Johan Adam Graaner

Född:1782-04-16 – Fröslunda församling, Uppsala län (på Torslunda säteri)
Död:1819-11-24 – Sydafrika (på ett engelskt fartyg vid Godahoppsudden)

Sjöofficer


Band 17 (1967-1969), sida 192.

Meriter

Graaner, Johan Adam, f 16 april 1782 på Torslunda säteri, Fröslunda (Uppl), d 24 nov 1819 på ett engelskt fartyg vid Goda Hoppsudden. Föräldrar: major Johan G o Anna Margareta Waldner. Sergeant vid Arméns flotta 20 april 98, fänrik vid Sthlms-eskadern av Arméns flotta 29 jan 01, löjtnant där 8 dec 08, kapten vid flottorna 1 maj 10, stabskapten vid Upplands reg 22 maj 10, avsked med majors rang vid generalstaben 26 aug 17. Resor i Sydamerika 15—19. — Ogift.

Biografi

Under kriget 1808—09 bevistade G som galärchef affären vid Bockholms sund och var 1809 galärdivisonschef i Västerbotten. Han erhöll 1810 medalj för tapperhet i fält. Som stabskapten vid Upplands regemente deltog han i kampanjen mot Napoleon 1813 och i fälttåget i Norge 1814.

G förtjänar historiskt intresse främst i samband med de resor som han 1815—17 och 1817—19 företog till de nya staterna i södra Sydamerika. Han erhöll 1815 tjänstledighet för att gå i brasiliansk eller spanskamerikansk krigstjänst. Han begav sig först till Rio de Janeiro, fortsatte därefter till Buenos Aires, dit han anlände i mars 1816. Under det följande halvåret företog han långa resor i det inre av Laplataprovinserna och bevistade i juli såsom sannolikt ende närvarande utlänning den argentiska självständighetsförklaringen i Tucumån. Till regeringschefen J M Pueyrredon riktade G en skrivelse, i vilken han underströk Sverige-Norges handelspolitiska intresse för Laplataprovinserna. De ordalag han valde (»Quoique je ne suis pas entiérement autorisé . . .») kunde tyda på att G var hemlig regeringsagent. Hans levnadstecknare A Paulin har också hävdat detta och pekat på möjligheten att G före sin avresa tack vare regementskamraten »kungamakaren» C O Mörner kommit i kontakt med kronprins Karl Johan och erhållit resebidrag ur dennes hemliga kassor. En annan förklaring förefaller emellertid mer plausibel. Enligt denna skulle G ha fått sin kunskap om regeringens handelspolitiska intentioner från majoren J H Kreuger som fått i uppdrag att förhandla om en handelstraktat med Brasilien och som avreste dit med samma fartyg som G (Swärd). I vilket fall som helst beslöt G att söka göra sina erfarenheter och de kontakter han skaffat sig bland politikerna i Laplataprovinserna nyttiga för Sverige. Han återvände dit i maj 1817 och överlämnade då till kronprinsen en utförlig reseberättelse (i BFA; tr 1949; jfr nedan).

Den sv regeringen beslöt omgående att ta G:s tjänster i anspråk. Han utsändes som hemlig emissarie i första hand till Argentina och Chile för att undersöka förhållandena och för att om möjligt träffa tillfälliga handelsöverenskommelser. Resan som beräknades vara tre år finansierades med medel ur konvojkommissariatets kassa. G avreste först till England i nov 1817. Han synes där ha lämnat informationer om Sydamerika till den inflytelserika Morning Chronicle. Till Buenos Aires anlände han i april 1818. Han sammanträffade där bl a med general José de San Martin, »El Libertador», och har i sin dagbok nedtecknat en intressant karakteristik av denne. Regeringschefen Pueyrredon tycks dock ha varit besviken över att G:s fullmakter var så pass inskränkta, och något konkret resultat fick inte dennes korta vistelse i Argentina.

I juni begav sig G över Anderna till Chile. Efter förhandlingar med regeringschefen B O'Higgins lyckades han mars 1819 i sitt eget namn utverka en koncession på mycket förmånliga villkor som gällde brytning och export av koppar och andra mineral. Till sv regeringen rapporterade G, att han hade för avsikt att överlåta koncessionen på denna och att han som kompensation åt Chile utlovat sex stipendier för unga chilenare att under tre års tid studera bergsvetenskap vid Uppsala universitet. G beslöt nu att återvända till Sverige via Ostindien. Till detta beslut bidrog hans önskan att undersöka möjligheterna till framtida avsättning i Sydostasien av produkter från svenskägda gruvor i Chile. I slutet av mars 1819 lämnade G på ett engelskt fartyg Valparaiso. Under resan upptäcktes i Polynesien några atollgrupper och öar, av vilka en på G:s tillskyndan fick namnet »Oscar's Island» efter kronprinsen. Efter ett uppe- håll i Indien fortsatte G resan men avled ombord på höjden av Goda Hoppsudden.

Författare

Magnus Mörner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G:s resejournaler i Björnstjerna-arkivet, dep i KB. En fragmentarisk dagbok av G 1815—16 i Wirsénska saml, RA. Rapport från G mars 1819 i Skriv :er från särsk beskickn:r, vol 23, Kab för utrikes brevväxl arkiv, o PM från G om europeiska handeln i Buenos Aires o på kusten av Chile i Västind komp:s arkiv, Handel o Sjöfart, vol 9, RA. Brev från G till G af Wetterstedt o till G F Wirsén (5 st + 1 i Skogmans saml) i RA. Brev från G till C E Gyllensköld i F 822 a, UUB. Brev till M F F Björnstjerna i Björnstjerna-arkivet.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Las Provincias del Rio de la Platå en 1816 (Informe dirigido al Principe Bernadotte). Prologo de Axel Paulin. Traduc-cion y notas de José Luis Busaniche. Buenos Aires 1949. 134 s, 1 portr-bl, 2 facs.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Paulin, Major J A G:s resor i Sydamerika 1815—1819, Sthlm 1946, ms hos SBL. — M Mörner, Los viajes dei sueco Juan Adån Graaner a Argentina y Chile en 1816 y 1818—1819: problemas y documentaciön (Actas del IV Congreso In-ternacional de Historia de America, Buenos Aires, 1967); Alberto Cruchaga Ossa, Un gentilhombre sueco en Chile en 1819 (Re-vista Chilena de Historia y Geografia, XI, 1921); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); dens, Oscar's Island (Forum Navale, 8, 1947); S O Swärd, Latinamerika i sv politik under 1810- o. 1820-talen (1949). — O Baulny, Bernadotte et lTndépendance de l'Amerique Méridionale (Bull du Musée Bernadotte, 11, 1967).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Adam Graaner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Mörner), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13117
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Adam Graaner, urn:sbl:13117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Mörner), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se