Biografi

Gylling, släkter.

1 Kontraktsprosten Anders G (1670—1735) i Ekerö (Sth), som uppges ha varit son till en fogde på Ekebyhov i Ekerö, blev far till landskamreraren i Nylands o Kymmenegårds län Gabriel G (1718—91). Denne fick vid sin avgång 1789 kammarrevisionsråds namn. En av hans bröder blev farfars farfar till ordföranden i exekutivkommittén för autonoma sovjetrepubliken Karelen docent Edvard Otto Vilhelm G (1881—1940).

2 Inspektoren Nils G (1676—1743) i Säby, Hov (Ög), var enligt uppgift (v Schantz) sonsons son till en Gyllinski, som skulle ha inflyttat från Polen med Johan III:s första gemål. Han gifte in sig i adliga släkten Lilliestielke o blev far till komministern i Säby (Jönk) Johan G (1724—88). Dennes son kryddkramhandlaren Carl Fredrik G (1765 —1837) i Sthlm blev farfar till bröderna Gustaf Erik G (1850—1912) o Johan August G (1852—1917), av vilka den förre blev sv konsul i Montreal o den senare docent i latin i Lund o lektor i Visby. En farbror till dem blev i äktenskap med en sondtr till bildhuggaren J T Sergel farfar till direktör Bertil G (f 1887) i Sthlm, som 1927 grundade ab Gylling & Co o 1937 firma Centrum Radio. Hans son civilekonom Bertil G j:r (f 1929) är numera verkst dir i ab Gylling & Co.

3 Klensmeden Lars G eller Gyrling (d 1694) i Jönköping var sannolikt far till klensmeden där Lars Göling eller Giörling, som blev far till kopparslagaremästaren Olaus Giörling (1743—82) i Borås. Han blev farfars far till handlanden Axel Wilhelm G (1836—88) i Strömstad. Dennes son Carl Olof G (1870—1929) utbildade sig först till apotekare men blev 1901 konservator vid Malmö museum, 1914 andre intendent o 1922 intendent o föreståndare för dess naturhistoriska avdelning. Han utbildade en teknik som gjorde honom till sin tids främste nordiske konservator. Särskilt som fågelkonservator var han mycket skicklig. Därjämte framträdde G som tecknare o djurmålare. Framför allt gjorde han sig känd genom sina planscher till 2:a uppl av L A Jägerskiöld o G Kolthoff, Nordens fåglar (1911—26). Han utförde även åtskilliga illustrationer till 4:e sv uppl av Brehm, Djurens liv (från 1920).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: C L v Schantz genealogier, RHA; E C:son Swartz ms om östgötasläkten G, Geneal fören:s arkiv, Sthlm. — P E Gadd, Släktkal, 2 (1956); Saml av anmäln:ar till ab-reg m m 1927, sp 178, 230, 1937, sp 2487; A Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668—1913 (1913); P Sjöbeck, Något om Lunds Weckoblad o dess siste red (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 199 f; C Sjöström, Smålands nation i Lund 1668— 1921 (1922), särsk s 415; SKL; C-A Torén, Släkten Torén (1955); A Wilskman, Släktbok, 1 (1912—16); Växjö hm, 7 (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gylling, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13420, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13420
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gylling, släkter, urn:sbl:13420, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-12.