Lars Herman Gyllenhaal

Född:1790-03-20 – Norra Vings församling, Skaraborgs län (på Härlingstorp)
Död:1858-12-22 – Norra Vings församling, Skaraborgs län (på Härlingstorp)

Riksdagsledamot, Häradshövding, Hovmarskalk, Lagman, Justitiestatsminister


Band 17 (1967-1969), sida 563.

Meriter

4 Gyllenhaal, Lars Herman, f 20 mars 1790 på Härlingstorp, N Ving (Skar), d 22 dec 1858 där. Föräldrar: godsägaren Lars Herman G o frih Hedvig Margareta Leuhusen. Inskr vid UU 12 dec 02, sekr i Linnéska inst i Uppsala 06, kansliex 10 juni 08, hovrättsex 2 dec 08, eo kanslist i justitierevisionsexp 6 juni 09, auskultant i Göta hovrätt 1 dec 09, v häradsh 3 dec 12, auskultant i Svea hovrätt 26 mars 13, häradsh 28 maj 13, deltog i riksdagarna 15—51 (lantmarskalk vid 50—51 års riksdag), assessors n h o v 11 nov 17, assessor i Svea hovrätt
26 maj 20, tf revisionssekr 23, kammarherre 27 nov 26, kamrerare vid KMO s d—26 nov 32, ordf i dir för Sthlms stads brandförs: verk 27, administratör av konungens egendomar i s o v Sverige 27, lagman i Västernorrlands lagsaga 16 jan 28, hovmarskalk juli 32, president i Göta hovrätt 23 april 36, en av rikets herrar 5 jan 43, justitie-statsminister s d—28 dec 44, frih 6 febr 43 (introd 5 juni 44), ånyo president i Göta hovrätt 28 dec 44—3 april 55. — HedLLA 43, RoKKMO 51.

G 1) 29 april 15 på Dagsnäs, Härlunda (Skar) m Henrika Lovisa Ulrika Tham, f 12 april 91 i Sthlm (Svea art), d 28 okt 16 på Dagsnäs, dtr till majoren Gasper T o frih Elisabet Albertina Margareta v Knorring; 2) 17 juni 20 i Sthlm (Jak) m Elisabet Sofia Palm, f 3 april 95 där (Hedv El), d 12 sept 65 på Härlingstorp, dtr till grosshandl Jakob Palm Svensson o Margareta Christina Lidman.

Biografi

Under de första studentåren i Uppsala togs G omhand av sin landsman botanikern Adam Afzelius, som hörde till grundarna av det Linnéska institutet. Dess syfte var att hugfästa minnet av Linné och söka blåsa nytt liv i hans vetenskap. I detta sällskap var G en tid sekreterare. Examensstudierna fullföljde G med all energi men hann därtill blåsa flöjt i akademiska kapellet, skaffa sig en omfattande beläsenhet — när Upsala läsesällskap nygrundades 1806 var han en av dess 76 medlemmar — och bli »kårmästare» i den tidens populäraste studentidrott, en sorts brännboll. Under sommarferierna företog G i sällskap med likasinnade botaniska exkursioner i Västergötland och angränsande landskap. Han förde noggranna resejournaler och de botaniska notiser han där ger tyder på aktningsvärda kunskaper i ämnet.

Vid 30 års ålder blev G assessor i Svea hovrätt. Under den följande tiden fick han kommunala och statliga förtroendeuppdrag av skilda slag. Hans arbetskapacitet togs i anspråk av Jakobs och Johannes församlingars kyrkoråd, Sthlms stads sparbank och dess brandförsäkringskontor. Han förordnades som revisionssekreterare och utsågs till ledamot av Civilstatens pensionsinrättning. Hos Karl XIV Johan hade namnet G god klang. Han utnämndes till kammarherre och förordnades 1827 som »administratör av H M Konungens egendomar i södra och västra delarna av riket», en syssla som krävde många arbetstimmar, takt och förmåga att fördraga kungliga lynnesutbrott.

