Meriter

Gyllenswärd, Ragnar Hugo Ferdinand, f 11 aug 1891 i Växjö, d 26 febr 1967 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: majoren o lasarettssysslomannen Oskar Hugo G o Wendla Wilhelmina Isabella Hultman. Mogenhetsex vid h a l i Växjö 9 juni 09, inskr vid UU 13 sept s å, språkstudier vid univ i Grenoble, Frankrike, 11, FK vid UU 25 okt 11, JK vid UU där 30 maj 16, tingstjänstg 16—18, i tjänst vid Göta hovrätt 22 april 18, efter fiskalsförordnanden o adjunktion assessor 9 febr o fiskal 27 nov 23, tf revisionssekr 25—26, tf eller extra led på lagavd i justitiedep 26—29, sekr hos sakkunniga för sv-norsk vattenrättskonvention 26—29, hovrättsråd i Göta hovrätt 1 mars 29—30 juni 30 (tilltr ej), led av lagberedningen 1 okt 29, konsultativt statsråd 7 juni 30—34 sept 32, ord revisionssekr 1 juli 30—31 dec 34 (tilltr ej), statssekr i justitiedep 1 okt 32—31 aug 33, medl av sv-colombianska förlikningsnämnden enl 1927 års traktat från 33, JO 1 okt 33—30 sept 35, ånyo hovrättsråd i Göta hovrätt 1 jan—30 sept 35 (tilltr ej), justitieråd 1 okt (utnämnd 10 maj) 35—31 aug 58, led av lagrådet 46—48, HD:s ordf fr o m 1 maj 52, jur hedersdr vid Sthlms högskola 28 maj 57, led av Permanenta skiljedomstolen i Haag från 63.

G 3 juli 19 i Bergunda (Kron) m grev Anna Aurora Maria Posse, f 30 juni 94 i Asa (Kron), d 18 mars 67 i Sthlm (Hedv El), dtr till godsägaren greve Knut Arvid P o frih Sigrid Elisabeth Carolina Gustafsdtr Leijonhufvud.

Biografi

Ragnar G ägnade de första åren vid Uppsala universitet åt humanistiska studier, som ledde till en filosofie kandidatexamen med nordiska och romanska språk som huvudämnen. Efter juris kandidatexamen och tjänstgöring i domsagor och i Göta hovrätt kallades han till justitiedepartementets lagavdelning, där han under tre år biträdde i lagstiftningsfrågor av olika slag. Samtidigt var han sekreterare hos de under UD sorterande sakkunniga som hade att i samråd med norska sakkunniga utarbeta en sv-norsk vattenrättskonvention och därmed sammanhängande lagstiftning. De sv sakkunnigas betänkande 1929 utgjorde underlaget för den av riksdagen s å antagna propositionen i ämnet.

När lagberedningen hösten 1929 skulle påbörja sista etappen av sitt arbete med revision av ärvdabalken — reglerna om boutredning och arvskifte — utsågs G till ledamot av beredningen. Han fick på sin lott att skissera en reformerad lagstiftning om dödförklaring, vilken eventuellt skulle ingå i ärvdabalken. Resultatet föreligger i en uppsats i festskriften till Erik Marks von Würtemberg 1931, där G med utförlig motivering tecknade konturerna till en sådan lagstiftning, f slutskedet av lagberedningens arbete följdes G:s program, och den definitiva utformningen återfinns numera i 25 kap ärvdabalken.

G:s aktiva medverkan i lagberedningen hade emellertid upphört redan i juni 1930, då han blev konsultativt statsråd i C G Ekmans ministär. När denna i sept 1932 avgick, blev G statssekreterare i justitiedepartementet men erhöll redan hösten 1933 förordnande att vara ordförande i kommittén för utredning rörande nygestaltning av aktiebolagslagstiftningen. Kommittéarbetet hade knappast börjat förrän G blev vald till riksdagens justitieombudsman. Han lämnade kommittén och uppehöll därefter JO-ämbetet till hösten 1935, då han blev justitieråd. I detta ämbete, de sex sista åren förenat med ordförandeskapet i Högsta domstolen, kvarstod han till pensioneringen 1958.

