Halenius, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 770.

Biografi

Halenius (ibland Hallenius), släkt, härstammande från Lyckseles förste kh Jonas Östonis (d 1627 eller 1628), som 1620 blev kh i Bergsjö (Gävleb). Han var troligen född i byn Hallen, Nordmaling (Vb), o son till skattebonden Östen Olsson, som enligt tiondelängderna bodde där 1566—1609.

Jonas Östonis blev i äktenskap med en syster till ärkebiskop Petrus Kenicius far till flera söner, bl a adjunkten i filosofi vid UU Laurentius H (d 1639) o kontraktsprosten Johan H (d 1676) i Väddö (Sth). Dennes son magister Petrus H (1653—93), som mot slutet av sitt liv kallade sig Halén, blev 1687 räntmästare vid UU men skötte sin tjänst så illa, att han vid sin död var skyldig universitetet 7 899 daler. Två månader dessförinnan hade han emellertid blivit adlad med namnet Hallenstedt. Han dog barnlös. Bröder till honom var kontraktsprostarna Jonas H (d 1724) i Hedesunda (Gävleb) o Johan H (d 1715) i Delsbo (Gävleb) samt kh:arna Könik H (d 1714) i Rasbo (Upps) o Lars H (d 1709) i Lägga (Sth). Av Jonas H:s söner blev komministern Petrus H (1691 —1770) i Hedesunda far till provinsialläkaren Jonas Petri H (1727—1810) i Uppsala, efter vilken ett växtsläkte, omfattande c:a 100 arter (de flesta i Nord- o Sydamerika) inom familjen Gentianaceae kallats Halenia. Hans farbror kontraktsprosten Erik H (1709—72) i Tierp (Upps) blev far till tvillingarna registratorn i utrikesexpeditionen, titulära pommerska kammarrättsrådet Daniel Eriksson Halén (1741—1814) o amiralitetslöjtnanten Jonas Eriksson Halén (1741—85).

En tredje son till Jonas Östonis, handlanden Könik Jonsson (d 1651) i Hudiksvall, blev far till Erik Köniksson H (d 1681), som blev konrektor 1666 o rektor 1673 vid Hudiksvalls skola o kh i Ljusdal (Gävleb) 1681. Son till honom var lektor Petrus H (d 1725) i Gävle.

En fjärde son till Jonas Östonis, kh Jonas H (d 1680) i Bergsjö, blev far till Erik H (1663—1708), som blev konrektor vid Uppsala trivialskola 1696, rektor för Hudiksvalls skola 1703 samt lektor vid Gävle gymnasium o kh i prebendepastoratet Hille (Gävleb) 1708 (tilltr ej). Dennes äldre bror kh Jonas H (1649—1715) i Täby, som avsattes 1713, hade en son Daniel, som blev frälseinspektor i Östergötland o kallade sig Hallen. Erik o Jonas H:s bror kontraktsprosten Lars H (1654—1722) i Söderala (Gävleb) var riksdagsman 1720 o blev känd genom sin bibelkonkordans, tryckt 1734 (Nya testamentet) och 1742 (Gamla testamentet). Han blev far till biskop Engelbert H (se nedan). Dennes söner liksom en broder, brukspatronen på Vedevåg i Linde (Ör) krigskommissarie Claes H (1708—83) adlades 1756 respektive 1779 med namnet Hallencreutz.

Engelbert o Claes H:s bror Daniel Halén (1692—1776), som på äldre dagar kallade sig H, gifte sig 1718 med en förmögen rådmansänka från Sundsvall o blev själv rådman där samt var flera gånger tf borgmästare, bl a 1745—47. 1730 förvärvade han från sin hustrus bror en gård i Utansjö i Högsjö (Vnl), där han 1738 fick tillstånd att anlägga ett järnbruk. Hans bror Johan (ej Johan Lars) H (1713—81) köpte 1749 Tunafors järnbruk vid Eskilstuna, som han utvidgade med ett järn- o stålmanufakturverk. Omkr 1754—74 ägde han dessutom Sandö glasbruk i Bjärtrå (Vnl). Hans dtr Christina Gustava H (1759—1842) blev gift med den värmländske lagmannen Johan Sandelin o är förebild till majorskan på Ekeby i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Tunafors ägdes från 1785 av hennes bror Lars Philip H (1756—1805) o senare av dennes son Johan Philip H (1791—1843), genom vars systers äktenskap bruket kom att tillhöra medlemmar av släkten Noréus.