Tiden som lagman i Västernorrland var en lycklig period i G:s liv. Han vantrivdes i Sthlm men uppskattade det norrländska landskapets karga skönhet och såg fram mot somrarnas landsvägsresor och lagmansting i norrländska städer. Sådana hölls en gång om året i Gävle, Hudiksvall eller Söderhamn samt Sundsvall eller Östersund. Hans resejournaler från somrarna 1828 och 1829 är rika på värdefulla topografiska och botaniska notiser. Hans människointresse, öppna väsen, rätlinjiga karaktär och personliga älskvärdhet skaffade honom många trofasta vänner, och saknaden var stor, när han lämnade Norrland. I samband med resorna företog han utflykter bl a till Åreskutan och Ångermanälven. När han på äldre dagar reste i Tyskland, blev han besviken på de nejder han väl kände från litteraturen. Inga kunde jämföras med Ångermanlands dalar och landet kring Ljusnan. I Afton-Tidningen 1835 finns en anonym artikelserie under rubriken Landsvägsbetraktelser i nordvestra Scandinavien. Författaren skildrar natur och människor i Västernorrlands lagsaga, Dalarna och Trondhjem. Han inflikar originella reflektioner över bl a den norska folkkaraktären och unionen. Mycket tyder på att G här skildrar en av sina resor.

1830 hade G vid faderns död och efter att ha löst ut sina syskon blivit ägare till Härlingstorp, ett vidsträckt godskomplex inte långt från Skara. Hans befordran till hovrättspresident i Jönköping gjorde det möjligt för honom att själv ha överinseende över egendomen och att med familjen vistas där under somrar och jular. G gick i faderns fotspår och blev en intresserad och framgångsrik jordbrukare. »Excellensen är visserligen excellens men i ännu högre grad blomster- och svinpatron, och alla som besöker Härlingstorp måste först beskåda dahliorna och sedan svinen», skriver Adolf Hamilton till Agnes Geijer 1844. Själv försummar G i sina brev sällan att informera mottagaren om aktualiteter på jordbrukets område.

G var en ordinär hovrättspresident. Louis de Geer, som var hans underlydande och blev hans efterträdare, beskriver honom som den vänligaste chef man kunde tänka sig. I breven till Sparre ser man hur presidenten sökte ursäkta försumliga hovrättstjänstemän och rädda dem från entledigande. Han köpte en fastighet vid Stora torget i Jönköping och utövade där en legendarisk gästfrihet. Som chef för Smålands privatbank och ordförandemästare under 21 år i frimurarelogen Mellersta pelaren lärde han känna större delen av länets ståndspersoner och förde dem samman i väldiga bjudningar under höst och vår. Presidentlönen — 5 000 rdr bko — räckte inte, men G var en skicklig affärsman. Därtill kom att hans andra hustru var förmögen och att Härlingstorps avkastning var tillfredsställande. Hans ekonomi förblev god trots stora förluster på borgensförbindelser.

G hade från 1817 relativt flitigt deltagit i riksdagsarbetet. Han var dock ingen ledargestalt och eftersträvade inga ledarfunktioner. 1840 erbjöds han en plats i konseljen men lyckades värja sig. När anbudet 1843 förnyades, fann han sig tvungen att foga sig efter kungens vilja och axlade bördan under klagan. Han ansåg åtagandet vara ett provisorium, vilket fick ett klart uttryck i hans krav, att den presidentstol han lämnade skulle hållas vakant. I sitt politiska tänkande var han visserligen klart konservativ men hade undvikit att engagera sig i partistrider. Den omständigheten plus hans personliga egenskaper gjorde, att han under ministertiden blev skonsamt behandlad av oppositionen. Vid sitt 25-årsjubileum som regent upphöjde Karl Johan honom i friherrligt stånd. I Uppsala möttes G dock av misstro, när han reste dit för att övervaka ungdomens uppträdande vid de nordiska studenternas förbrödringsfest 1843. Vid Karl Johans död hade G hoppats »slippa ifrån den obehagliga konseljen». Att han stod kvar till årets slut berodde väl i viss mån på att han fick i uppdrag att bli utredningsman i det k sterbhuset. »Lovad vare Gud» skriver han i dagboken, när han 28 dec erhöll entledigande från sitt statsrådsämbete och än en gång utnämndes till Göta hovrätts president.

