Charles Emil Hagdahl

Född:1809-02-07 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1897-11-29 – Klara församling, Stockholms län

Läkare, Kokboksförfattare


Band 17 (1967-1969), sida 728.

Meriter

Hagdahl, Charles Emil, f 7 febr 1809 i Linköping, d 29 nov 1897 i Sthlm (Klara). Föräldrar: lanträntmästaren Johan H o Henriette Christine Wendtlandt. Inskr vid UU 3 okt 28, med fil kand 7 dec 31, underläk vid Allm garnisonssjukh 1 jan—7 juni 32, karantänsläk på Dalarö juni—dec 32, MK vid UU 17 juni 37, disp pro gradu 2 juni 38, ML 6 juni 38, allt vid UU, prakt läk i Sthlm 38—47, fattigläk i Ladugårdslands förs, Sthlm, 39—mars 41, MD vid UU 14 juni 41, sekr i Sv trädgårdsfören 45, intendent vid Djurgårdsbrunns kuranstalt, Sthlm, 47. — LLA 56.

G 9 juni 41 i Sthlm (Klara) m Emilia Fredrika Gylling, f 20 febr 14 där (ibid), d 18 febr 57 där (ibid), dtr till handlanden Carl Fredrik G o Catharina Christina Zettersten.

Biografi

H studerade medicin i Uppsala och var sedan i ett antal år praktiserande läkare i Sthlm. Han intresserade sig också för fångvården och fick i uppdrag att studera utländska förhållanden på detta område. Då han 1845 offentliggjorde sin Rapport till justitiestatsministern om fängelserna i Tyskland, Schweitz, Italien, Frankrike, Belgien och England, väckte denna uppmärksamhet och åberopades i debatterna på Riddarhuset. Sedan H genom sitt gifte ökat sin förmögenhet, kunde han inköpa det stora oxenstiernska godset Tidö, som han ägde 1848— 53. Han ägnade sig där med framgång åt lantbruk och intresserade sig särskilt för mejerihanteringen.

H ägde också en större fastighet vid Hötorget i Sthlm, en villa på Dalarö och en dyrbar samling oljemålningar, gravyrer och skulpturer. Vad som förde hans namn till eftervärlden var emellertid hans intresse för kokkonsten. 1879 utgav han Kok-konsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar, den sv kokkonstens mest klassiska arbete näst den Wargska kokboken. Den innehåller inemot 3 000 matrecept, många försedda med den betydelsefulla stjärna, som anger, att »recepten äro avprovade i eget kök». Utan att nå den ryktbarhet, som föregångaren Brillat-Savarin internationellt åtnjuter, framlade H här frukten ej blott av kulinariskt intresse och kulinarisk erfarenhet, utan också av en betydande beläsenhet, kultiverad uppfattning, humor och samtidigt också en läkareerfarenhet av värde. Arbetet börjar med dess numera mest lästa del, nämligen historiken över kokkonstens utveckling med den klassiska inledningen: »Av alla för mänskligheten behövliga kunskaper äro kännedomen om de födoämnen, vilka skola stärka våra lemmar samt pånyttföda och liva alla de organ, som äro bestämda att höja sinnena och befordra talangerna, själsstorheten och snillet, på en gång bland de angenämaste och nödvändigaste. Denna kunskap är oundgänglig så väl för människans upprätthållande, som för det ständiga fortfarandet av den mänskliga naturens alla njutningar». H citerar den franske mästerkocken Garemes ord, att »då det icke mera finns någon kokkonst i världen, då finns det icke heller verklig lärdom, klart, snabbt förstånd, ingivelse eller vänskapsförbindelser; det finns icke mera något samhälle». Kokkonsten måste, säger H, anses »varken olämplig eller ovärdig tänkande personer, även av den högsta klassen». Som Linköpingsson anför H med särskild förkärlek menyerna från biskop Hans Brasks kök liksom intressanta måltidsexempel från 1600- och 17 00-talen. I boken ingår en bibliografisk översikt av den viktigare sv kokkonstlitteraturen. Genom särskilda framställningar rörande husmodern, kokerskan, dekorering, uppläggning och servering samt förskärning vid bordet ger H viktiga bidrag till kulturhistorien. Roande är hans små, ofta med historiska och kulturhistoriska notiser kryddade inledningar till de olika maträtterna, där han också låter sin lärdom och stillsamma, fina humor spela. Tidsutvecklingen har gjort H:s kokbok oanvändbar, då hans recept hänför sig till en tid med tillgång på tjänstefolk, andra matvanor, andra varor och helt andra priser än nu.

H testamenterade sina konstsamlingar till ett blivande konstmuseum i Linköping, 20 000 kr som grundplåt till museibyggnaden där och ett kapital för inköp av konstverk. Till Linköpings läroverk gav han en stipendiefond. — H:s dotter Gertrud Amalia H (1864—1959) var gift med bankdirektören Marcus Wallenberg.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rapport till Hans excellens herr justitie-stats-ministern, om fängelserna i Tyskland, Schweitz, Frankrike, Bel- gien och England. Sthlm 1845. 254 s, 1 tab,

2 pl-bl. — Mejerierna i hertigdömena Schleswig och Holstein, på stället beskrifne med tillämpning på svenska förhållanden. Sthlm 1855. VIII, 140 s. ... Prisbelönt af Kongl. landtbruks-akademien. 2., tillökade uppl 1856. VIII, 144 s. Norsk övers Christiania 1857. 89 s. — Kok-konsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar. Med inemot

3 000 matrecept och 289 afbildningaf. Sthlm 18[78—]79. 1187 s. Ny omarb uppl 18[89—] 91. 1006 s, 1 portr. 2. tr 1896. Faksimiluppl utg av Gastronomiska akademien. Sthlm (tr Nederl) 1963. [Ny utg.] I urval och med inl av Knut Hagberg. Sthlm 1958. XI, 179 s. Dansk övers: Illustreret Kogebog. Khvn 1883. 1080 s. — Dr Hagdahls mindre kokbok. Sammandrag af författarens »Kokkonsten som vetenskap och konst» med ändringar och tillägg. 2 000 matrecept och 163 afbildning-ar. Sthlm 1895. 732 s. 2. tr 1908.

Källor och litteratur

Källor o litt: V v Heidenstam, Berättelser o fejder (dens, Saml verk, ed K Bang o F Böök, 22, 1943), s 192—200; A Kugelberg, Gamla Linköpiingsgårdar, [1]—2 (1943—• 49); Oden; SLH 2:1 (1873), 3:1 (1886), 3:3 (1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Charles Emil Hagdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2017-06-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13494
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Charles Emil Hagdahl, urn:sbl:13494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2017-06-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se