Carl Gustaf Gyllencreutz

Född:1637-06-28
Död:1720-12-08 – Botkyrka församling, Stockholms län (i Alby)

Ämbetsman, Politiker


Band 17 (1967-1969), sida 549.

Meriter

Gyllencreutz, Carl Gustaf, f 28 juni 1637, d 8 dec 1720 på Alby, Botkyrka (Sth). Föräldrar: löjtn Alf G o Catharina Watts. Inskr vid UU 28 april 53, hovjunkare 63, sekr vid O W Königsmarcks ambassad till Frankrike 10 juni 65, kommissarie i reduktionskoll 14 mars 70, tillika häradsh i Vallentuna, Seminghundra, Långhundra o Lyhundra härader (Sth) 30 dec 74, led av ständernas undersökn: kommission över förmyndarstyr 25 juni 76, riksbanksfullm 79—80, led av kommissionen över reduktions- o revisionsverket i Ingermanland 16 febr 80, tillika häradsh i Värmdö skeppslag (Sth) 27 april 81, assessor i reduktionskoll 20 febr 84, lagman i Uppland 16 jan 92, verksam i lagkommissionen 93—15, ordf i 94 års skogskommission i ö Uppland, riddarhusdirektor 10, avsked med landsh :s titel 5 sept 19.

G 9 sept 85 i Sthlm (Kungsh) m Elisabet Prytz, f 2 april 52, d 23 juni, begr 9 juli 32 i Botkyrka (Sth), förut g m assessorn Johan Rosenhoff, d 81, dtr till kanslirådet Johan P o Margareta Grundel.

Biografi

G har främst gjort sig bemärkt som politiker. Han tillhörde en av de familjer, som tidigast introducerats på riddarhuset. Eftersom huvudmannen för den äldsta närvarande ätten skulle föra ordet å tredje klassens vägnar, kom G ganska ofta att framträda som talesman för sin klass på riddarhuset. Han anlitades flitigt vid riksdagarna 1675— 1719 i olika utskott, särskilt sekreta utskottet och bankoutskottet.

I sina personliga meningsyttringar framstår G som en representant för den äldre lågadelns intressen. Han höll starkt på de adliga privilegierna och var trots sitt ledamotskap i reduktionskollegiet och olika räfstekommissioner ingen vän av Karl XI :s reduktion. Hans hållning framgår särskilt av yttranden på riddarhuset 1678, 1680 och 1682 samt ett memorial ingivet vid 1710 års riksdag (betr ett honom tillskrivet memorial mot reduktionen 1680 är attribueringen ej säker).

G har i den historiska traditionen fram till våra dagar åtnjutit stor berömmelse som oppositionsman mot enväldet. Grundvalen härför var hans kritik av enväldet i ett memorial, som länge ansågs ha blivit inlämnat av honom vid riksdagen 1682, och hans påstådda medverkan i förberedelsearbetet på frihetstidens författning. I memorialet hävdade G, att enväldet stred mot det kontrakt mellan kung och undersåtar, som var inskrivet i landslagens kungaed. Han hyllade maktfördelningsidéerna, som enligt hans mening bäst förverkligades under Gustav II Adolfs regering.

Det är emellertid ovisst, när G har skrivit ner sitt memorial. L Thanner har visat, att detta inte kan ha tillkommit före 1700. Efter den tidpunkten har det, troligen genom G:s egen försorg, inhäftats i 1682 års riksdagshandlingar. Thanner daterar det till åren 1702—03. Det är dock fullt möjligt och kanske väl så troligt, att memorialet influtit i riksdagshandlingarna först i samband med författningsändringen 1719, då det för första gången bekantgjordes.

Den andra orsaken till G: s ryktbarhet är måhända än svagare grundad. Alla uppgifter om förberedelsearbetet till 1719 års regeringsform och om G:s medverkan häri härstammar från sena traditionskällor, främst Fredenstiernas bekanta memorial 1766. Dessa källor innehåller påtagliga felaktigheter, som inger tvivel på deras trovärdighet överhuvud. Det kan inte uteslutas, att uppgifterna om G:s insatser är konstruktioner föranledda av hans redan stadgade rykte som oppositionsman mot enväldet. Så länge säkrare belägg saknas, kan uppfattningen att G spelat en roll vid tillkomsten av frihetstidens författning inte accepteras. G ägde flera gårdar i Uppland, vilka drabbades av reduktionen. Ett par hemman fick han behålla som livstidsförläning.

Författare

Stellan Dahlgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Endast ett fåtal personliga brev från G är bevarade på RA o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksdagshandkar 1680 o 1682, RA; Likvidationer, ser 18, 34, Reduk-tionskolks prot, KA. — AdRP 6—17 (1877 —1902); AdRP fr o ra år 1719, 1 (1875); J E Almquist, Skogskommissionerna under det karolinska enväldet (Sv lantmäteriet 1628— 1928, 1, 1928); R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963); Frälseg, 1 (1931), 3 (1947); E Hjärne, Från Vasatiden till frihetstiden (1929); S Loenbom, Hist märkwärdigheter . . ., 2 (1770); Sveriges riddarhus, ed C Hallendorff (1926); L Thanner, G G G:s memorial om suveräniteten (KFÅ 1957); O Varenius, Räfsten med Karl XI :s förmyndarstyr, 2 (1903).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Gyllencreutz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Dahlgren), hämtad 2022-07-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13360
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Gyllencreutz, urn:sbl:13360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Dahlgren), hämtad 2022-07-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se