Gustaf E Grefberg

Född:1879-10-27 – Sankt Laurentii församling, Östergötlands län
Död:1964-03-01 – Danderyds församling, Stockholms län

Affärsman, Justitieråd, Hovrättsråd, Kammarkollegiedirektör


Band 17 (1967-1969), sida 252.

Meriter

Grefberg, Gustaf Ernst, f 27 okt 1879 i Söderköping, d 1 mars 1964 i Danderyd (Sth). Föräldrar: köpmannen, rådmannen o bankdir Gustaf Fredrik Alfred G o Jenny Amalia Linden. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping 6 juni 99, inskr vid UU 14 sept s å, jur utr kand 15 sept 04, tingstjänstgöring 04—07, tjänstg i Svea hovrätt från 2 okt 07, fiskal där 28 aug 14, biträdde inom avd för lagärenden i justitiedep tidvis 14—15, hovrättsassessor 23 sept 15, andre led på nämnda avd i justitiedep 1 jan 16—31 jan 17, tidvis tf byråchef där, tf expeditionschef o tf statssekr o expeditionschef i justitiedep c:a 2 1/2 år 15—19, hovrättsråd 27 febr 17—30 juni 22, chef förlagavd i justitiedep 12 nov 19, generaldir o chef för lantmäteristyr 15 juni (tilltr 1 juli) 22—30 juni 26, statssekr o expeditionschef i justitiedep 1 jan—31 okt 24, revisionssekr 18 juni (tilltr 1 juli)26—31 jan 27, generaldir o chef för KK 28 jan 27, justitieråd 13 juni 30—27 okt 47, led av lagrådet 32—34. Sekr hos kommitterade för skapande av föreskrifter om registrering av stadsfastigheter m m 08—11, led av 1914 års o 1916 års fastighetsregisterkommission, led av den 17—18 fungerande skifteslagstiftningskommissionen, verkst led av 1917 års fastighetsregisterkommission 17—27 (ordf 27—30), led av 1919 års jordabalkssakkunniga 19—22, ordf i 1927 års kommitté för åtgärder till förhindrande av förfalskning av intecknad handling, avgav jämte K Schlyter förslag till lag om handläggning av inskrivningsärenden m m 30.

G 28 dec 12 i Sthlm (Engelbr) m Anna Louise (Anna-Lisa) Rhodin, f 10 mars 94 där (ibid), dtr till generaldir Hans Daniel Gustaf R o Anna Strömman.

Biografi

Efter sedvanlig tingstjänstgöring inträdde Gustaf G i Svea hovrätt, där han gjorde hovrättsjuristens ordinära karriär och slutligen innehade hovrättsrådsämbete. Redan på tidigt stadium avbröts emellertid G: s domartjänstgöring för längre eller kortare tider och snart för beständigt av andra värv. Han blev 1908 sekreterare hos den kommitté, som hade att uppgöra förslag till föreskrifter om registrering av stadsfastigheter, och genom detta uppdrag kom hans bana som jurist att ledas in på fastighetsrättens område, där han skulle göra sin mest betydande insats. Han tillhörde 1914 års fastighetsregisterkommission, vars uppgift var att revidera nyssnämnda kommittés förslag. I omedelbart samband därmed stod uppdraget som ledamot av 1916 års fastighetsregisterkommission, vars främsta arbetsresultat blev förslaget till 1917 års lag om fastighetsbildning i stad, varigenom stadsfastigheters bildande och redovisande reglerades. I den genom lagen tillkomna fastighetsregisterkommissionen var G från början den drivande kraften. Till skillnad från ovannämnda utredningar med samma namn var denna kommission en provisorisk myndighet, det ledande organet för det betydelsefulla arbetet med uppläggandet av fastighetsregister för städerna. Sin verksamhet utövade kommissionen bl a genom publicering av meddelanden, som fick stor betydelse främst för åstadkommande av enhetlighet i registreringen och för belysning av med denna sammanhängande problem.

