G Gunnar Hirdman

Född:1888-09-12 – By församling (W-län), Dalarnas län
Död:1963-01-19 – Västerleds församling, Stockholms län

Föreläsare, Folkbildare


Band 19 (1971-1973), sida 84.

Meriter

Hirdman, Gustav Gunnar, f 12 sept 1888 i By, Kopp, d 19 jan 1963 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: hyttarbetaren Anders Gustaf Jansson och Klara Augusta Östlund. Industriarb vid Avesta o Horndals mek verkstäder, elev vid N Ångermanlands folkhögsk i Hampnäs, Själevad, Vnl, 10—11, företog talrika studieresor i Europa, föreståndare för ABF:s studiehem Arosgården i Västerås 18—32, studerade vid Askovs folkhögskola i Danmark 20, studier i Oxford, England, o vid Brookwood Labor College, USA, riksstudieledare i ABF o studierektor i dess sthlmsavd 32— 52, led av radionämnden från 35, red för tidskr Folklig kultur 36—45, lär vid Brunnsviks folkhögskola o vid LO-skolan i Brunnsvik, led av 1944 års folkbildn:komm okt 44 —juni 48. Föreläsare. — Iqml 52.

G 3 maj 21 i Västerås m förf Anna Maria (Maj) Eriksson, f 25 juli 88 i Söderbärke, Kopp, dtr till arbetaren Lars E o Matilda Johansdtr.

Biografi

Gunnar H var i allt väsentligt en autodidakt och hade genom ivriga självstudier förvärvat högst aktningsvärda kunskaper. Av främmande språk behärskade han franska och engelska perfekt, tyska hjälpligt. Inte minst var hans filosofiska beläsenhet imponerande. Från början dominerade det politiska intresset, och efter att tidigt ha övergett ungsocialismen förblev han till sin död socialdemokrat. Någon marxist i ordets mera dogmatiska mening var han likväl aldrig — hans socialistiska lärofäder var snarare Krapotkin, Jaurés och utopisterna. I unga år skrev han under den från Maxim Gorki hämtade pseudonymen Gunnar Danko några revolutionära kampdikter i Stormklockan. Tyngdpunkten i hans intressen försköts med åren allt mer till livsåskådningsfrågor, religiösa och filosofiska frågor. Inställningen till kristendomen var närmast ambivalent. Medan han alltid uttalade sig med största aktning om "Jesu lära och anda som den möter oss i evangelierna", betraktade han den kyrkliga dogmatiska "förfalskningen" som ett "barbari" och angrep den stundom med ett patos som närmade sig aggressivitet. Sin egen ståndpunkt betecknade han som "profan humanism", vilket innebar att moralen var oberoende av religionen.

Som folkbildningsman intar H otvivelaktigt en av de främsta platserna i folkbildningsarbetet under förra hälften av seklet. Han var mera en det talade än det skrivna ordets man. Det torde finnas få större eller mindre platser i landet som han inte besökt en eller flera gånger, och han behövde aldrig riskera att tala för tomma bänkar. Hans föredrag i de mest skilda ämnen kännetecknades av en livfullhet och dramatik, som ovillkorligen ryckte åhörarna med sig. Denna egenskap kom till sin rätt, särskilt kanske under de många år då han verkade som föreståndare för ABF:s sommarkurser i Brunnsvik. Där han var med gick diskussionens vågor alltid höga.

Det var främst H:s verk att det folkliga bildningsarbetet, särskilt inom arbetarklassen, fick den prägel som kom att utmärka det. Under ABF:s första år debatterades livligt frågan, om bildningsarbetet skulle vara klasskampsbetonat, alltså gå ut på att indoktrinera deltagarna i den socialistiska ideologin, eller ha en objektiv, saklig inriktning. H var den kanske främste förespråkaren för sistnämnda linje, och hans uppfattning segrade, ehuru han såsom dess förespråkare fick klä skott både från vänster och höger. "Insikter, ej åsikter" var den paroll vid vilken han energiskt fasthöll. Bildningsarbetet skall uppfostra till självständigt tänkande människor, som på egen hand bildar sig åsikter, men på grundval av fakta och förnuft. H var en svuren motståndare till dogmatism i alla former, till proklamation av "absoluta" sanningar, inte bara i religionen utan även i politiken. Hans kamp gällde främst humanitet och tolerans. Han ville, såsom han själv säger "försvara de humana värden som hotas både av våldsideologier och av en reaktionär tendens i kristna kretsar". Denna försvarskamp förde han under hela sitt verksamma liv, ända tills en smygande sjukdom under de sista åren bröt hans kraft.

