Mathilda E Hall

Född:1833-04-29 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1894-06-03 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Lärare


Band 17 (1967-1969), sida 786.

Meriter

3 Hall, Mathilda Elisabeth, f 29 april 1833 i Gbg (Domk), d 3 juni 1894 där (ibid). Föräldrar: grosshandl Olof H o Martina Elisabeth Berg. Studier vid Brödrasoc:s skola i Gbg o vid en flickpension i Holland, lärarinneex vid univ i Utrecht 54, grundade o ledde Realskolan för flickor (senare M Ff:s skola) i Gbg från maj 57. — Ogift.

Biografi

Redan som barn drömde Mathilda H om att få ägna sig åt undervisning, och hon lär under sin elevtid på en flickpension i Holland ha verkat som biträdande lärarinna. Återkommen till Gbg började hon med att undervisa två å tre elever i sitt hem. Men hennes avsikt var att grunda en verklig skola för flickor. Flickornas utbildning var ju då ännu i hög grad försummad från samhällets sida och ansågs vara en hemmens angelägenhet. I bästa fall fick de undervisning genom guvernanter eller i flickpensioner utomlands. H:s tanke förverkligades 1857. Skolan kallades först realskola men fick efter ett par decennier den sedan dess vedertagna benämningen Mathilda Halls skola för flickor.

Den nya skolan följde det på den tiden för flickor vanliga mönstret. Studiet av kristendom skulle vara medelpunkten, omkring vilken andra ämnen kretsade. Under skolans första tid undervisade H i flera av skolans ämnen, men efter hand ägnade hon sig helt åt religionsundervisningen. Någon utbildning i Sverige av lärarinnor fanns inte under skolans första tid. I början anställdes därför så gott som uteslutande manliga medhjälpare i egenskap av timlärare, men sedan Högre lärarinneseminariet 1861 upprättats och lärarinnor därifrån utexaminerats, rekryterades lärarekåren mest därifrån. Skolan startade under ytterst blygsamma förhållanden, och inte förrän 1883 fick den en åttonde klass, men denna tycks då endast ha varit en fortsättningsklass med en veckotimmes, undervisning i vardera av ämnena kyrkohistoria, tyska och allmän historia. Därutöver gavs i denna klass valfri undervisning två veckotimmar i franska och åtta veckotimmar i engelska. Engelska var vid denna tid skolans tredje främmande språk och förekom först i sjunde klassen. Då H 1894 avled, var skolan fullt utbyggd med tre förberedande klasser och åtta klasser på det högre stadiet.

Liksom vid de sv flickskolorna i allmänhet var man vid Mathilda Halls skola mån om att eleverna skulle få undervisning i klädsöm, och från mitten av 1880-talet fanns, en speciell fortsättningskurs i detta ämne. Anmärkningsvärt är att också träslöjd vid. ungefär samma tid infördes som valfritt ämne på skolans schema. Det var väl närheten till Nääs slöjdseminarium, som gav upphov härtill.

H ägde uppenbarligen en stor pedagogisk begåvning, som gjorde henne väl skickad att under den sv flickskolans uppbyggnadsperiod verka som lärarinna och skolledare. Karaktärsdaningen fick ej träda i bakgrunden för kunskapsmeddelandet. Men hon ville ej påtvinga eleverna sin uppfattning. Hon liknade sin gärning vid trädgårdsmästarens. »Barnen äro mina blommor. Jag vill ge dem ans och vård, men blombladen skola ej bära spår av mina händer.»

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: M Cavallin, M H:s skola 1858—1938 (i skolans årsredogör 1937— 38); H Fröding, Gbgs donatorer, 2 (1912); Gbg, de privata flickskolornas stad (SvD 12 juni 1960); E Hedin, Gbgs flickskolor. En hist återblick (ÅSU 117, 1967); Minns du . . . Hågkomster från M H:s skola (1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathilda E Hall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13550, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13550
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathilda E Hall, urn:sbl:13550, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se