Biografi

Grave, släkt, enligt uppgift (Sebastian G:s självbiografiska anteckningar i Ericsbergsarkivets autograf saml) härstammande från Christoffer Graff (d omkr 1622). Denne har tidigast påträffats i registret över avlöningen till tyskarna vid Hornkullens silverbruk i Kroppa (Värml) hösten 1583; Sebastian G:s (se nedan) uppgift, att stamfadern var vallon, är alltså tvivelaktig. Han kallas senare bergmästare o var särskilt verksam vid Limmingens silvergruva i Grythyttan (Ör) samt fick 1613 hemmanet Hornkullen vid den då nedlagda silvergruvan i Kroppa, på vilket hemman sonen Anders Christoffersson (levde ännu 1661) fick k konfirmationsbrev 1646; ättlingar bodde där ännu i mitten av 1700-talet (Carlborg). Andra söner till Christoffer Graff uppges (Hülphers 1765) ha varit Melcher Graff (1592—1680), som blev inspektor över rikets faktorier 1644 o rustmästare på Sthlms slott 1657, samt Bryngel (levde ännu 1652) på Hagen i Filipstad. Dennes son rådmannen i Filipstad Sebastian Bryngelsson (d 1691 eller 1692) uppges ha varit far till borgaren i Kristinehamn Bryngel Sebastiansson (1656—1713).

Hans son Sebastian (f 1684 enl egen uppgift, 1685 enl den trol renskr fdb; d 1748) kallade sig i ungdomen Jan (kortform för Sebastian, i födelseboken skrivet »SebastJohan») Fernquist (ej Ternqvist), tydligen efter Färnebo hd, o upptog namnet G enligt egen uppgift först 1706. Han inskrevs vid Uppsala universitet 1703, åtnjöt 1709 undervisning hos Christopher Polhammar (adl Polhem) på Stjärnsund i Husby (Kopp) o antogs 1712 som auskultant i bergskollegiet men fortsatte sina akademiska studier. 1714 bildade G jämte bl a löjtnant Claes Linroth på Storfors ett bolag för drivande av de nyupptagna koppargruvorna vid Torskebäcken i Färnebo (Värml), där han hade intressen ännu på 1730-talet. Redan 1721 grundade han emellertid i Säfsnäs (Kopp) det järnbruk som efter honom fick namnet Gravendal. I denna ödemark tillkom genom samarbete mellan G o gbgsköpmannen Hans Olsson Ström under de följande åren bruken Fredriksberg (uppkallat efter Fredrik I) o Annefors (uppkallat efter G:s hustru) samt masugnarna Strömsdal (uppkallad efter Ström) o Ulriksberg (uppkallad efter drottning Ulrika Eleonora). 1736 delades detta komplex genom lottdragning så att Ström fick de s k Gravendalsverken, dvs Gravendal o Strömsdal, medan G fick de s k Fredriksbergsverken, dvs Fredriksberg, Annefors o Ulriksberg. Den 13 maj 1746 beviljade K M:t på G:s begäran en ny kyrkobyggnad i stället för ortens fallfärdiga finnkapell, o Säfsnäs, som förut hört till Nås församling, fick egen komminister. Finansieringen av G:s verksamhet övertogs efter separationen från Ström av sthlmsfirman Carlos & Claes Grill, med vars hjälp hans dtrs man Lars Polhammar, Christopher Polhems brorson, efter hans död lyckades förbättra driften o göra sterbhuset skuldfritt. Fredriksbergs arkiv med räkenskaper o andra handlingar ända sedan G:s tid är bevarat hos Hellefors bruks ab i Hällefors (Ör), i vilket de 1894 under namnet Gravendals ab återförenade Gravendals- o Fredriksbergsverken 1917 uppgått.

