Biografi

Hierta (Hjerta, Järta), släkter.

1 Ryttmästaren o häradshövdingen Bengt Larsson (levde 1602) var enligt en 1700-talsuppgift född på Ölmenäs (nu Örmanäs) i Ölmevalla, Hall, o son till en Lars Ragvaldsson, som bodde där i varje fall 1553. Enligt en samtida källa härstammade Bengt Larsson från västgötskt lågfrälse på både fädernet o mödernet. Åtminstone från 1574 bodde han i Västergötland, där han senare skrevs till först Hälla i Jung, Skar, sedan Tubbetorp i Österbitterna, Skar. Flera av hans söner kallade sig i början av 1620-talet Grijs efter sin mödernesläkt men introducerades 1627 på riddarhuset med namnet H efter fädernevapnet. En av dem var ryttmästaren Lars Bengtsson H (d 1642) på Kolsholmen i Essunga, Skar, som deltog i polska kriget o 30-åriga kriget. Han blev genom sina söner stamfar för släktens senare medlemmar.

Sonen ryttmästaren Bengt Larsson H eller Grijs (d 1644), som mot slutet av sitt liv deltog i kriget mot Danmark, blev farfar till Hans H (1688—1754). Denne blev sårad vid Fraustadt o Holowczin, var efter slaget vid Poltava 1709—22 i rysk fångenskap o fick vid sitt avsked 1749 överstes karaktär. 1736 bördade han för sina barns räkning Högbo bruk, Gävl. Det ärvdes senare av hans dotters ättlingar av släkten Nordenadler ända till 1800-talets mitt (jfr bd 17, s 664).

En annan son till Lars Bengtsson H, löjtnanten Måns H (1623—1701), deltog i danska kriget 1644—45 o Karl X Gustavs krig. Han blev far till ryttmästaren Sven H (1661—1737), som är mest känd för sin flykt undan danskarna i striden vid Fjälkinge 1710. Hans sonson Carl Didrik H (1758—1816) blev magister i Uppsala 1782 o laborator i kemi där 1785, vikarierade i flera år som prof o blev 1798 akademiräntmästare. Son till honom var publicisten Lars Johan H (H 4), som blev far till filantropen Anna Vilhelmina H-Retzius (1841—1924), gm prof M G Retzius. Syssling till H 4 var publicisten Johan Gustaf Hjerta (H 3).

Bengt Larsson H:s o Måns H:s bror Per H (1613—93) på Häggatorp i Laske-Vedum, Skar, deltog i danska kriget 1643—45, 30-åriga kriget och Karl X Gustavs krig. Han blev överste för Västgöta ryttare 1664, sårades i slaget vid Lund 1676 o fick generalmajors avsked 1677. Hans son Lars H (1648—1711) blev också sårad vid Lund, deltog i landstigningen på Själland 1700 o slaget vid Hälsingborg 1710. Han blev överste för Upplands femmänningskavalleriregemente 1703 o för Västgöta kavalleriregemente 1708 samt fick 1710 generalmajors avsked. Son till honom var Lars H (1688—1732), som deltog i slagen vid Holowczin o Poltava, följde Karl XII till Bender o 1720 fick överstes karaktär. Hans son Lars H (1718—78) på Ymsjöholm i Bäck, Skar, deltog i ryska kriget 1741—42 o i pommerska kriget, där han blev tillfångatagen 1761. Han blev överste för Västgöta kavalleriregemente 1768, friherre 1771 jämte sin bror, sedermera generallöjtnanten Carl H (H 1), generalmajor 1772 o överste för Smålands kavalleriregemente 1775. 29 brev 1757—69 från honom till Axel Wrede-Sparre är tryckta av M J Crusenstolpe i Portefeuille, 5 (1845), s 54—103 (8 av originalen i Ericsbergs autografsaml o 6 i KrA). Hans sonsöner kusinerna ryske översten Axel Love H (1787—1846) o stabskaptenen Gustav Vilhelm H (1802—53) immatrikulerades 1818 som finländska friherrar.

H 1:s son Lars H (1762—1835) deltog i nordamerikanska frihetskriget o ryska kriget 1788—90, blev kavaljer hos hertig Fredrik Adolf 1792 o var närvarande vid dennes död i Montpellier 1803. Han blev överste 1809, landshövding i Älvsborgs län 1810 o Jönköpings län 1815 samt fick generalmajors n h o v 1814. Bror till honom var landshövdingen o riksarkivarien Hans H (1774—1847), som 1800 avsade sig adelskapet o därefter stavade namnet Järta.

