Meriter

Hagborg, Vilhelm Nikolaus August, f 26 maj 1852 i Gbg (Domk), d 30 april 1921 i Paris (enl db för Gustav Vasa, Sthlm). Föräldrar: lektor Nikolaus H o Wilhelmina Margareta Schagerström. Inskr vid FrKA 30 sept 71, studerade där 71—74, ordf i Konstnärsklubben 13—21.

G 16 juni 85 i Sthlm (Hedv El) m Gerda Christina Göthberg, f 24 dec 63 där (Nik), d 11 jan 34 där (Osc), dtr till grosshandl Per Thure G o Emilie Karolina Glantzberg.

Biografi

Trots motstånd från föräldrarnas sida beslöt August H tidigt att ägna sig åt konstnärsbanan och vann hösten 1871 inträde vid Konstakademin, som han lämnade 1874 med lovord. Under intryck av sin lärare professor J C Boklund valde han företrädesvis sina motiv ur vardagslivet. Hösten 1875 reste han till Paris, där han trivdes väl. Redan följande år väckte han intresse hos Parispubliken med »Gavroche», en gamin i Paris, som sitter på gatan och läser i tidningen Le Figaro. Målningen köptes senare av Oscar II. På Parissalongen 1877 visade H målningen »Väntan», som föreställer en ung fiskarhustru som spejar utåt havet efter mannens fiskebåt, den första av hans många berömda scener ur fiskarbefolkningens liv. Följande sommar målade H vid kanalkusten och utställde på Salongen 1879 den där prisbelönade »Lågvatten i La Manche» med ostronfiskare i en ljus, klar atmosfär, som köptes av Luxembourgmuseet. På 1881 års Parissalong utställde han »Invigningen av en fiskebåt», karaktäriserad av en utsökt behandling av luftperspektivet och av de agerande figurerna. Samtidigt visade H ett porträtt av sin mor.

Vid Konstakademin hade H varit kamrat med flera senare berömda målare såsom Carl Larsson, Georg Pauli, Ernst Josephson och Anders Zorn, vilka alla blev hans vänner för livet och vilka han gjorde allt för att bistå, även ekonomiskt, eftersom han snart fick goda inkomster. Han stod alltid i centrum av kamratkretsen både i Frankrike och i Sverige. Vid 1880-talets början hade H vunnit internationellt rykte. Han hedrades vid världsutställningarna i Paris 1878, 1889 och 1900 med mycket berömmande presskommentarer. Även i Tyskland hade han stor framgång och prisades för sin omedelbarhet och friskhet i uppfattningen.

1880-talet var en brytningstid för den sv konsten. 1885 hade Opponenterna en utställning i Sthlm av målare som ogillade Konstakademins verksamhet, och 1886 bildade de Konstnärsförbundet med bl a H i ledningen. Han blev också en stöttepinne i Konstnärsklubben som 1889 uppförde Konstnärshuset i Sthlm, där H länge var en charmerande värd vid 1900-talets ingång. 1909 bosatte han sig definitivt i Sverige.

Mest känd har H blivit för sina bilder från Normandie och Bretagne, men många målningar kom också till under hans talrika besök i hemlandet, ofta i samband med utställningar. Under ett uppehåll i Ystad 1883 målade han »Fiskarkvinnan mor Bengta Nils Anders» (Waldemarsudde), som är årsbarn med hans sörjande fiskaränka i »Kyrkogården i Tourville» på Gbgs konstmuseum. Att på duken fästa scener ur vardagslivet så levande som möjligt var enligt H målarkonstens mål. Från sekelskiftet vistades han gärna hos sin vän Zorn i Mora, som han målade i dennes ateljé 1901.

H är representerad i ett flertal museer, bl a i Nat:mus, Gbgs konstmus, Bergens museum, i flera museer i Frankrike, England, Tyskland och USA.

Författare

Sixten Rönnow

Arkivuppgifter

Brev från H i KB bl a till J A Ahlstrand, R Haglund o K Warburg.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahnfelt, Europas konstnärer (1887); F v Dardel, Minnen från senare år (1931); A Hafström, De bildande konsternas utöfvare i Sverige 1600—1884 (1884); E Hannover, Sv kunst (1916); Ill kat öfver fotografier efter konstverk, utg av J Jaeger (1883); C Larsson, Jag (1931); G G Laurin, Nordisk konst, 3 (1925); P Lespinasse, La peinture suédoise contemporaine (1928); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 1905—1914 (1955); E Lindberg, nekr över H (SvD 3 maj 1921); V Loos, Friluftsmå-leriets genombrott i sv konst 1860—1885 (1945); G Nordensvan, Konstnärsklubben 1856—1906 (1906); dens, Carl Larsson, 1— 2 (1920—21); dens, Sv konst o sv konstnärer i 19:e årh (1925—28); dens, SAK 1832 —1932 (SAK:s publ 41, 1933); M A Ohlsson, Konstnärsklubben hundra år (1956); G Pauli, I Paris, nya konstens källa (1915); dens, Pariserpojkarne (1926); dens, Opponenterna (1927); dens, Konstnärsbrev (1928); L Réau, Histoire de la peinture frangaise, 1—2 (1925—26); O Reuterswärd, Impressionisterna inför publik o kritik (1952); J Roosval, Sv konstgall (1912); N G Sandblad, Nord sekelskifte (Tidens konsthist, 3, 1950); SKL; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1 (1945); Sv konstkrönika under 100 år, ed S Alfons o B Lindwall (1944); K J Warburg, Från vår konstverld (1881).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
V N August Hagborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13493, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13493
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
V N August Hagborg, urn:sbl:13493, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-11-10.