Elias Grip

Född:1873-04-20 – Kungsängens församling, Stockholms län
Död:1942-08-06 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län

Kulturhistoriker, Lingvist


Band 17 (1967-1969), sida 298.

Meriter

Grip, Elias, f 20 april 1873 i Stockholms-Näs (Upps), d 6 aug 1942 i Norrköping. Föräldrar: kvarnägaren Abraham Jonsson G o Hanna Åkesson. Mogenhetsex i Sthlm 17 maj 93, inskr vid UU 4 sept 93, FK 29 maj 96, FL 16 sept 99, disp pro gradu 29 maj 01, FD 31 maj 01, provar vid Uppsala h a l läsåret 01—02, språkstudier vid univ i Berlin, Leipzig o Heidelberg juni 02—aug 03, lärare i tyska vid Lyceum för flickor i Sthlm ht 03—08, extralärare vid Högre latinlärov å Norrmalm i Sthlm ht 03—07, adj i ty, eng o modersm där 31 maj 07, lektor i modersm o ty vid Norrköpings hal 29 jan 09—38.

G 14 juni 04 i Medåker (Vm) m Ester Maria Elisabet Brodén, f 19 mars 80 i Våmhus (Kopp), d 1 jan 53 i Norrköping, dtr till prosten Johan B o Hildegard Amalia Tengelin.

Biografi

Större delen av sin barndomstid tillbringade G i Skuttunge socken i Uppland, och därifrån kom han att hämta det viktigaste materialet för sina forskningar. Han gjorde där 1896—1900 omfattande uppteckningar om folkmål och folkseder. Folkmålet fann han vara bättre bevarat än i kringliggande socknar, »beroende bl a därpå att socknen varit vanlottad med avseende på kommunikationer», som det heter i doktorsavhandlingen om Skuttungemålets ljudlära (1901). Som språkforskare uppmärksammades han också för sin uppsats Drag av upplandsdialekt hos Ericus Schroderus (1900). De studier han efter disputationen bedrev vid tyska universitet, rörde främst tysk ljudlära men ledde också till senare talrika skönlitterära översättningar till svenska.

Mest känd blev G genom sitt kulturhistoriska författarskap. Det har sin tyngdpunkt i Några bidrag till kännedom om sv allmogeliv (1917), som ger livfulla intryck av folksed, folktro och folkdiktning i Uppland och bl a bygger på de vandringar och uppteckningar G gjorde för sin doktorsavhandling. I inledningen uttrycker han sin fruktan för »den moderna kulturen, som nu nivellerande tränger fram överallt. Gamla egendomligheter nötas bort och försvinna.» G sökte sig emellertid i sitt oerhört flitiga författarskap även till fjärran kulturmiljöers sagoskatter, som han ibland utgav beskurna så att de utan betänkligheter kunde sättas i händerna på barn och ungdom. Hans stora religiösa intressen ligger bl a bakom Folksagor och legender om Jesu liv (1915) och Bibliska gestalter i folkens diktning (1916), som behandlar skapelsesagor och några av Gamla Testamentets mest kända gestalter från Abraham till Salomo och drottningen av Saba.

G utgav även en hel rad biografiska skisser och kortfattade levnadsteckningar — en stor del avsedda främst för ungdom och för skolbruk — över märkesmän på skilda områden, såsom litteratur, konst, vetenskap, politik och filantropi. Många av dessa personligheter kände han släktskap med i deras egenskap av »mångfrestare» och religiösa idealister. Speciell uppmärksamhet ägnade han Wallin, Geijer, Tegnér, Atterbom, Almquist, Snoilsky, Rydberg och Wennerberg.

Trots att hans tid upptogs av många uppdrag vid sidan av hans tjänst, var G högt skattad som lärare. Han utgav flera litteratururval för skolor, och genom att samla några av sina gymnasister till regelbundna sammankomster för bibelstudium och bön tog han första steget till bildandet av Norrköpings kristliga gymnasistförbund.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Folkloristisk mosaik af tre bland 1896 års »landsmålare» i Uppland (UFT, bd 4, Upps 1897—1902, [h 19, tr 1898,] s 20—54; även sep u o o å, 35 s; tills med S Ambrosiani & E Kruuse). — Några bidrag till kännedom om uppländsk folkmytologi enligt sägner från Bälinge och Norunda härader (ibid, s 55—71). — Några uppländska bröllopskväden från 1600- och 1700-talen omtryckta och försedda med anm (ibid, [h 21, tr 1900,] s 322—341). — Skuttunge- ock Björklingemål. Folksägner upptecknade. Sthlm

1899. 87 s. (Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv, 18: 3. [Ingår enl omsl i: Nyare bidrag. . . Tidskrift . . ., h 70, 1900.]) — Drag av Upplandsdialekt hos Ericus Schroderus. [Rubr.] Sthlm