Utmärkande för G:s karriär är att den under jämförelsevis kort tid ledde genom en rad ämbeten och officiella uppdrag av mycket skiftande och maktpåliggande natur. Två av de uppgifter som anförtroddes honom, ledamotskapet av lagberedningen och aktiebolagskommittén, vilka normalt skulle ha bundit honom vid mångårigt lagstiftningsarbete, avbröts dock i förtid genom statsråds-och JO-ämbetena. Att dessa erbjöds honom berodde inte enbart på hans juridiska kvalifikationer. G var visserligen inte politiskt partibunden men känd för en utpräglat liberal åskådning och tidigt övertygad om att en utveckling av samhällsordningen i demokratisk riktning var nödvändig.

G:s tjänsteutövning präglades av skarpsinne och noggrannhet och av förmåga att fördomsfritt och självständigt pröva de problem som mötte honom. Dessa egenskaper i förening med en djupgående juridisk och allmänt humanistisk bildning gjorde honom väl skickad för de förtroendeposter han beklädde och i all synnerhet för ledamotskapet i Högsta domstolen. Han gjorde där betydande insatser. Bl a visade han stort intresse för den del av domstolens uppgift som består i att befordra stadga och konsekvens i rättstillämpningen och att samtidigt sörja för en efter tidens krav anpassad utveckling av denna på områden, där lagen inte ger erforderlig ledning. Detta intresse tog sig uttryck även däri att han åtog sig att redigera Nytt Juridiskt Arkiv, där Högsta domstolens domar redovisas, en uppgift som han vid sidan om domstolsarbetet och även efter pensioneringen oförtröttligt fullföljde.

G var anspråkslös och tillbakadragen, förtegen om sig själv, i umgänget med människor hänsynsfull och älskvärd. Dessa drag uteslöt ingalunda en kritisk skärpa i iakttagelse och bedömning av personer och företeelser. Han var djupt förankrad i sin ursprungsmiljö och fängslad av dess traditioner. Detta tycktes avspegla sig hos honom själv i en viss sirlighet och stil i uppträdande och livsföring. G bedrev ända sedan ungdomen vidsträckta historiska studier, främst inriktade på person- och kulturhistoria.

Författare

C G Hellquist

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fyllerilagstiftningen (SvJT 13, 1928, Sthlm, s 172—174). — Är påföljd stadgad med avseende å utländsk man, som utan lov fiskar i Sveriges territorialvatten? (ibid, s 315—320). — Avstyckat områdes inteckningsansvar (ibid 1929, s 448 —450). — Lagstiftningen om rätten till fiske vid rikets västra kust (ibid 1930, s 384— 389). — Lagstiftningen om dödförklaring. Några synpunkter (Festskrift tillägnad . . . Erik Marks von Wurtemberg den 11 maj 1931 av nordiska jurister, Sthlm 1931, s 204—219). — Blodundersökning i faderskapsmål. En återblick med anledning av svensk lagstiftning (Tidsskrift for Rettsvidenskap, N R 13, 1934, Oslo, s 243—258). — [Rec av] Nils Alexanderson. Justitieombudsmannen. Militieombudsmannen. Tryckfrihetskommittén (SvJT 1936, s 431—436). — Konungens högsta domstol 1809—1844. Birger Wedbergs senaste arbete (ibid 1941, s 151—161 [häfte tillägn B Wedberg]). — Axel Afzelius död (ibid 1955, s 519—521). — Tore Strandberg t (ibid 1957, s 521— 523). — John Alsén f (ibid 1959, s 724— 726). — Harry Guldberg 70 år (ibid 1960, s 577—579). — Medarb i NJA från 1939, medutg 1941—63 (huvudred fr 1943); utg dess Register. . . Avd 1, 1934—43, Sthlm 1947 (tills med T Strandberg). Sv red för Nordisk domssamling 1—10, 1958—67 [Oslo 1959—67].

Källor och litteratur

Källor o litt: JD:s handl:ar nr 11, 1 mars 1929, RA. — C G Hellquist, R G (SvJT 1967); Sv juristmatr (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar H F Gyllenswärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13419, Svenskt biografiskt lexikon (art av C G Hellquist), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13419
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar H F Gyllenswärd, urn:sbl:13419, Svenskt biografiskt lexikon (art av C G Hellquist), hämtad 2024-04-19.