Göthlin, släkter



Band 17 (1967-1969), sida 682.

Biografi

Göthlin (Götlin), släkter.

1 Skattebonden Olof Larsson (1712–69) i Götavi, Vintrosa (Ör), blev far till professor Eric Götlin (1744–1820). Denne disputerade under J Ihres presidium på runologiska avhandlingar 1771 o 1773, presiderade själv för en avhandling om Birkas läge 1775 o blev docent i de nordiska fornspråken o litteraturerna 1776, amanuens vid UUB 1779, adjunkt i estetik 1787, eo professor 1794 med föreläsningsskyldighet i numismatik från 1796 o ord professor i vältalighet o poesi 1806. Numismatiken var hans huvudintresse (jfr B v Beskow, Levnadsminnen, 1928, s 50 i). Han var prefekt för universitetets mynt- o medaljsamling 1781–1820 o skrev bl a avhandlingarna Historia numophylacii R acad Upsal (1801–03), De numis Cuficis R acad Upsal (1803) o De initiis monetae Svecanæ; (1806).

Bror till Eric Götlin var stadsfiskalen i Askersund Lars Götlin (1754–95). Han blev far till regementspastorn Lars Eric Götlin (1783–1822), som blev kh i Ryttern (Vm) 1822 men avled innan han hunnit tillträda tjänsten. Han utgav Anteckningar under sw arméens fälttåg 1813 o 1814, 1–3 (1815–20), o var även verksam som etsare o porträttecknare.

Släktnamnet antogs även av ättlingar till Eric o Lars Götlins systersöner. Den ene av dem, rusthållaren o kyrkvärden Eric Nilsson (1777–1851) i Norrby, Hardemo (Ör), blev sålunda far till kronofogden i Östernärke Eric G (1807–84), av vars bröder en blev far till kh Axel G (1854–1938) i Sura (Vm), en annan till kronofogden i Nora Agathon G (1843–1912). Den sistnämnde blev far till Gustaf Fredrik G (1874–1949). Gustaf G var 1918–39 professor i fysiologi i Uppsala. Han har utgivit flera arbeten inom sitt ämnesområde, bl a över nervledningens natur, färgsinnet, ögonrörelserna o jämviktssinnet. Han har även bedrivit näringsfysiologiska studier o publicerat undersökningar över skörbjuggens förekomst i Sverige o innehållet av C-vitamin i sv bär-o fruktsorter.

Eric Nilssons bror, gästgivaren Johan Nilsson (1785–1832) i Skyberga, Hardemo (Ör), blev far till stadsläkaren i Karlstad Eric (ej Eric Johan) Götlin (1807–69) o till Johan Johansson i Skyberga (1810–77), som var ledamot av bondeståndet vid riksdagarna 1844–66. Deras brorsons sonson är hovfotografen Curt Götlin (f 1900, d 1993[1]) i Nora.

2 Hemmansägaren Jan Erik Eriksson i Hasta, Götlunda (Ör), blev far till överläkaren vid Vadstena hospital Gustaf Wilhelm G (1839–95). Söner till denne var förste stadsläkaren i Gbg Gustaf (Gösta) Valdemar G (1877–1966), trafikchefen vid Munkedals (Göt) järnväg Torsten Frans Gustaf G (1880–1963) o provinsialläkaren i Håby (Göt) Gustaf Einar G (1881–1954), känd som akvarellmålare o karikatyrtecknare.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Geneal fören:s samhar, Sthlm.

C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913— 14); G Bodman, Chalmers tekn institut. Matr 1829—1929 (1929); G Carlquist, Prosten Matthias Floderus teckn av Uppsalaprofessorerna 1809 (PHT 1922); A Cnattingius, I Bergslagen för femtio år sedan (1925); A Davidsson, Katalog över sv handteckn:ar i UUB (1958); S Eriksson, Carl XV (1954); [N W Forsslund,] Sthlms Storskola o UU vid 1800-talets början (PHT 1915); A Grape, Ihreska handskr:saml, 1—2 (1949); Gustaf G (Korsblomman 1897); Curt Götlin, Karlstadsjournalisten K Allert i släktforskningens ljus (Karlstads-Tidn 23—29 sept 1961); dens, Kronofogde Agathon G (Nerikes Allehanda 7 mars 1962); dens, Den originelle Gällersta-fogden G (ibid 7 juli 1962); B Hildebrand, G J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—37, 1—2 (1937— 38); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Landets »längsta» släkttavla finns i Ormesta (Länsnytt 1961, nr 40); B Liljekrantz, Benjamin Höjer (1912), s 198, 306, 315 f; SKL; SLH 1:5 (1853), 2:1 (1873), 3:1 (1886), 3:3 (1901), 4:2 (1932); Strängnäs hm; B Waldén, Hardemo (1955); Västerås hm.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2016-12-14


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Göthlin, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13463, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13463
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Göthlin, släkter, urn:sbl:13463, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se