrädare vid Barnbördshuset. Carlander och G stiftade 25 juli 1792 tillsammans med J C Haartman och O C Ekman ett läkaresällskap, Societeten (Malmsten, s 10). Följande år flyttade Carlander till Gbg. Liksom denne besjälades G av stor humanitet och var särskilt tillmötesgående mot fattiga sjuka. Breven mellan vännerna har ofta ren tidskriftskaraktär, och de redogör för olika sjukdomsfall och deras behandling. Även rent personliga frågor som t ex G:s giftermålsplaner och ibland vacklande hälsa avhandlades. Flera somrar företog G långa landsvägsresor i Sverige tillsammans med sin kusin, kemisten och mineralogen P J Hjelm, som skildrat dem i Cousinernas resor 1805, 1806, 1807. Utdrag härur har publicerats av W Karlsson och Th Tufvesson.

G var en av Sv läkaresällskapets sju stiftare. Utom åt kvinnosjukdomar ägnade han sig mycket åt barnsjukdomar. Hans läkaruppfattning var liksom Carlanders av praktisk-empirisk art, mera grundad på att lära av naturen än av böcker. Trots sin sjuklighet, som han ansåg bero på »försvagat bröst», blev G nära 80 år gammal.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Om G:s självbiografi se nedan under Tr arb. G:s brevväxl med Carlander i Läkare-sällsk:s arkiv. Strödda brev från G i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH 1: 1, 1822, s 300 f, 1:4, 1835, s 40 f. G:s självbiografi utg av E Nachmanson i Hygiea 1926, Sthlm, s 928–943.

Källor och litteratur

Källor o litt: E W Dahlgren, VA. Personförteckn:ar 1739–1915 (1915); E Essen-Möller, Bidr till förlossningskonstens o den obstetriska undervisn:s hist i Skåne (LUÅ, NF, avd 1, bd 39: 2, 1943); O Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663–1812, 1–3 (1891–93); W Karlsson, Kungligt, adligt, lärt o lekt (1941); F Lennmalm, Sv läkare-sällsk:s hist 1808–1908 (1908); P H Malmsten, Christoffer Carlander . . . (1849); SLH 1:1 (1822), 1:4 (1835), 1:5 (1853); T Tufvesson, I kärra o karet genom gångna tider (1923); VAH. 1847. s 103 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Henric Gistrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13081, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13081
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Henric Gistrén, urn:sbl:13081, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-05-11.