En annan av G:s döttrar var gift med den som topografisk o genealogisk författare bekante Abraham Abrahamsson Hülphers, vilken behandlade släkten G i Ättartal öfver den sv slägten Wallwik (1765) o innehade Fredriksberg, sedan Polhammar 1772 blivit blind. Den siste av G:s ättlingar som innehade Fredriksberg var deras son bergmästaren Abraham Hülphers. Namnet G, som i flera fall kom att användas som förnamn inom släkten Hülphers liksom det tydligen därpå bildade kvinnonamnet Gravilda, upptogs av sönerna till en tredje av G:s döttrar i äktenskap med kyrkoherden i Ulrika Eleonora församling i Sthlm Nils Jakob Nymansson, registratorn i K M:ts kansli Jakob Ulrik G-Nymansson (1771—1800) o advokatfiskalen Olof Sebastian G-Nymansson (1773—1806), vilka dog barnlösa. En systerson till dem var den som politisk o historisk skriftställare bekante M J Crusenstolpe, som efterlämnat en på Sebastian G:s egenhändiga självbiografiska anteckningar delvis återgående skildring av dennes liv.

En annan av Sebastian G:s döttrar blev i äktenskap med instrumentmakaren Carl Henrik Westberg mor till sonen Johan Henrik (1761—1822), som upptog namnet G o en tid jämte sin halvsvåger o kusin Lars Christoffer Polheimer ägde bruket Fredshammar i Orsa (Kopp). Hans son Martin Constantin G (1800—58) var kommissionslantmätare i Sthlms län 1841—53 o postmästare i Vaxholm 1853—58. Brorson till honom var flottningschefen Lars Christian Sebastian G (1830—70) i Älvkarleby (Upps).

Till en helt annan släkt hör författarinnan Elsa G (f 1918), vars farfar var född i Danmark.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: HKR, titularreg till RR, Biographica: Graff o G, Acta ecclesiastica 69, Harmens reg, RA; Värmlands handhar 1584: 15, Bergsbruk vol 97—101, KA; U 1500 a, UUB; Album studiosorum, Fil fak:s matr, UU:s arkiv; Ebba G:s geneal över släkten G, LUB; H Lagergrens geneal över släkten Graff, Värmlands mus, Karlstad. — E Andrén m fl, Sv silversmide 1520—1850 (1963); [F Arosenius o C Nordin,] Beskr öfver prov Dalarna, 3:6 (1867), s 36 ff, 52—55, 62, 65, 77, 85, 87—90; Bergskoll; H Carlborg, Historik (Persbergs malmtrakt, 1925), s 265, 332, 337 f; F Craelius, Beskr öfver Säfs sn (1830), s 24 f, 33, 35, 52—57, 63; M J Crusenstolpe, Medaljonger o statyetter (1882); G Ekman, Ur Storforsverkens hist (1921); Ekstrand; Fagerstabrukens hist, 1 (1957), s 190 f, 5 (1959), s 34, 166 ff, 171; Grape; N Helger, Hällefors sn (1945); A A:son Hülphers, Dagbok öfwer en resa igenom Dalarne år 1757, ed T Norman o B Hallerdt (1957), s 5, 240; dens, Ättar-tal öfver den sv slägten Wallwik (1765), s 40—43, 46; Hülpherska porträtt (PHT 1910, s 61); G Indebetou, Finnes något porträtt af Abraham Abrahamsson Hülphers? (PHT 1909); J Johansson, Noraskogs arkiv, 2 (1893—95), s 511, 516, 521—529, 671, 705 f; G Kallstenius, Filipstad 1611—1911 (1911), s 23, 149; Minnes-fest af brukspatronen Sebastian G:s första jernwerksan-läggning uti Säfsen socken 1721 (1822); J Nordberg, S Clara; minne (1727), s 180; A P[almqvist], John Ericssons möderne (Bergslagen i ord o bild, 22, 1957—58); E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 3 (1920); H Rosman, Polhems släkt... (1911), s 71 ff; S Rönnow, Järnbruken Backa o Fredshammar (Orsa, 2, 1953), s 599; B Steckzén, Krigskollegii hist, 1 (1930); Sthlms hm (1951); Sv industriens män, 1 (1875); Tacksägelse o per-sonalier efter flottningschefen Lars Christian Sebastian G (1870); S Tingvall, Två porträtt i Fristads kyrka (Borås Tidn 15 jan 1961); UUM 2 (1919—23), s 17; T Westbladh, lik-pr över Sebastian G (1748); Örnberg, 4 (1888, tr 1887), s 69 f, 5 (1889), s 274—278, 11 (1896), s 326 f; S Överström, Bilder ur Kroppa sockens hist (1947), s 36, 38, 67 ff, 351.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grave, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13167, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13167
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grave, släkt, urn:sbl:13167, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.