Gustaf Adolf Hierta

Född:1781-04-20 – Jumkils församling, Uppsala län
Död:1847-03-15 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Arméofficer


Band 19 (1971-1973), sida 18.

Meriter

2 Hierta, Gustaf Adolf, f 20 april 1781 i Jumkil, Upps, d 15 mars 1847 i Uppsala. Föräldrar: överstelöjtn Lars Philip H o Wilhelmina Troil. Volontär vid Livreg:sbrigadens kyrassiärkår 2 aug 97, korpral 98, kornett 27 aug 98, premiäradjutant med kvartermästares indeln 20 nov 98, kornett på stat vid Roslags kompani 31 jan 01, löjtn där 19 febr 08, ryttmästare i kåren 29 juni 09, adjutant hos kronprinsen 4 nov 10, major vid kåren 23 mars 13, överstelöjtn i armén 1 mars 14, överste i armén 11 maj 18, generaladjutant 14 mars 24, överste o sekundchef för Livreg:s dragonkår 18 april 26, generalmajor i armén 24 juni 27, tf chef för stuteriöverstyr 2 april 28, frih 28 jan 32 enl RF § 37, generallöjtn i armén 6 febr 43, generalbefälhavare för tredje militärdistr 11 juni 45. — HedLKrVA 27, LLA 41.

G 12 sept 11 i Ryttern, Vm, m hovfröken frih Hedvig Ulrika Ridderstolpe, f 23 maj 88 i Sthlm, Jak, d 26 sept 53 i Kjula, Söd, dtr till riksrådet o presidenten frih Fredrik Vilhelm R o grev Eleonora Lovisa Antoinette Dohna.

Biografi

H växte upp i en splittrad och föga harmonisk miljö. Hans far lämnade 1783 endast några år efter H:s födelse sin familj och gav sig ut på resor, varifrån han aldrig återvände. Den övergivna familjen fick en fristad på egendomen Björnarbo, tillhörig H:s mormor, som var änka efter ärkebiskop Samuel Troilius. När H var nio år, sändes han till Uppsala och undervisades i sin morbroders ärkebiskop Uno v Troils hem. Han fick där en gedigen undervisning och förvärvade goda kunskaper i bl a tyska och franska. På eftersommaren 1797 antogs han som volontär vid Livregementsbrigadens kyrassiärkår och blev drygt tio år senare löjtnant. Under 1808—09 års krig tillhörde H de förband av livregementsbrigaden, som förlagts i Sthlm för garnisonstjänst. Han hade tidigt kommit i förbindelse med de kretsar av missnöjda officerare och ämbetsmän, som planerade att störta kungen. På Adlercreutz' kallelse inställde han sig vid Gustav IV Adolfs arrestering 13 mars och var bland dem som tog hand om kungen vid hans flyktförsök. Han var också med om dennes förflyttning från Sthlm till Drottningholm kl 1/2 2 på natten 14 mars under skydd av 50 kyrassiärer från livregementsbrigaden. När Gustav IV Adolf 24 mars i täcksläde transporterades över Mälarens is till Gripsholm, tillhörde han eskorten. Han anlitades också för vakttjänstgöringen på Gripsholm och körde själv i dec 1809 den med sex hästar förspända vagnen, vari "fd konungen" placerats under den sista resan.

I början av 1810 fick H tillstånd att resa utrikes och, om tillfälle därtill gavs, få gå i fransk tjänst. Några närmare detaljer från hans vistelse i Frankrike är inte kända. Helt nya perspektiv öppnades för honom, sedan underhandlingar på sommaren 1810 inletts med marskalk Bernadotte i syfte att göra denne till sv tronföljare. H lyckades få företräde, och då han talade en hygglig franska och ägde ett "skönt manligt utseende", gjorde han ett gott intryck. Han befann sig i marskalkens omgivning, när denne anträdde sin resa till Sverige, och landsteg med honom i Hälsingborg 20 okt 1810. Kort därpå blev han förordnad att vara kronprinsens adjutant.

Under en lång tid framåt kom H att vara knuten till Karl Johans person och tjänstgöring vid hovet. Hans militära avancement gick från denna tid betydligt snabbare — 1813 blev han major vid kyrassiärerna och följande år överstelöjtnant i armén. Han befann sig i kronprinsens omgivning under den stora europeiska koalitionens avgörande kamp mot Napoleon och följde honom under nordarméns operationer i Tyskland 1813 —14 samt under det korta fälttåget i Norge 1814. Av allt att döma har Karl Johan varit belåten med H:s arbete. I samband med sin kröning utnämnde han honom till överste i armén, och sex år senare förordnades han till generaladjutant. H:s förordnande, ett nådevedermäle av föga arbetskrävande art, hindrade inte hans militära befordran. Efter någon tid blev han överste och sekundchef för livregementets dragonkår, som 1815 trätt i stället för livregementsbrigadens kyrassiärkår. I nära tjugo år behöll han officiellt befälet över regementet men måste långa tider på grund av olika uppdrag lämna ledningen i andra händer. 1827 blev han generalmajor i armén, och vid Karl Johans 25-årsjubileum som regent 1843 utnämndes han till generallöjtnant. Tidvis tjänstgjorde han som kavalleriinspektör, och placerades av Oscar I 1845 som generalbefälhavare för tredje militärdistriktet.

Bland uppdrag utanför den egentliga militära tjänsten må nämnas H:s förordnande 1828 att förestå överstyrelsen för stuterierna. Förordnandet var interimistiskt och skulle gälla under chefen generallöjtnant Magnus Björnstjernas frånvaro. Denne, som sedan 1821 beklätt tjänsten, hade i jan 1828 utsetts till Sveriges envoyé i London, där han stannade till utgången av 1846, varför H i praktiken i c:a 20 år kom att handha högsta ledningen av rikets hästavel. Han nedlade ett betydande arbete på denna förvaltningsuppgift och lyckades bl a på 1830-talet återupprätta det 1809 nedlagda stuteriet i Ottenby på Öland.

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Fåtal brev från H bevarade i BFA, KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning öfver slaget vid Austerlitz d. 2 dec. 1805 (KrVAH år 1828, Sthlm, s 169—235, 2 pl). — Taktiska fördelningens års-berättelse för åren 1826 och 1827 (ibid, s 235—268).

Källor och litteratur

Källor o litt: Arméns pensionskassas merit-bd, Biografica o generalmönsterrullor, KrA.

Andre styresmannens anförande å akad :s högtidsdag den 12 nov 1847 (KrVAH 1848); A Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 4 o 5: 2 (1914 o 1922); G Carlquist, Lands-höfdingen Gustaf Wathier Hamilton o hans ant:ar från Karl Johanstiden (1921); S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); dens, Journalen över Gustaf IV Adolfs fängelsetid (PHT 1943); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); För hundra år sen. Skildr:ar o bref från revolutionsåren 1809—1810, 1—3 (1909 —11); Generalstaben 1873—1923, En minnesskrift (1923); T T:son Höjer, Carl XIV Johan, 1—3 (1939—60); R M Klinckow-ström, Hist uppgifter rör sv generalstabens organisation . . . (1849); B G Lindgren, Minnesord vid G A H :s jordfästn i Upsala domkyrka den 27 mars 1847 (1847).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Adolf Hierta, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-08-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13569
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Adolf Hierta, urn:sbl:13569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-08-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se