Jämsides med det krävande arbetet för lösandet av stadsfastigheternas katasterproblem togs G också i anspråk inom skifteslagstiftningen. Revision av denna lagstiftning hade länge varit aktuell, och en kommitté hade 1906—11 arbetat därmed. G förordnades 1915 att inom justitiedepartementet bi- träda med den fortsatta behandlingen av denna fråga, och han tillhörde sedermera den skifteslagstiftningskommission, som hade att fullfölja detta revisionsarbete. Han var därefter ledamot av jordabalkssakkunniga, vilka hade till uppdrag fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk.

G:s insikter och erfarenhet på fastighetsväsendets område gjorde honom väl skickad för generaldirektörsposten i lantmäteristyrelsen. Han efterträdde 1922 på denna post sin svärfar H Rhodin, vars chefstid varit av stor betydelse både för styrelsens utveckling till modernt ämbetsverk och för en förbättring av den då successivt förstatligade lantmäterikårens utbildning och villkor. Fastän G tillträdde ämbetet under gynnsamma förutsättningar, torde han inte ha funnit sig alldeles väl till rätta med denna uppgift. Den administrativa verksamhetens art synes inte riktigt ha fångat hans intresse, och de vanskligheter i personfrågor, som chefskapet för ett ämbetsverk och en stor lokal personalkår medför, tyngde hans sinne. Under ett helt år av sin korta ämbetstid var han tjänstledig för att ägna sig åt sitt arbete i fastighetsregisterkommissionen och under några månader tjänstgöra som statssekreterare och expeditionschef i justitiedepartementet. Efter att ha definitivt lämnat lantmäteristyrelsen, där han efterträddes av T Nothin, var G 1927— 30 generaldirektör och chef för kammarkollegiet. Han önskade emellertid övergå till domarens värv och blev 1930 justitieråd.

G var en mycket arbetsam och plikttrogen man av utomordentlig grundlighet, samvetsgrannhet och akribi. Att dessa egenskaper liksom också hans eminenta insikter i fastighetsrätten kom arbetet i Högsta domstolen till godo har framhållits av en hans meddomare och minnestecknare (H Guldberg), som från överläggningarna i domstolen bevarade minnet av G:s »lugna stämma, i vilken det östgötska tungomålet förblev märkbart livet igenom och gav färg åt den övertygande framställningen». Med stark känsla var G förbunden med sitt ursprung och sin hembygd. Han hade ett utpräglat sinne för familje- och släktgemenskap och för den personliga vänskapens värden. Hans vänlighet och hjälpsamhet mot omgivningen har ofta omvittnats. Under studenttiden i Uppsala hade G varit ansluten till studentföreningen Heimdal, och han behöll livet igenom sin konservativa grundåskådning.

Författare

Einar Sprinchorn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om fastighetsregister för köpingar, municipalsamhällen och därmed jämförliga samhällen (Svenska stadsförbundets tidskrift 9, Sthlm 1917, s 285—289). — Lagen om fastighetsbildning i stad jämte tillhörande författningar. Sthlm 1917. V, 351 s. 2. uppl 1926, VII, 430 s. — Lagen om sammanläggning av fastigheter å landet. Sthlm 1926. 96 s. — Lagen om delning av jord å landet. Sthlm 1927. IV, 347 s. Supplement 1933, IV, 316 s (tills med G Palm). — Något om vattenverk och fastighetsregistrering (Minnesskrift ägnad 1734 års lag... 2, Sthlm 1934, s 176—198). — Anteckningar om släkten. Söderköping 1936. 139 s. — Kyrkomötet och kyrkans ekonomiska lagstiftning. Sthlm 1951. 79 s. — Utgivit Fastighetsregisterkommissionens meddelanden 1—26, Sthlm 1918 —30 (anon). Medv i bl a SvJT 1917, 1921, 1924.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Guldberg, nekr över G (SvJT 1964); Sv juristmatr 1950 (1950); nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf E Grefberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13171
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf E Grefberg, urn:sbl:13171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se