Gyllenanckar, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 523.

Biografi

Gyllenanckar, släkt, härstammande från amiralen Henrik Arvidsson (d 1578 genom drunkning), vars mor Agneta Marcusdtr tillhörde borgerskapet i Åbo (STb). Hans bror Gorgonius Arvidsson (d senast 1567) har avgivit skinnkammarräkenskaper 1553—57 o var arkliskrivare 1561 (Hausen). Deras far säges (Isogæus) ha hetat Arvid Henriksson till Sillvik i Botkyrka (Sth). Denne synes emellertid ej vara känd från samtida källor o kan knappast ha ägt Sillvik, som först genom Henrik Arvidssons giftermål med en dtr till riksrådet Dionysius Beurræus (bd 4) kom i släktens besittning.

Henrik Arvidsson nämnes som skeppshövitsman från 1565 o dömdes 1567 till döden av Erik XIV:s nämnd för att han föregående år underlåtit att företa en expedition med sex skepp från Östersjön till Kattegatt. Avrättningen kom emellertid ej till stånd, o redan på senhösten s å fick han order att med fyra skepp bevaka farvattnen mellan Södertörn o Öland. 1570 blev han amiral för en sv flotta vid Kalmar, med vilken han s å undsatte Reval, som belägrades av den danske konungens bror biskop Magnus av Ösel. 1571 adlades han o blev amiral över den sv flotta som blockerade Narva. 1573 fick han överinseendet över skeppsbyggerierna i riket, o 1575 erhöll han det underamiralsämbete som nu tillkommit. Vid blockaden av Narva var han verksam även 1573 o från 1575 till sin död. 1577 brände han fiendernas blockhus vid floden Narvas mynning o sökte med sin flotta gå uppför floden men hindrades av storm o motström. Hans sätesgård var Vällinge i Salem (Sth), ett kronohemman som donerats till svärfadern.

Hans son Gorgonius Henriksson (d 1628), som i en närvarolista från riksdagen 1627 kallas G, var 1617—20 en av de tre sv kommissarierna vid gränsläggningen i Keksholms län o blev 1621 assessor i Svea hovrätt. Genom gifte kom han i besittning av sätesgården Brunnsholm i Enköpings-Näs (Upps), o 1623 lät han uppföra det ännu bevarade g:ska gravkoret i Enköpings-Näs kyrka (I Rosell, Sveriges kyrkor. Uppland, 11:1, 1966).

Hans son Gabriel G (1611—57) blev assessor i kammarrevisionen 1639 o underståthållare i Sthlm 1641 (ej 1642) samt var landshövding i Kalmar (ej Kronobergs) län 1645—55. Som landshövding synes han ha varit mycket duglig. I Kalmar bildade han ett bolag för salthandel, vari han själv ingick som delägare. 1652—53 var G en av de sv legaterna vid de resultatlösa underhandlingarna i Lybeck om fred med Polen. Hans son Bengt G (1646—96) blev assessor i Svea hovrätt 1674 o vice president där 1695. Släkten utdog på manssidan med dennes son överstelöjtnant Gabriel G (1681— 1739), som deltagit i bl a striderna vid Saladen, Gemäuerthof o Ljesna samt varit rysk fånge 1709—22.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Muscovitica 546—47, Biographica, RA; skinnkammarräkenskaper 1553—57, SIA. — AdRP 1 (1904); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Anjou; A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558—95 (1944), särsk s 252—280; P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (2 uppl, 1936); B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); H Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre vasatiden (1899), s 254 f; Frälseg 1—3 (1931—47), 4 (korr); GIR 26 (1911), 28 (1914); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944); S Isogaeus, Lijkpredik-ningar (1682—1709), s 1181; J Kleberg, KK 1634—1718 (1957); [C A Klingspor,] Bidr till Upplands beskr (UFT 2, 1877— 90), s 74, 76 f; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH i3: 1); Lewenhaupt; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); S I Olofsson, Efter Westfaliska freden (1957); N Runeby, Monarchia mixta (1962); A Rydström o G Hafström, Boken om Tjust, 7 (1928), s 145—149; I Sandegren, Harald i Vällinge (SoH 1963); STb 1553—83 (1939 —45); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2 uppl, 1836); C Svenson-Graner, Landshövdingarna o länsstyr i Kalmar (1935), s 43 ff; W Tawaststjerna, Poh-joismaiden viisikolmattavuotinen sota, 1 (1918—20; sv övers, KrA); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890), s 6 f, 23 f, 73, 423—33; P Vejde, Eknaholm (Hyltén-Cavalliusfören:s årsbok 1920), s 47 ff; F Ödberg, Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572—75 (1897), s 53, 115, 120, 137, 262 f; Överståthållarämbetet 1634 —1934 (1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gyllenanckar, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13347, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13347
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gyllenanckar, släkt, urn:sbl:13347, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se