Författare

Alf Ahlberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till E Hedén V Cederblad i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Blodsvåldet och klasskampen. [Omsl.] Sthlm 1919. 32 s. — Den materialistiska historieuppfattningen. En diskussion kring Karl Marx' ekonomiska samhällssyn. Sthlm 1930. 64 s. (Studentföreningen Ver-dandis småskrifter, ,337.) 2.-4. uppl 1932,

1937, 1949. — Marxismens arvtagare, socialdemokratin eller leninismen? Sthlm 1933. 63 s. (Ibid, 356.) 2. uppl 1938. 59 s. —- Arbetar-bildning — linjer och mål. Sthlm 1933. 22 s. [Ur Studiekamraten 1933.] 2. uppl s å. 28 s. ([Omsl:] ABF :s skriftserie, 1.) 3. uppl 1935. 4.—5. genomsedda uppl 1935 [omsl tr 1936],

1938. 6.-9. uppl 1942, 1945, 1947, 1950. — Bildning och utbildning. Sthlm 1933. 10 s. [D :o.] (Tills med S Selander.) — Jean Jaurés, socialisten, demokraten, fredskämpen. Sthlm 1934. 114 s. ([Omsl:] Lilla biblioteket, 9.) — The Workers' educational association of Sweden. With extracts from the annual report of the W. E. A. the year 1935—1936. Sthlm 1936. 7 s. (ABF.) [Ny tr] 1937. ... for the year 1936—37. 1938. 7 s. ... the year 1944—

1945. 1945. 7 s. ... 1946—1947. 1947. 7 s. [övers:] Die Arbeiterbildungsverband in Schweden. Mit Auszügen aus dem Jahresbe-richt 1935—36. Sthlm 1937. 8 s. (ABF.) Le mouvement d'éducation ouvriére en Suéde. Sthlm 1937. 8 s. (ABF.) — Kulturell demokrati. Sthlm 1938. 27 s. (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 11.) 2.—3., genoms uppl 1939, 1942. 30 s. 4.-7. uppl 1943,

1946. 1947, 1949. — Våra språkstudier. Sthlm 1939. 31 s. (Ibid, 9.) 2.-3. uppl 1941,

1947. 35 s. — Samtalets konst. Något om studiecirkelns metoder. Sthlm 1940. 32 s. (Ibid, 17.) 2.-3. uppl 1942, 1945. 4. uppl okänd. 5.-7. uppl 1948, 1950, 1951. Omtr i T Åberg, Svenska språket, [5. omarb uppl] Sthlm 1964, s 58—86. — Säg det på svenska. Något om möteslivets "konstiga" ord. Sthlm (tr Oskarshamn) 1941. 47 s. (Ibid, 18.) 2., genoms uppl Sthlm 1942. 3.—6. uppl 1943, 1945, [1947], 1950. — Demokrati - socialism. Antingen - eller? Både — och? Uppslag till studier och diskussion. Sthlm (tr Oskarshamn) 1941. 63 s. (Ibid, 19.) 2.-3. uppl Sthlm 1942, 1945. 59 s. 4. korrigerade uppl 1950. 64 s. — Humanismens idé. Bidrag till studiet av livsåskådningsfrågorna. Sthlm 1942. 59 s. (Ibid, 21.) 2.-5. uppl 1943, 1945, 1949, 1950. — Boken och folkrörelserna (Mitt möte med boken, tjugo svenska författare . . . red av I Öhman, Sthlm 1943, s 207—214).

— Josef Stalin. Sthlm 1947. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, Utrikespolitiska institutets broschyrserie, 1947, nr 3.) —¦ Synpunkter och meningar från skilda skeden. Sthlm 1948. 218 s. (ABF.) •— Adult education in Sweden. Sthlm 1948. 16 s. [Tysk övers:] Das schwe-dische Volksbildungswesen. Sthlm 1949. 16 s.

— Kanske ett kulturprogram. Sthlm (tr Jönköping) 1948. 61 s. (ABF :s skriftserie, 30.)

— Humanism och kristendom. Kritik av humanismens kritiker. Sthlm (tr Jönköping) 1949. 151 s. (Ibid, 31.) — Låt oss ta vara på ryssarnas vilja till kulturella förbindelser! (Stockholm—Leningrad—Kaukasien. Reseskildringar från Sovjetunionen av G H, N Silfverskiöld, C. H. Hermansson, G Jacobsson, U Vallman, [titelrubr:] Förbundet för främjande av kulturella och ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Sovjetunionen, Sthlm 1951, s 38—45). — Vår bildningssträvans paradoxer. Ett utkast till självrannsakan. Sthlm 1952. 45 s. (ABF :s skriftserie, 35.) — Humanismens idé (Sagt i förtroende. Livsåskådning i personlig belysning av Alf Ahl-berg . . ., Sthlm 1954, s 45—50). — Art i Studiekamraten 1920—50, Sthlm, 4 :o.

Redigerat: Folklig kultur. Tidskrift för (Utg av) Samverkande bildningsförbunden, årg 1—10: 1, 1936—45, Sthlm.

översatt: E David, Talaren och debattören, bearbetning av Z Höglund, 4. uppl reviderad, Sthlm 1933, 96 s (Lilla biblioteket, 6), [2. tr] 1938; E Seligman, Den ekonomiska historieuppfattningen, Sthlm 1937, 151 s (tills med A Hirdman); J Price, Englands fackföreningsrörelse under kriget, Sthlm 1942, 167 s (tills med A Hirdman; LO:s skriftserie, 60).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlberg, G H (Studiekamraten 1948, s 140 ff); R Casparsson, nekr över H (Vestmanlands läns tidn 21 jan 1963); En bok till G H (1948); H Heffler, nekr över H (S-T 20 jan 1963); SMoK; Väd.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Gunnar Hirdman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Ahlberg), hämtad 2019-12-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13604
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Gunnar Hirdman, urn:sbl:13604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Ahlberg), hämtad 2019-12-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se