Biografi

Heyman, släkt, enligt uppgift härstammande från Portugal. Salomon Plau, som tydligen tagit namn efter sin hemort i Mecklenburg, blev far till Samuel Salomon (omkr 1725— 1803), som flyttade till Sthlm på 1770-talet o blev stamfar för släkten Gisiko (bd 17).

Samuel Salomons bror Heumann Salomon, även kallad Vierrathen (levde 1769), i Plau blev far till Coppel H (levde 1813) i Plau. Sannolikt (Ivarsson o Brody) var denne far till Levi Coppel H (1783—1867), som från Komstadt i Schlesien kom till Gbg 1808. Han fick 1811 burskap som minuthandlare där o 1833 tillstånd att tillverka eau de cologne o andra luktvatten samt finare tvålsorter o pomador.

Bror till Samuel Salomon o Heumann Salomon var sannolikt (Ivarsson o Brody) Eilje eller Elias Salomon, även kallad Vierrathen (levde 1769), i Röbel, Mecklenburg. Dennes son Heyman Elias Salomon (levde 1809) flyttade på 1780-talet till Marstrand o fick 1801 burskap i Gbg för handels idkande i öppen bod. Hans bror Jacob Elias Salomon (1760—1835) i Röbel hade tre söner som flyttade till Gbg o blev stamfäder för var sin gren av släkten.

Den äldste, Salomon Jacob H (1793—1847), kom till Gbg 1814 o fick 1821 burskap där som minuthandlare i öppen bod. Hans handelsrörelse fortsattes av hans änka o sönerna Joseph Salomon H (1823—98) o Edvard Salomon H (1827—81). Den senare var ledamot av Gbgs stadsfullmäktige 1869 —76. Deras bror Theodor Salomon H (1835—1905) grundade 1859 i Gbg tillsammans med W Meyerson firma L Meyerson & Co, som 1860 övertog ledningen av Rosenbergs mekaniska bomullsväven i Mölndal, varefter den skötte dess försäljning. Sedan Meyerson 1864 utträtt ur firman, fortsatte Theodor H till sin död denna under namnet Th Heyman & Co. Dtr till honom var målarinnan o skulptrisen Jenni Lagerberg (1867—1958), g m intendenten vid Gbgs museum kammarherre C Lagerberg.

Salomon Jacob H:s bror Heyman Jacob H (1801—69) kom också till Gbg 1814. Han grundade 1826 en firma för gross- o detaljförsäljning av framför allt manufakturvaror. H var synagogföreståndare 1839—51. Han deltog tillsammans med brodern Salomon Jacob H i grundandet av Gbgs privata bank (nu ab Gbgs bank) 1846. Sedan han dragit sig tillbaka, var sonen Gabriel H (1828—1915) delägare i firma H J Heyman & Co 1853—69. Denne var ledamot av Gbgs stadsfullmäktige 1873—76 o 1879—94 o av direktionen för Gbgs handelsinstitut 1870—96 samt ordf i styr för Gbgs sparbank 1896— 1900. Han gjorde betydande donationer till Gbgs högskola o stadsbibliotek. Bror till honom var prof Elias H (H 1). Denne blev far till Moritz Vilhelm H (1858—1918), som ägde godset Idingstad i Ö Harg (Ög) 1884—1905. Han var sekreterare i Östergötlands läns hushållningssällskap o föreståndare för frökontrollanstalten i Linköping 1901—13 samt byråchef i lantbruksstyrelsen från 1913. Hans bror Ernst Axel H (1859—1902) grundade 1881 i Sthlm tillsammans med H Schönthal grosshandelsfirman Heyman & Schönthal, som även drev vaddfabrik. Söner till denne var 2:e direktören i SAF Bengt H (1883—1942) o 1:e bibliotekarien vid UUB fil dr Harald John H (1889—1962). Bengt H blev far till rektorn för sjöbefälsskolan i Härnösand civilingenjör Ture H (f 1917) o Harald H till författarinnan Viveka H (f 1919).

Gabriel o Elias H:s bror disponenten vid Annebergs tändsticksfabrik Daniel H (1833—99) blev far till provinsialläkaren med dr Gustaf Viktor H (1866—1934) i Halmstad o till VD i Ruda-Älghults järnvägsab Alfred Gabriel H (1877—1920), som från mödernet upptog släktnamnet Hagelfeldt.

Gabriel, Elias o Daniel H:s bror Aron H (1834—1901) köpte 1859 godset Vårgårda i Siene (Älvsb). Han grundade där havregrynskvarn o tegelbruk, vilka 1900 övertogs av ab A Heyman. Barn till honom var målarinnan o grafikern Hilda Fredrika H (1872—1955) o godsägaren o disponenten i ab A Heyman Knut Aron H (1870—1926) på Vårgårda, som var riksdagsman i FK från 1920. Denne efterträddes som godsägare på Vårgårda o disponent av sin son Ivan H (f 1901).

