P Gustaf D Granqvist

Född:1866-08-27 – Tegnaby församling, Kronobergs län
Död:1922-09-18 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Fysiker


Band 17 (1967-1969), sida 236.

Meriter

Granqvist, Per Gustaf David, f 27 aug 1866 i Tegnaby (Kron), d 18 sept 1922 i Uppsala. Föräldrar: landssekr Gustaf Wilhelm G o Nanny Koraen. Mogenhetsex i Växjö vt 87, inskr vid LU 16 sept 87, eo amanuens vid fys institutionen i Lund maj 89—jan 93, FK 14 dec 89, FL 10 dec 92, ord amanuens vid fys institutionen jan 93—sept 96, disp pro gradu 12 maj 94, FD 31 maj 94, doc i fysik vid LU 13 juni 94, tf observatör i astronomi där mars 95—sept 96, tf laborator i experimentell fysik vid UU sept 96— jan 99, doc i fysik där 29 sept 98, laborator i experimentell fysik där 9 jan 99, tf prof i fysik 8 mars—31 maj 00, mars 04 o vt 10, prof:s n h o v 12 febr 05, prof i fysik vid UU 6 maj 10—22, chef för VA:s solförmörkelseexp till Åvike somm 1914. Ledamot av nobelkommittén för fysik från dec 03 (ordf 10—22). LVS 02, LVA 05, LFS 08. — Ogift.

Biografi

Gustaf G:s forskningar föll huvudsakligen inom elektricitetsläran och berörde alltifrån doktorsavhandlingen 1894 och fram till 1907 främst den elektriska ljusbågens komplicerade egenskaper. I strid med dittills gällande åsikt visade han 1903 i sitt kanske viktigaste arbete på detta område att största delen av det i bågen utvecklade värmet leddes bort genom elektroderna. I samband härmed klargjorde han såväl experimentellt scm teoretiskt den betydelse, som elektrodernas värmeledningsförmåga har för bågens stabilitet. Från studiet av ljusbågen kom G in på frågan om katodens förstoftning i ett urladdningsrör. Han utredde genom eleganta försök förstoftningens uppkomst och de optiska egenskaperna hos det speglande metallskikt, som avsatt sig på urladdningsrörets vägg.

I en ljusbåge, driven med växelström, är förhållandena långt mer invecklade än vid en likströmsbåge. Sedan G ådagalagt, att elektrodernas värmeledning här spelar en ännu större roll än när det är fråga om likström, ägnade han sin forskning åt den s k sjungande ljusbågen. Omkring sekelskiftet hade man upptäckt, att om en likströmsbåge kopplas parallellt med en ledning, som innehåller en kondensator i serie med en själv-induktionsspole, så uppstår under vissa betingelser i strömkretsen ljusbåge-kondensator-induktionsspole odämpade elektriska svängningar med högt periodtal. Om periodtalet ej överskrider den övre tongränsen, avgiver bågen en ton, motsvarande periodtalet. G utredde förutsättningarna för höga svängningstal. Problemet angreps samtidigt av den danske fysikern och uppfinnaren Valdemar Poulsen och utnyttjades av denne för att skapa det första systemet för trådlös telefoni. Efter det att G:s företrädare på fysikprofessuren i Uppsala, Knut Ångström, avlidit i början av 1910, fullföljde G det pionjärarbete rörande solens instrålning, som Ångström lämnat ofullbordat. I första rummet gällde det att bestämma den s k solarkonstanten, dvs den värmemängd, som per minut faller på varje cm2 utanför jordatmosfärens gräns. Problemet var synnerligen svårbemästrat, eftersom ljuset delvis absorberas i atmosfären, olika för olika våglängder. Strax före sin död menade G sig kunna konstatera, att den särskilt av amerikanska forskare påvisade förändringen i solarkonstanten var skenbar och berodde på variationer i atmosfärens genomskinlighet.

G var en förträfflig lärare. Han lade ner stor omsorg på föreläsningarna, som beledsagades av ypperliga experiment, vilkas förberedelse ofta tog flera dagar i anspråk. För dem, som ägnade sig åt högre studier, var han en uppoffrande handledare. Kanske kunde det anmärkas, att forskningsuppgifterna i enlighet med gammal tradition spriddes ut över alltför många grenar av fysiken i stället för att koncentreras till avgränsade områden. Den överväldigande undervisningsbördan, det betungande ordförandeskapet inom nobelkommittén för fysik, censorsuppdraget vid studentexamen, på vilket G nedlade stor omsorg i syfte att förbättra gymnasieundervisningen, och andra åtaganden bröt ner hans krafter i förtid.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1916, Upps 1917, s 71 f. Vidare: Tredje jämförelsen mellan svenska riksprototypen för kilogrammet och Mynt- och justeringsverkets hufvudlikare ... 1916. Sthlm (tr Upps) 1917. 4:o. 24 s. (VAH, [N F,] bd 57, nr 5.) — Bestämningar av solarkonstanten utförda i Uppsala år 1918. Upps 1919. 55 s. (UUA 1919, program 2 = Inbjudningsskrift till filosofie doktorspro-motionen vid Upps univ . . .) — Solarkonstantens bestämning. Upps 1919. 17 s. (Meddelanden från K. vetenskapsakademiens nobelinstitut, bd 5 = Festskrift utg till Svante Arrhenius' 60-årsdag . . ., Sthlm (tr Upps) 1919, nr 13.) — Linieblixten. Föredrag hållet vid jubelpromotionen i Uppsala 1919 (Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, 4, 1920—21, Sthlm, s 104—117). — Är solens strålning variabel? (Kosmos, fysiska uppsatser utg år 1921 av Svenska fysikersamfundet, Sthlm 1921, s 58—78). — Om variationerna i de enligt Langleys metod beräknade solarkonstanterna (Tidskrift för ele- mentär matematik . . ., 5, 1921—22, Sthlm 1922, s 216—2[3]3).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Beckman o P Ohlin, Forskn o undervisn i fysik vid UU (Acta univ upsal 1965:8); SMoK; UUM 1916. — Nekr:er över G av M Siegbahn i VAÅ 1924 o M Sjöström i Kosmos utg av Sv fysiker-samf, 1923.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Gustaf D Granqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13152
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Gustaf D Granqvist, urn:sbl:13152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se