Meriter

Göth, Johan Alfred, f 4 april 1869 i Sjösås (Kron), d 22 dec 1952 där. Föräldrar: torparen Nils Peter Petersson o Catharina Nicolausdtr. Div yrken, småbrukare 09—29, medarb i Nya Växjöbladet från 20-talet o i Smålandsposten från 33, intendent vid Braås museum 27. — Artur Hazelius-medaljen 25, PS:s medalj 2:a storl för odlingsflit 26, Nord mus medalj för hembygdsvårdande gärning 49.

G 1) 5 febr 99 i Drev (Kron) m Christina Albertina Bergman, f 11 mars 73 där, d 27 aug 07 i Sjösås (Kron), dtr till kammartjänaren Bengt B o Anna Stina Carlsson; 2) 6 dec 09 i Sjösås m Katarina Elisabeth Johannisdtr, f 19 nov 78 i Nottebäck (Kron), d 16 juni 58 i Sjösås, dtr till torparen Johannes Jönsson o Johanna Andersdtr.

Biografi

Johan G föddes »i ett av de fattigaste hemmen i sin fattiga hembygd», som han själv sagt. Tidigt fick han börja försörja sig själv, först som bonddräng och när krafterna tillväxte som rallare m m. Hans skolgång hade inskränkt sig till sex veckors folkskola. Som indelt soldat och korpral bättrade han på sin intellektuella utbildning, och detta fortsatte han med också under sin tjuguåriga småbrukartid. Sin gård skötte han så, att han fick medalj för sin flit, men samtidigt ägnade han väsentlig tid åt kommunala uppdrag, bl a som fjärdingsman i 12 år, samt åt nykterhetsrörelsen inom IOGT. Vidare gjorde han i ortens hembygdsförening insatser, särskilt vid skapandet av dess hembygdsmuseum i Braås, där han från 1927 var intendent.

Från ungdomen var G livligt intresserad för sin hembygds kulturhistoria. Detta intresse väcktes, då han 1895—96 hade arbete hos kyrkoherde Nils Sellergren i Göteryd, vilken hjälpte honom att förstå betydelsen av att få bygdens alla gamla seder och bruk sakligt upptecknade och uppmanade honom att göra detta.

G:s »studieår» i skilda miljöer hade givit honom grundlig bekantskap med vanligt fattigt folks levnadsförhållanden, och själv hade han fått pröva på fattigdomens besvärligheter. Begåvad med gott minne och fint öra för folkligt språk hade han tidigt utvecklats till en god berättare. Redan vid sekelskiftet gjorde han försök som skriftställare i ortspressen (pseud Joan Nilsson och Norratorpaluen), men först 1923 vågade han i bokform ge ut några av sina tidigare i Nya Växjöbladet tryckta allmogehistorier, I bondehem och backstugor. Boken fick välvilligt mottagande, och sedan följde i rask takt ett tjugutal böcker fram till 1944, mest skildringar med stoff hämtat från hans egna upplevelser under ungdomens rallare- och soldatliv, från frikyrklighetens genombrottsår i hemförsamlingen samt ur bygdehistorier från socknarna i Uppvidinge härad.

G kunde gestalta sina figurer och scener med äkta realism och med en skälmaktig glimt i ögonvrån. Han slarvade aldrig bort poängen. Hans muntliga föredragning var också uppskattad, inte minst i hans knekthistorier på Skansen, men även då han framträdde som föreläsare. Samma knappa, kärva humor bevarade hans skriftliga framställning. Samtidigt är stoffet återgivet med den kulturhistoriske samlarens noggrannhet. G:s böcker utgör ett stycke vederhäftig småländsk kulturhistoria, en sann bild av 1800-talets Fattigsverige. Många av skildringarna är små mästerverk av underfundig berättarkonst, samtidigt som de utgör högvärdiga bidrag till vår folklivsforskning.