1900. 29 s. (Ibid, 18:4 [i Nyare bidr... h 78, 1903].) — Skuttungemålets ljudlära. Akad avh. Sthlm 1901. 184 s. (Ibid, 18:6 [i Nyare bidr . . ., h 73, 1901].) — Ett bidrag till kännedom om svenskt talspråk i slutet på 1700-talet (Språk och stil, tidskrift för ny-svensk språkforskning, 1, Upps 1901, s 145— 164). — Opfer und Zauberei in Uppland, Schweden (Völkerschau 1904, Leutkirch, s 305—310). — Om l och r i tyskt talspråk. En fonetisk studie (Nordiska studier tillegna-de Adolf Noreen . . ., Upps 1904, s 145— 151). — Uber sonantische Nasale in der deutschen Umgangssprache (Studier i modern språkvetenskap utg af Nyfilologiska sällskapet i Stockholm, 3, Ups 1905, s 193— 203). — Allmogens lif i helg och socken (Uppland, skildring af land och folk, bd 2, Sthlm (tr Upps) 1908, s 362—380). — Folk- tro (ibid, s 381—406). — Studier och ströf-tåg i Tyskland och Holland. Sthlm 1909. 91 s. — Uppländska folksägner återgivna. Sthlm 1910. 124 s. (P. A. Norstedt & Söners ungdomsböcker, 112.) — Disputation om gröt. En humoristisk satir från 1771 (Edda, nordisk Tidsskrift for Litteraturforskning, 3, Kristiania 1915, s 93—100). — Folksagor och legender om Jesu liv återgivna. Sthlm 1915. 100 s. — Tobbernobbes och andra folksagor från olika länder återgivna. Sthlm 1915. 176 s. 2. uppl 1916. — Vår vitterhets stormän under 1800-talet. 1—7. Upps (efter 1920: Sthlm tr Upps) 1915—29. 1. Erik Gustav Geijer. 1915. 54 s. [Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 21.] 2. uppl 1922. 2. Esaias Tegnér. 1915. 56 s. [Ibid, 22.] 2. uppl

1923. [3.] P. D. A. Atterbom. 1916. 59 s. [Ibid, 27.] 4. C. J. L. Almquist. 1917. 45 s. [Ibid, 32.] 5. Viktor Rydberg. 1923. 109 s. (Ibid, 39.) 6. Gunnar Wennerberg. 1925. 109 s. (Ibid, 40 [eg 41].) 7. Carl Snoilsky. 1929. 103 s. (Ibid, 41 [eg 42].) — Bibliska gestalter i folkens diktning. Legender och folksagor återgivna. Sthlm 1916. 123 s. — Folkhumor. Skämtsagor och historier från olika länder. För ung och gammal berättade. Sthlm 1916. 216 s. —¦ Marco Polo, hans resor i Asien och skildringar från Fjärran Östern efter utländska källor. Sthlm 1916. 204 s. (Barnbiblioteket Saga, 55.) 2.-3. uppl 1918, 1933. — Kapten Berg berättar (Pojkarnas julbok [3]: Äventyrsberättelse för scouter och käcka pojkar, Sthlm 1917, s 31—52). — Några bidrag till kännedom om svenskt allmogeliv. Folksed, folktro och folkdiktning i Uppland. Sthlm 1917. 264 s. — Uttydning af ordspråket: När man får et embete; så får man ock förstånd. Humoristisk satir från 1700-talet (Edda, 8,

1917. s 353—357). — Balkansagor. En samling folksagor utvalda och återgivna. Sthlm

1918. 4:o. 122 s. — Det var en gång. Folksagor från olika länder, utvalda och återgivna. Sthlm 1919. 4:o. 94 s. — Abraham Lincoln. En livsbild. Upps (tr Gbg) 1918. 123 s. 2. uppl 1919, 126 s. Dansk övers Aarhus

1924. — En arbetets man. James A. Garfield. Levnadsteckning. Upps (tr Sthlm) 1919. 116 s. — Svenska märkesmän. 1—5. Sthlm 1919. 1. Olof Rudbeck d. ä. 43 s. 2. Urban Hjärne. 36 s. 3. Jonas Alströmer. 44 s. Jakob Berze-lius. 43 s. 5. Samuel Ödmann. 37 s. — Johan Olof Wallin. En livsbild. Upps (tr Sthlm)