En annan av Engelbert och Claes H:s bröder, kh Lars Könik H (1695—1755) i Tuna (Upps) hade flera söner, nämligen direktör Lars Ernst H (1732—1801), vilken efter en tid som Johan H:s inspektor o kompanjon vid Tunafors blev fristadsmanufakturistemas förläggare i Eskilstuna, övermasmästaren i Värmland Engelbert H (1733— 72), direktör Könik H (1734—1809), som efter en tid som Johan H:s inspektor vid Sandö blev en av ägarna av Strömbäcks glasbruk vid Umeå, o knivfabrikören Julius H (1736—1809) i Eskilstuna. Den sistnämnde blev far till stadsläkaren i Hälsingborg Gustaf Engelbert H (f 1774, ej 1773, d 1831), som biträdde vid obduktionen av kronprins Karl August 1810.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: P Sondén, K kansliets äm-bets- o tjänstemän, 2, p 232, RA; Norrlands handhar 1609: 6: tiondelängd, f 114, Ångermanlands handhar 1566: tiondelängd, f 4, mantalsreg, f 2, KA; Hb 7 (N Burman, Bu-re-ätten), p 332—37, filmkop av Hiilphers genealogier, 4, p 79—81, i Västerås SB, KB; sköldebrevsavskr, vol 4, nr 103, J O Åker-steins genealogier, renskr genealogier från början av 1800-talet, RHA; U 40:48 (An-nerstedts samhar till TJU:s hist), I Wallenius samhar till Upsala ärkestifts hm, UUB.

N Ahnlund, Sundsvalls hist, 2 (1921), särsk s 70 f; J A Almquist, Graningeverken (1909), särsk s 69—72; C Annerstedt, UU:s hist, 2: 1—3: 2 (1908—14); S Arvidson, Hudiksvalls lärov:s hist (1951); Bergskoll; B Boethius, Gruvornas, hyttornas o hamrarnas folk (1951); [L Brodin,] Selma Lagerlöf berättar för Idun om personerna i Gösta Ber-lings saga, av Fryksdalspojken (Idun 1924, s 219); O Broman, Hälsingesläkter (1953); H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); T Fogelberg, Sandö glasbruk 1750—1928 (1968), s 17 ff, 68—84; E Gustavsson, Väddö sn, 2: 1 (1959), s 19 f; Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, 8 (1939); T Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktst (1955); K Hellberg, Järnets o smedernas Eskilstuna, 1 (1937), s 309—53; dens, Eskilstuna genom tiderna, 2 (1937—38), s 245—87; Härnösands hm; S Högberg, Matr över ledamöter av PS (1961); Krok; Å Kromnow, Övermasmästareämbetet under 1700-talet, I—IV (MHoF, 9, 1938), s 82, V—IX (MHoF, 10, 1939), s 55 f; Leijonhufvud; G E Lunden, Bidr till Gävle skolors hist (1930), s 279, 281; J O Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola 1650—1858 (1934); A Noreen, Personhist data rör en del förebilder till Selma Lagerlöfs Gösta Ber-lingsgestalter (PHT 1917); N H Qvist, Ådalen, 1—2 (1943^6); S Rönnow, Wedevågs bruks hist (1944), s 184, 366; SLH, 1:2—5 (1823—53); B Steckzén, Umeå stads hist 1588—1888 (1923), s 253; Uppsala hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Halenius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13541, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13541
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Halenius, släkt, urn:sbl:13541, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se