Författare

Manne Eriksson

Arkivuppgifter

G var en högt värderad upptecknare av folkminnen åt Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Växjö, åt Nord mus o åt Landsmålsarkivet i Uppsala under 20- o 30-talen. — 13 brev från G till Albert Engström i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I bondehem och backstugor. Småländska folklivsskildringar. Växjö 1923. 125 s. 2. uppl 1926. 136 s. — Offerkällor i Sjösås socken (HCÅ 1923, Växjö, s 161—163). — Isak Böön (ibid 1925, s 44—47). — Knektar, bönder och annat småfolk. Sthlm 1924. 136 s. 2. uppl s å, 3. uppl 1925. — Bergsrådet på Lessebo och hans underhavande. [J L Aschan.] Sthlm 1925. 146 s, 2 pl. 2.-3. uppl så, 4. uppl 1936.— Bössor och metkrokar och andra födkrokar. Sthlm 1926. 135 s. 2. uppl så. — Mojökarna. Sthlm 1927. 182 s. 2. uppl s å. [Ny uppl] 1942. 236 s. [Folket i Bilds folkböcker, 15.] — En gammal smålandskyrka (HGÅ 1927, s 60—65). — Hårdvallsgubbar och andra. Sthlm 1928. 178 s. 2. uppl s å. — Tre personer, av vilka jag tagit livsintryck (Hågkomster och livsintryck . . ., saml 9, Upps 1928. s 134—143). — Bergbackafolket. Folklivsskildringar från åren 1850—1880. Sthlm 1929. 186 s. 2. uppl så.-— Adamsberg. Folklivsskildring från 1845—1930. Sthlm 1930. 189 s. — Några bilder från Sjösås (HCA 1930, s 199—204). — Min hemby i forna tider (ibid, s 205—224). — Raskens Zenobia och andra. Sthlm 1931. 204 s. — Rallare. Sthlm 1932. 146 s. 2. uppl s å, 3. uppl 1934. — Karl Larssons Kalle. Braås (tr Växjö) 1934. 150 s. — Sme-Fredriks Karl Johan. Sthlm 1936. 200 s. — De fem stånden. Sthlm 1936. 316 s. — Lovisa. Sthlm 1937. 60 s. (För amatörscenen, 3.) — Träsko-Pelle och annat yrkesfolk. Falun 1938. 304 s. — Snål-Anders. Falun 1938. 38 s. (Amatörteatern, 189.) 2. uppl 1942, 40 s, [ny tr] 1945. — Från Kronobergs läns högland (HCA 1939, s 23—311). — Tre patroner. Västervik 1940. 200 s. — Läte å oläte från mi hemböjd. Å Norratorpaluen. Åseda 1941. 95 s. [Pseud.] — Spektor Jönssons frieri. Folklustspel i 3 akter. Braås (tr Västervik) 1941. 34 s. — Av gamla stammen. Folklivsskildringar i urval. Sthlm 1942. 259 s. — Bokens århundrade (Mitt möte med boken . . . red av I öhman, Sthlm 1943, s 55—62). — Knektar. Sthlm 1944. 148 s. — »Liten och kvick som en tanke» (Min mor . . . under red av I Oljelund, [1,] Upps (tr Sthlm) 1946, s 91—95; 2.-5. uppl 1946 —48). — Sjösåsboken. Utg av Sjösås pastorats hembygds- och fornminnesförening. Dl*. Växjö 1948. 174 s. — Vägen till hembygden (HCÅ 1948, Växjö 1949, s 19—23). — Fattigdom och människovärde (Mitt långa liv har lärt mig. . . red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, s 120—123).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Furuland, En småländsk småbrukare o folklivsskildrare (JUF-bladet 6, 1926); H Gustafsson, JAG som skildrare sv småländskt folkliv (Bokstugan 11, 1927); J Ingelow o J Nilsson, Sv folkförfattare, 1 (1929); J Nilsson, JAG. Ett porträtt i miniatyr (Trosa annonsblad 1939); SMoK; Till J A G den 4 april 1939 (1939); Åhlén 1900—1940 (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan A Göth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13456, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13456
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan A Göth, urn:sbl:13456, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2024-04-26.