I närmare fem år fick nu G leva i lugn och ro. Efter marsoroligheterna 1848 hade Oscar I för att lugna oppositionen lagt fram ett för tiden radikalt förslag till representationsreform. När stormen bedarrat, ångrade sig kungen och ville se propositionen förkastad av den riksdag, som skulle samlas på hösten 1850. Som ledare av förhandlingarna på riddarhuset ansåg han sig behöva en pålitlig man av konservativt kynne. Anbudet att bli lantmarskalk gick genom justitiestatsministern till G, som i vädjande ordalag bad att slippa. Hans ögon var svaga och han hade svårt att läsa vid eldsljus, hans tal var suddigt, då han förlorat alla tänder utom en, han älskade familjelivets ro. Nu ställdes han inför utsikten att vara tvungen offra sitt husliga lugn och gå till mötes en tid fylld av bekymmer, vantrivsel och utgifter. Skälen godtogs inte och efter ytterligare brevväxling resignerade G: »Jag anbefaller mig i Guds hand och lyder min vördade och älskade konungs vilja». När konungen vid riksdagens högtidliga öppnande i trontalet hade förebådat sitt förslag till representationsreform, trädde lantmarskalken fram och höll till oppositionspressens grämelse en oration, i vilken han prisade rikets ständer som institution. Trots sina farhågor fullgjorde G sitt uppdrag till allas belåtenhet. Propositionen avslogs och vid riksdagens slut i sept 1851 erhöll han serafimerorden.

Vid 65 år tog G avsked från presidentämbetet. Efter något år sålde han fastigheten i Jönköping och bodde året om på Härlingstorp. Han var för första gången utanför Skandinavien, när han sommaren 1858 for till Karlsbad för att dricka brunn mot en magåkomma. Sina intryck från resan har han meddelat i brev till sin hustru. Han imponerades varken av palatsen i Prag eller Rhen »med sitt gråa, grumliga lervatten, sina enformiga tröttande vinberg». Sverige var vackrast. Han dog i en leversjukdom fyra månader efter hemkomsten.

Författare

Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av G:s arkiv hos dir C G G, Sthlm, anteckn:ar av G i skilda ämnen i UUB, hans journal över en västgötaresa 1806 i Väster-götl:s mus, Skara, hans dagbok 1828—29 i Nord mus. Brev från G i RÅ (bl a till A v Hartmansdorff, L Manderström, J G Richert o A E v Rosen), i KB (bl a till L A Ek-marck), i UUB (bl a till GAV Sparre o sonen L H G) o i Nord mus (till S U Palm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handlingar uti en bevill-nings-fråga ifrån Skaraborgs län, utg. Sthlm

1816. 41 s. — Uppgifter rörande tobaksplanteringen uti Valla härad, af Skaraborgs län (Landtbruks-tidning . . ., årg 4, Sthlm

1817, s 193—195). — ... beskrifning med det mera, om Vings församling (Skaraborgs läns kongl. hushålls-sällskaps handlingar 1818, Mariästad, s 82—91; forts ibid 1820, Jönköping, s 143—157, 1 tab). — Underrättelse om växelbruket vid Härlingstorp (ibid 1818, s 161—168). —• Undervisning i landthushåll-ningen för Skaraborgs läns allmoge i frågor och svar. Mariaestad 1821. 114 s, 4 tab, 1 pl. [Anon; tills med J Wallgren.] —¦ Beskrifning på tvänne lönnars sammanväxande till Linnéska institutet inlämnad [jämte] Botaniska anmärkningar . . . [1807] (Linnéska institutets skrifter, hl*, med fullständigad text och inl ånyo utg [av J M Hulth], Upps 1906, s 19—23, 1 pl). — Sällskapsliv i Hudiksvall år 1833 (Gammal hälsingekultur. Meddelanden från Hälsinglands fornminnessällskap, Hudiksvall 1939, s 49—57). — På tjänsteresa i Gästrikland på 1820-talet. Utdrag ur resejournaler ... Av P Elfstrand (Från Gästrikland 1941, Gästriklands kulturhist förenings meddel, Gävle 1941, s 35—81). — En lagmans syn på Östersund och Jämtland 1828.

. . . Av R. Swedlund (Gamla Östersund. Årsskrift 1942, Östersund, s 3—21). — Anon artiklar med tit Landsvägsbetraktelser ... i Afton-Tidningen 2:a halvåret 1835.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. — G Bendz, Göta hovrätt genom seklerna (1935); M J Crusenstolpe, Ställn:ar o förhållanden, 1843, 1852, 1855, 1856, 1859; L De Geer, Minnen, 1 (1892); W F Dalman, Några anteckn:ar från riksdagarne 1840—1841 samt 1844—1845 (1875); L H Gyllenhaal, L H G till Härlingstorp (VFT 1930); A Hamilton-Geete, I solnedgången, 1—2 (1913, 1919); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författa (1933); [J G Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida af Posthumus, 5 (1871), 9 (1873); A Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); Jönköpingsposten 28 dec 1858; G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar .1907).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Herman Gyllenhaal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Franzén), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13369
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Herman Gyllenhaal, urn:sbl:13369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Franzén), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se