Meriter

Gustafschöld, Abraham, före adl Hellichius, f 26 dec 1722 i Allerum (Malm), d 26 okt 1792 i Kristianstad. Föräldrar: kh Olof Hellichius o Catharina (Caisa) Dryselia. Volontär vid kronprinsens reg 5 mars 41, underofficer där 41, fänrik 25 april 47, löjtn 21 aug 50, kapten 20 sept 59, överste i armén 12 sept 72, adl 13 sept 72, överste för konungens eget värvade reg o kommendant i Kristianstad 6 dec 73, generalmajor i armén 27 dec 78, generallöjtn 15 maj—16 juli 92.

G 16 jan 74 i Nosaby (Krist) m Helena Maria Fischerström, f 23 april 49 i Kristianstad, d 11 maj 21 där, dtr till brukspatronen Anders F o Lucia Catharina Mesterton o syster till Petter Johan F (bd 16).

Biografi

Faderlös vid fem års ålder fick G jämte sina sju syskon ett nytt hem hos styvfadern Johan Sundius, som blev faderns efterträdare. Sundius ägnade sina styvbarn en rörande omsorg och kärlek. I detta hem mötte G herrnhutismen och kan ej ha undgått att påverkas därav. J C Toll nämner visserligen G som en person, vilken »religionen ej synes göra mycket bekymmer», men G:s senare utveckling vittnar utan tvivel om hans religiösa intresse. Han ingick på den militära banan och började som underofficer i Malmö 1741 för att först 1747 nå fänriksgraden. Han deltog i pommerska kriget. Politiskt var G hatt och följde med oro mössornas sparsamhetssträvanden, som hotade de värvade regementena.

När J C Toll ankom till Kristianstad 21 juni 1772 för att enligt Gustav III: s order och Sprengtportens instruktion leda revolten där, uppsökte han redan följande dag G, som för tillfället tjänstgjorde som kommendant och ansågs pålitlig. Han utmålade »med starka, livliga och sannolika färger» reduktionen av den värvade armén och det inflytande, som var tilltänkt underofficerarna, mot vilka G hyste stor motvilja. Toll lyckades få G starkt upprörd och framhöll, att kungen uppskattade militären och vore betänkt på kraftiga medel till dess och rikets räddning. Under samtalet, som fortsattes inom fästningen, fann Toll stunden inne att begära, att G skulle med ed lova att hjälpa kungen. Något häpen gick G eden. Toll frågade nu, om han vore beredd att när så krävdes tillsluta fästningen och hålla den konungen till hända. På vissa villkor gick G med på detta.

Toll uppger, att G dagen därpå villrådigt begärde skriftligt bevis på att Toll gick konungens ärenden och att han lyckades lugna honom. G sändes till Malmö att sondera majoren L F v Kaulbars vid den där förlagda delen av hertig Fredriks regemente, medan Toll själv undersökte ställningen i Landskrona. Deras resultat blev ej uppmuntrande. Kaulbars tvivlade för sin del på möjligheten att förmå trupperna i Malmö att bryta upp. Återkomna enades Toll och G om aktionsplanen; revolten skulle sättas i gång 13 aug. Den 6 aug kom en kurir från hertig Karl med order, att revolten skulle ske den 12. Brevet avlägsnade alla G:s tvivelsmål och Toll gav nu G del av hela revolutionsplanen — delvis hans egen fabulering.

11 aug kl 7 e m samlades bataljonens sex officerare hos G för att supera. Under en avsiktligt vin- och punschbetonad måltid meddelades de slutgiltiga planerna av Toll, som anslutit sig till sällskapet. Efter visst meningsutbyte uppstod till slut allmän enighet och rollerna fördelades. Revolten började vid 3-tiden på morgonen 12 aug. Länsstyrelsen föll i de upproriskas händer. G fick sedan hand om det rent militära, medan Toll skötte borgerskap, polis etc. 24 aug kom hertig Karl till Kristianstad, fästningen gav sig och G överlämnade nycklarna men fick dem tillbaka med förklaring, att de var i goda händer. G adlades med namnet Gustafschöld, och kungen ritade själv hans vapen, i vilket ett krönt G insattes. Han fick därtill överstefullmakt i armén och blev efter något mer än ett år chef för konungens eget värvade regemente. Av landshövding Gabriel Sparre betecknas G som en konungens specielle gunstling — Sparre skrev till sin bror Fredrik 14 dec 1780: »Du vet, att G är en mignon, som är svår att angripa på högvederbörlig ort.» G var då redan generalmajor och blev generallöjtnant strax före sin död 1792.

Som ovan nämnts var G tidigt påverkad av herrnhutismen. Vid regementet i Kristianstad fanns som pastor en herrnhutare, Johan Peter Orrberg. G mottog av Orrberg en verklig väckelse och knöt med denne en livslång vänskap. Varje vecka bevistade G och hans maka den gemensamma andaktsstund som Orrberg höll. Till G: s gods Ingelstad (Ö Ingelstad, Krist) begav sig ofta de herrnhutiska diasporaarbetarna och där hölls då regelbundna andaktsstunder för de underlydande.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i RA (bl a 10 st 1767—71 till C Sparre, Börstorpssaml), i (6 st till C G Gjörwell) o i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Militaria: Ansökn:ar o me-ritförteckn:ar, Armén (Hellichius), RA. — Ingvar Andersson, Johan Christopher Toll (Sc 1934); F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869), s 98 ff, 109, 122, 133; G Iverus, Hertig Karl av Södermanland (1925); Malmström, 6 (1901); K Mellander, Johan Christopher Toll (1933); Odhner, 1 (1885), s 115, 125—127, 158; H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); C Tersmeden, Amiral Carl Tersmedens memoarer, 5 (1918), s 69 ff, 6 (1919), s 265; J C Toll, Händelserna i Kristianstad 1772 (Saml:ar utg för de skånska landskapens hist o arkeol fören, 4, 1876).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Gustafschöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13308
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Gustafschöld, urn:sbl:13308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.