Åke N Göransson

Född:1902-04-24 – Veddige församling, Hallands län
Död:1942-11-08 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Målare


Band 17 (1967-1969), sida 661.

Meriter

Göransson, Åke Natanael, f 24 april 1902 i Veddige (Hall), d 8 nov 1942 i Gbg (Johanneberg). Föräldrar: skomakaren Swen Johan G o Johanna (Hanna) Wilhelmina Fredriksdtr (Bäcklund). Konststudier vid Valands målarskola i Gbg 24—29, erhöll Mannheimerska stipendiet 27. — Ogift.

Biografi

Tidigt faderlös fick Åke G efter avslutad skolgång som 13-åring plats som frisörbiträde i Gbg. Genom frisöryrket bidrog han till familjens utkomst och bekostade sina studier. Sin förslå handledning i teckning och akvarellmålning skaffade han sig genom en Hermodskurs 1918. Under en anställning som frisör 1923 i Dals Ed, där han träffade sin blivande fästmö, Inga Andersson, utförde G sina första landskapsstudier i olja i en grå-och bruntonad skala. En mäktig upplevelse för honom s å blev konfrontationen med Karl Isaksons konst på Gbgsutställningen. Den gav honom nya impulser för hans eget måleri och en fördjupad insikt om färgens uttrycksvärden. Det var främst genom sina porträttskisser av modern och fästmön, som G hösten 1924 vann inträde vid Valand, där Tor Bjurström var lärare.

Frisörarbetet gjorde, att G långa tider endast sporadiskt kunde följa undervisningen. För att få medel till färg och duk tvingades han att leva på svältgränsen. Hans kamrater på skolan har omvittnat, att han mest höll sig för sig själv. Sina närmaste vänner fann han i Ivan Ivarson och Inge Schiöler, med vilka han kände sig måleriskt befryndad. I Cézannes klassiska komposition, Gauguins strama form och Aguélis summariska renodling av färgplanen fann han en motvikt till den ohämmade kolorismen. Han visade aldrig vad han höll på med och deltog endast en gång, 1927, i Valandselevernas utställning. »Det är bara studier, tavlorna kommer sedan», var hans stående svar. Endast modern fick ta del av hans arbeten, som hon gömde.

Efter en resa till New York som frisör på en av amerikabåtarna 1927 kom G hem sjuk. Även andra personliga prövningar drabbade honom, genom att fästmön födde honom ett barn, som han saknade möjligheter att ta vård om. Ohälsa, fattigdom och skuldkänslor ökade hans konstitutiva skygghet. De betryckta livsvillkoren vid 1920-talets slut anses ha påskyndat den psykiska sjukdomsprocess, som medförde att G 1932 förklarades sinnessjuk. 1932—37 vårdades han av modern i hemmet i Landala.

Enstöringslivet och perioder av fysisk ohälsa och psykiska depressioner under åren omkring 1930 kunde dock endast tillfälligt störa hans lust att måla. Måleriet blev för honom det enda nödvändiga. »En självklar syntes och en nästan klassisk storhet finns hos många av de ting han skapar under den grå perioden 1931, då formen blir mera avrundad, färgen dunigare och ljusvibrationen i bilderna starkare» (Nils Palmgren). Efter den »grå perioden» följde närmast en tid, då de rosa tonerna dominerade paletten. Av bevarade brevutkast vet man, hur intensivt G upplevde färgens problematik och hur han med musikalisk känslighet sökte tolka tonernas budskap. »Jag ligger som i en ros. Tingen ha fått nytt liv och gnola en ny visa. Jag är bara instrumentet, och mors ansikte, rummet, gatan, årstider och dagrar vill spela på mig. En grön reflex från spegeln ger mig ingen ro, förrän grönt är sagt. Bjurström talte om respekt för naturen. Om den i sin tur hade respekt för en målare — aldrig så litet! För mina behov av vila, sömn och föda. Jag begär så litet av de tre».

Den ljusfyllda, skimrande koloriten av grå och rosa toner från 1930-talets inledning betecknar höjdläget i G:s måleriska utveckling. Först i målningarna från 1935 och senare blir sjukdomens nedbrytande verkningar tydliga genom upplösningen av formen, furiosot i penselföringen och den extatiskt blossande färgen. Dateringarna av G:s ceuvre försvåras av att han av ekonomiska skäl nödgades måla över tidigare arbeten och även måla på dukarnas baksidor. Upptäckten av G:s måleri gjordes av den gbgske folkskolläraren och målaren Arne Stubelius. Under ett besök hos G:s mor i Landala våren 1941 visade hon en kökssoffa full av målningar och teckningar. En del av G:s arbeten hade bortkastats i samband med de vid krigsutbrottet påbjudna vindsröjningarna. Stubelius tog under räddningsarbetet kontakt med hovintendenten Gösta Stenman, som 1 nov 1941 anordnade den första utställningen, omfattande 223 nummer, i »Modern konst i hemmiljö» i Sthlm. Den följdes sedan av utställningar i Gbg 1942 och i Sthlm 1944 och 1947, där kritiken bekräftade omdömena om G som en av gbgsskolans mest betydande kolorister.

1937 hade G intagits på Lillhagens sinnessjukhus för långt framskriden schizofreni. Utom av sinnessjukdomen led G av tuberkulos, som försvårade terapin. De ansträngningar som gjordes för att få honom att återuppta måleriet ledde inte till någon framgång. En valhänt konturteckning i blyerts, gjord efter en liten statyett i sjukrummet, blev det sista verket av hans hand. Dödsorsaken angavs vara tuberkulos.

Författare

Martin Strömberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: S Hedenberg, art i Papers dedicated to prof Martin Odin (1950); K Hjern, Gbgsmålare (OoB 1946); dens i SKL; S Karling, Å G (i Gbgskoloristerna 1948); N Palmgren i Nutida sv måleri, N F 1 (1945); rec:er i fack- o dagspressen; A Stubelius, art om G i Paletten 1941; dens, kat:förord till ovan nämnda utställn:ar 1941 o 1942; dens, A G (1952); Sv konstnärsgalleri, 2 (1948).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Åke N Göransson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13453, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Strömberg), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13453
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Åke N Göransson, urn:sbl:13453, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Strömberg), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se