Nils Grabbe

Död:1549

Häradshövding, Sjöofficer, Hövitsman


Band 17 (1967-1969), sida 193.

Meriter

Grabbe, Nils, d 1549 före 7 okt. Föräldrar: häradsh Måns G eller Måns Andersson o Ingrid Klasdtr (FMU). Hövitsman på skeppet Ugglan senast 23, hövitsman över Raseborgs län senast 24—27 eller 28, häradsh i Raseborgs län åtminstone från 29 till sin död, hövitsman över Viborgs slott o län 34—45.

G 1) m Elin Klasdtr, d 29; 2) 17 juli 30 m Kristina Knutsdtr, d tidigast 38, dtr till riksrådet Knut Eriksson o Elin Klasdtr (Kurck) samt tidigare g m Arvid Eriksson (Stålarm).

Biografi

Nils G nämnes tidigast 1521 i Peder Svarts livfulla skildring av kampen mot danskarna i Finland som en djärv partigängare, vilken på sina »skäribåtar» opererade i kusttrakterna från Borgå i öster till Kumo gård i nordväst. Då den första expeditionen från Sverige följande år jämte finländska motståndsmän måste vika tillbaka över Bottenviken för Sören Norbys övermakt, stannade G kvar och fortsatte sitt partigängarkrig. Vid den förnyade attacken mot danskväldet 1523 återfinnes G först som skeppshövitsman utanför Reval i aug och därefter som ledare för den trupp, som i okt intog Viborg. Vid nyordningen i Finland blev G hövitsman över Raseborgs län. Den närmaste tiden var han en av konungens främsta förtroendemän i Finland. Han kallades till rådsmötet i Lödöse 1528, satt i den domstol som vid Strängnäs riksdag 1529 dömde västgötaherrarna och fick efter det Erik Fleming 1528 förlänats Raseborgs län bistå greve Johan av Hoya i Viborg.

Då det kom till brytning mellan konungen och greven av Hoya 1534, fick G tillsammans med Erik Fleming i uppdrag att sätta sig i besittning av Viborg, där han sedan från hösten 1534 verkade som hövitsman. Denna post var ej lätt. Ryska övergrepp vid den tvistiga gränsen manade en aktiv natur som G till motåtgärder, men de passade ej konungen. I juli 1542 meddelade han G, att han för sina utländska fienders skull måste bevara freden i öster. Och då G två år senare rapporterade, att ryssarna dödat 25 bönder, och bad att få angripa dem, svarade konungen, att tiden ej var lämplig för kraftåtgärder.

Konungen hade tidigare klagat över att den stora uppbörden i Viborgs län helt förbrukades på slottet, och då G hade framhållit, att han hade en hel hop ryttare och knektar att underhålla, svarade konungen, att ingenstädes på alla hans slott hölls ett sådant överflöd med folk som i Viborg. På en begäran av G att bli befriad från sin post, svarade konungen i maj 1544, att han ville tänka på saken. Det dröjde ett helt år, innan G entledigades. I slutet av juni 1545 skrev konungen till efterträdaren, att ryssarna var så »ansinnige och illhärdade uppå» G, att denne bl a därför ej mera kunde brukas på Viborg. Den gamle krigaren, som tydligen saknade nödig smidighet, fick gå, men han behöll sitt häradshövdingedöme. G:s sätesgård var Grabbacka i Karis sn i Nyland.

Författare

Eric Anthoni



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från G tr i FMU o i R Hausen, Bidr till Finlands hist, 3, efter orig i Revals stadsarkiv o FRA. Ett par brev ur hans arkiv, som ärvts av hans ättling Ingeborg Tawast, refererade av Hausen, a a, efter regester i Brocmans dipl, 4, VHAA:s dep, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Genealogica 38, f 33 r-v, RA; I Friedlaender, PM om »Gr Stenboks Gopieb», VHAA:s dipI:komm:s arkiv. — Y Blomstedt, Laamannin- ja kihlakunnantuo-marinvirkojen läänittäminen ja hoito Suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1958); FMU 8 (1935); GIR 1—17 (1871—96), 20 (1902); Handl till belysande af Finlands kamerala förhållanden, utg av G Grotenfelt, 1—2 (1892— 99); T Hartman, Raseborgs slotts hist (SSLF, 33, 1896), s 70—74; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 3 (1904); Lokalf, 2-^1 (1919— 23); Peder Svart, Gustav Vasas krönika, ed G T Westin (1964); Per Brahe d ä:s fortsättn af Peder Svarts krönika, utg av Otto Ahnfelt, 1 (1896), s 7 f; Ramsay; R Rosén, Niilo Maununpoika Grabbe (Kansallinen elämäker-rasto, 2, 1929); J W Ruuth, Viborgs stads hist (1906), s i 59; L Sjödin, Kalmarunionens slutskede, 2 (1947), s 375, 383, 386.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Grabbe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13118, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13118
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Grabbe, urn:sbl:13118, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se