H 1:s farbror hovmarskalken Per Philip H (1698—1784) på Källstorp i Örslösa, Skar, blev far till Johan Adam H (1749—1816), som blev lagman i Västergötland 1782 o genom ackord med sin hustrus bror greve Claes Julius Ekeblad (bd 12) landshövding i Skaraborgs län 1796. Han fick transport till Älvsborgs län 1810 men tog avsked s å. En annan farbror till H 1 var Carl H (1702—66) på Borrud i Bäck, Skar, som deltog i pommerska kriget, blev överste i armén 1760 o fick generalmajors avsked 1762. Hans son Lars Philip H (1747—91) deltog i statskuppen 1772, efter vilken han förgäves sökte arrestera C F Pechlin i Södertälje. Han blev överstelöjtnant 1779 men lämnade Sverige 1783. H vistades senare i Holland o Ryssland o dog på Goda hoppsudden. Han blev far till generallöjtnanten Gustaf Adolf H (H 2), som blev friherre 1832 enl RF § 37 o far till publicisten Fredrik Philip H (H 5). Brorson till denne var den som boksamlare bekante godsägaren Per Gustaf Abraham H (H 6).

2 Se Giertta.

Författare

Källor och litteratur

Autografsaml, Ericsbergs arkiv (dep i RA).

J E Almquist, Västergötlands säterier år 1622 jämte deras innehavare (SoH 1961); dens, Ätten H:s ursprung (SoH 1969); N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6: 7, 1969); N Belfrage o T Kocken, K Västgöta regemente, 1—2 (1947—48); H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (1954), s 30 ff, 78; dens, Högbo bruk (1960); G Björlin, Kriget mot Danmark 1675—79 (1885), s 148: S Bonnesen, Jan Sapieha (KFÅ 1954), s 156; S Bring, Drabanten o kaptenen vid Lifgardet Olof Stiernhööks journal 1700—03 (KFA 1912), s 317 f, 347 f; E Carlson, Magnus Stenbock om fälttåget i Skåne 1709—10 o slaget vid Helsingborg (HT 1890), s 62, 68; Carpelan, 2 (1958); H E Charlottas dagbok, 7—8 (1936—39); O Dixelius, Den unge Järta (1953); G J Ehrensvärd, Dagboks-ant:ar förda vid Gustaf III :s hof, 1 (1878), s 415; F A v Fersens hist skrifter, 3 (1869), s 109, 113, 156; H Gillingstam, Ätten H :s urspr o den halländska ätten Krabbe (SoH 1964) o där anf litt; E v Hofsten, "Gårdarna kring sjön", 1 (1948), s 21 f, 27—31, 2 (1949), s 98 f; E A Jansson, Karolinen på Högbo bruk (Från Gästrikland 1961); Jönköpings hist, 4 (1921); K E Kellgren, Varthän dirigerade Stenbock överste H? (HT 1952); L Kihlberg, Lars H i helfigur (1968); KKD 10 (1914); G Landberg, H-Järta. Två biogr skisser (Västmanlands-Dala nations skr:serie, 9, 1955); S Leijonhufvud, Carl Gustaf Tessin o hans Åkerökrets, 2 (1933); Lewenhaupt; Malmström; O Mannerfelt, Släkten Ekeblad o dess saml:ar på Stola (PHT 1922); A Norberg, H på Främ-mestad. Kring en hundraårig brevsam] (1959); Pehr H i slaget vid Lund (KrVA:s tidskr 1845); W Nordenson, Spökslottet (PHT 1966); G L E v Post, Adl ätten No 121 H (1924); A Quennerstedt, Vid Prut (KFÅ 1910), s 187 f; G Samuelsson, Lantvärnet 1£08—09 (1944); Slott o herresäten i Sverige. Västergötland. Dalsland. Värmland, 1 (1968), s 47, 52, 102—05; A Stille, Kriget i Skåne 1709—10 (1903), s 112 ff, 321; T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—62 (1915); L Tingsten, Slaget vid Lund (KFÅ 1926), s 41, 43; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (2 uppl, 1930), 1, s 403, 521, 2, s 511.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hierta, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13566, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13566
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hierta, släkter, urn:sbl:13566, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.