1919. 92 s. 2. genoms uppl 1929. 92 s. — Några uppfinnare och banbrytare. Upps (tr Sthlm) 1920. 158 s. 2. uppl s å. — John Ericsson. En livsbild. Upps (tr Sthlm) 1920. 152 s. — Resan till sagolandet. Berättad för småttingar. Sthlm 1920. Tv-8:o. 15 s. — Sin egen lyckas smed. Kortfattade livsbilder. Sthlm 1921. 158 s. Dansk övers Khvn 1924. — Den gyllene staden (Barnbiblioteket Saga, 83: Ormkungen och andra sagor..., Sthlm 1921, s 115—140; 2. uppl 1931). — Trollflöjten. Sägner, sagor och berättelser. Sthlm 1921. 205 s. (Ibid, 84.) — I människokär- lekens tjänst. Kortfattade livsbilder. Sthlm 1924. 142 s. (Läsebok för fortsättningsskolor, dl.) — Indiska folksagor. Berättade. Sthlm 1924. 135 s. — Den gyllene kedjan. Biografiska skisser. Sthlm 1926. 187 s. ¦— Junker Görans äventyr och andra folksagor. Sthlm 1926. 207 s. — Naturtydande folksagor. Sthlm 1926. 68 s. (Studentföreningen Ver-dandis småskrifter, 306.) — Kulturhistoriska småbilder. 1—2. Sthlm 1927. 73, 73 s. (Ibid, 313, 314.) — Sällsamma levnadsöden. Sthlm 1928. 184 s. — Lasse bonde (Barnbibi Saga, 126: Puttefnask och Storebrask och andra sagor..., Sthlm 1928, s 88—106; 2. uppl 1946). — Från folktrons och sägnernas värld. Sthlm 1929. 70 s. (Stud:fören Verdandis småskr, 332.) — De röda svärdsliljorna. Folksagor från olika länder berättade. Upps (tr Sthlm) 1931. 150 s. — Medv i Läsning för svenska folket, utg av sällsk för nyttiga kunskapers spridande, F 3, 22—35, Sthlm o Falköping 1911—24, Brage, tidskrift för folkbildningsarbete och hembygdssträvanden, utg av Sveriges blåbandsförening . . ., 1—14, Örebro 1926—39, Svenska Iris, tidskr för sanatorier, vårdanstalter och hem, Norrköping 1925—28 (i red:kommittén 1926—28), Allt för allas sagohäfte, 12, 37, 46, Sthlm 1929, vidare i Nordisk tidskrift. . . utg av Letter-stedtska fören, Tidskr för det sv folkbildnings-arb, Tidning för Sveriges läroverk, Sthlms dagblad, Norrköpings tidn, SvD.

Utgivit: Gedichte von Goethe und Schil-Ier. Auswahl fur die Schule mit Anmerkungen. Sthlm 1907. 86 s. 2. uppl 1923. — B Pain, Eliza. Sthlm 1908. 87 s. (P. A. Norstedt & Söners skolbibliotek, 3 = engelska förf, 13.) 2.-4. uppl 1909, 1919, 1924, 2.-3. tr 1926, 1936. — Dens, Eliza's husband. Sthlm 1910. 92 s. (Ibid, 3: 18.) — Gustav Adolfs Page von K F Meyer und andere historische Er-zählungen... Sthlm 1912. 159 s. (Ibid, 1 = tyska förf, 19.) 2. Aufl 1919. 161 s. — Tjugonde svenska läroverksläraremötet i Norrköping den 14—17 augusti 1912 och dess förhandlingar. Berättelse enligt uppdrag utg. Norrköping 1913. 338 s. — [F] Marryat, Masterman Ready. Sthlm 1915. 131 s. 2. uppl 1921. — G Freytag, Bilder aus der deutschen Vergangenheit. Auswahl . . . Sthlm 1915. 168 s. [Aus der neueren deutschen Litteratur fiir Schulen und Selbstunterricht, 10.]

— Geographische und kulturgeschichtliche Schilderungen aus Deutschland von F Ratzel, G Freytag u. a. Sthlm 1915. 155 s. [Ibid, 11.]

— W Heichen, Unter Hindenburgs Fahnen. Verkiirzte Aufl... Sthlm 1916. 192 s. — J Finnemore, Famous Englishmen i urval . . . Sthlm 1916. 176 s. — J K Jerome, Diary of a pilgrimage. Förk uppl. Sthlm 1916. 114 s. 2. uppl 1926. 112 s. — Nyare svensk litteratur. Urval. Sthlm 1924. VIII, 231 s. (Läsebok för fortsättningsskolan [Norstedts], [5].) 2.-4. tr 1927, 1928, 1936, 5. tr 1945 (ibid, 5). — T Storm, Novellen und Märchen . . . ausgewählt. Sthlm 1925. 160 s. [P. A. Norstedt & Söners skolbibliotek, 1: 23.] —- Svensk litteratur. Urval. Sthlm 1926. VII, 304 s. (Läsebok för kommunala mellanskolor.) — Det senaste seklet i svensk diktning. Urval. Sthlm 1927. 322 s. (Läsebok för flickskolor och samskolor.) — Svensk poesi från senaste halvseklet i urval. Sthlm 1928. 275 s. — Utdrag ur Carl Fredrik Dahlgren, Ungdomsfantasier eller Nahum Fredrik Bergströms krönika av och över honom själv. Sthlm 1929. 61 s.

översatt: N Angell, Europas synvilla, en studie öfver militärmaktens betydelse för nationernas ekonomiska och sociala ställning. Sthlm 1910. 264 s. — J O Bland & E Back-house, Kina under sista änkekejsarinnan. Sthlm 1912. 430 s. — D Defoe, Kapten Bobs färder och äventyr i Afrika. Bearbetning. Sthlm 1917. 175 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 29 jan 1909, nr 33, RA. — Lärarmatr 1934; I Sjögren, Altarljusen (Hågkomster o livsintryck, 11, 1930); B S Wiking, Lektor E G. En kristen kulturbärare (Linköpings stifts julbok, 37, 1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elias Grip, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13208, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13208
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elias Grip, urn:sbl:13208, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se