Gabriel, Elias, Daniel o Aron H:s bror Salomon (Sally) H (1831—85) var 1857—82 delägare i kortvarufirman F W Hasselblad & Co (s 325) o en tid huvuddelägare i Rejmyra glasbruk i Skedevi (Ög). Hans söner Mauritz Gustaf H (1857—1901) o Fredrik H (1864—1915) var delägare i F W Hasselblad & Co 1883—1901 resp 1901—15, o sonen Ivar Jacob H (1859—1913) var 1881—88 den ene av ägarna av Rejmyra glasbruk. Ivar H var far till Hugo Ivar H (1883— 1936). Hugo H blev aktuarie i socialstyrelsen 1916, föreståndare för folkhushållningskommissionens brödavdelning 1917, sekreterare i socialstyrelsen 1918, ordf i styr för Sthlms bostadsföreningars centralförening 1926 o föredragande i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1928.

Salomon Jacob o Heyman Jacob H:s bror Edvard Jacob H (1811—82) var delägare i firman H J Heyman & Co 1848—78 o en av initiativtagarna till bildandet av Gbgs köpmansförening 1857. Hans söner Alfred Jacob H (1845—1918) o Charles Nathan H (1851—97) blev tidigt delägare i firma H J Heyman & Co, som de ensamma innehade från 1893. Alfred H tog 1889 initiativ till bildandet av Gbgs trådgardinsfabriksab i Almedal med sv o engelska intressenter. Malmö yllemattfabrik, som inköpts av honom, flyttades 1895 till Örgryte o fick då namnet ab Sv möbeltygs- o mattfabriken. 1910 grundade H i Gbg Konfektionsab Lesslie. Firman H J Heyman & Co innehades efter hans död av sonen Carl Erik H (1875—1937), som efter dess ombildning till ab var VD där 1930—34. En annan son, prokuristen Sixten H (1884—1927), donerade betydande belopp till Gbgs högskola. Äldre bror till dem var fil dr Harald Ernst H (1873—1947), länge tidningskorrespondent i Paris men senare bosatt på Puerto Rico. Harald H:s främsta verk är den sv översättningen av J Boswell, Samuel Johnsons liv, 1-4 (1926—30). H dog på Tahiti.

Charles H blev far till direktör Hugo Max H (H 2). Bröder till denne var skulptören o teosofen Frank Edvard H (1880—1945) o Ernst James H (1882—1956). James H blev 1918 docent i obstetrik o gynekologi vid Karolinska institutet o 1937 överläkare vid Radiumhemmets gynekologiska avdelning samt fick 1938 professors namn. Han gjorde banbrytande insatser genom de behandlingsmetoder han utarbetade för strålbehandling av livmodercancer.

Författare

Källor och litteratur

Judar i städerna 1777—1820 (förteckn över Gbgs judar 1809), kommerskoll :s arkiv, RA; Gbgs politieprot 15 jan 1812, GLA; G W Bergs genealog ant:ar om gbgssläkter, GUB.

A Ahlström, Gbgs handelsinst 1826—96 (1897), s 51, 56, 65; dens, Matr öfver Gbgs handelsinst :s elever, 1 (1918); S Andersson, Alnarps matr (1935); BachCl; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); S Brisman, Ab Gbgs bank 1848—1923 (1923), s 8, 88; A Brunius, Bengt H död (SvD 5 juni 1942); [G Clemensson,] F W Hasselblad & Co 1841 15/5 1941 (1941), s 19—31; K Eriksson m fl, Efter 40 år. Några blad ur konsumtionsfören Sthlms tillkomsthist (1956), s 51; G Forssell, James H 60 år (SvD 12 nov 1942); dens, James H emeritus (SvD 12 nov 1947); C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); H Fröding, Handelsfören i Gbg 1661—1911 (1911), s 199, 214; Gbgs stads borgarelängd 1621—1864 (1926), s 142, 155 f, 164, 169; Gbgs stadsfullm 1863— 1962, I: 1—2 (1963); Harald H (SvD 11 juli 1962); H J Heyman & Co, Gbg, 1826— 1926 (1926); M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956) ; V Ja-cobowsky, Gbgs mosaiska förs 1780—1855 (1955); O J[ä]rt[e], Hugo H (SvD 31 dec 1936); H-L Kottmeier, James H in memo-riam (SvD 14 april 1956); I Ljungquist, Ur DN :s hist, 1—3 (1952—54); Matr över Gbgs handelsinst :s elever, 2 (1951); A Möndell, Från det gamla Mölndal (1935), s 213 ff; O Neumann, Die Mecklenburgischen Juden um 1750 (Jiidische Familien-Forschung, 1— 3, 1925—27), s 99; Å Nisbeth, Reijmyre glasbruk (Meddel 1960—61 från Östergötlands o Linköpings stads mus), s 18; E Olän, Judarna på sv mark (1924), s 34; H Schött, Ög:s hushålln:sällskaps hist, 1—2 (1913— 14); SKL; SLH 3:4 (1902), 4:2 (1932); SMoK; Sv förfdex 1900—40, 1 (1942); Sv släktkal 1938; Sv TeknF; S G Thulin, Ög:s landsting 1863—1962 (1962); E Trettondal, Bygden som blev Mölndal (1959); E Åker-hielm, Sv gods o gårdar (2 uppl, 1930), 15 s 433, 2, s 498. — O Neumann, Tych-sens origineller Bericht iiber die mecklenburgischen Juden von 1769 (Jiidische Familien-Forschung, 4—6, 1928—30), s 126, 163 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heyman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13560, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13560
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heyman, släkt, urn:sbl:13560, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.