Carl Gustaf E Hjelm

Född:1903-04-02 – Norrköpings stad, Östergötlands län
Död:1965-03-11 – Fagersta stad

Frikyrkopredikant


Band 19 (1971-1973), sida 102.

Meriter

Hjelm, Carl Gustaf Evert, f 2 april 1903 i Norrköping, d 11 mars 1965 i Fagersta (enl db för Kat, Sthlm). Föräldrar: handelsresanden Carl Johan H o Ellen Maria Andersson. Genomgick metodistkyrkans teologiska skola i Uppsala 21—23, bitr metodistpastor i olika förs:ar i Sverige 23—24, ödemarksmissionär åt Södra Dalarnas baptister 25—28, baptistpred i första baptistförs Tabernaklet i Gbg 28—30, i Hfors sv baptistförs 31—38, pred i Södermalms fria förs i Sthlm 38—45, dess föreståndare 45—59, resepred inom Örebromissionen 60—65.

G 15 maj 26 i Helsingborg m Ruth Ingeborg Hjalmar, f 7 aug 1899 i Landskrona, dtr till mästerlotsen Anders Olof H o Anna Fredriksson.

Biografi

Carl Gustaf H växte upp med religionen i blodet och var enligt egen utsago "tidigt en kringfarande pilgrim i olika kyrkor och kapell". Som helt ung anslöt han sig till Metodistkyrkan; sin omvändelse kunde han på metodistiskt vis datera till den 31 dec 1916 kl 5 på eftermiddagen. 1921—23 studerade han vid metodisternas teologiska skola i Uppsala och ordinerades till pastor inom Metodistkyrkan. 1925 blev han baptist och samtidigt medlem av Örebromissionen, en relation som han upprätthöll intill sin död.

H var i sitt framträdande mycket originell. Han ägde en medfödd skådespelartalang och var en imitatör av stora mått. Hans styrka som predikant låg i hans folkliga och dock eleganta talekonst, hans snabba repliker och stundom burleska humor. Enkelt folk och lärda herrar, sekulariserade och fromma hörde honom gärna. Han ägde ett utpräglat sinne för aktualiteter, en enastående personkännedom, ett ovanligt minne och en blixtrande intelligens. Dessa egenskaper gjorde honom också väl rustad för de stora debatterna med likvärdiga motståndare.

Han framträdde ofta, därtill kallad och anmodad, i de mest skilda sammanhang som representant för frikyrkligheten, stundom för den kristna livssynen i stort. Hans fria ställning, ekumeniska bredd och djupa förankring i olika samfund gjorde honom till en lämplig talesman för en samlad kristenhet, och han representerade den alltid på sitt personliga, originella sätt utan att göra anspråk på att ha något uppdrag från sina meningsfränder.

H var ingen politiker och ingen kyrkopolitiker, han var ingen föreningsmänniska och lät sig inte inväljas i styrelser och kommittéer, men likväl hade han sina klart utformade uppfattningar, ställde sig gärna på de fattigas och förtrycktas sida och var en varm och övertygad fredsvän. Han predikade ofta utomlands bl a i de nordiska länderna, Tyskland, Holland, England och Förenta staterna. Med sin medfödda språkbegåvning behövde han sällan tolk.

Som flitig publicist gav han ut ett stort antal böcker och småskrifter i skilda ämnen och medarbetade i en rad religiösa tidningar och tidskrifter. Han var i nära tre årtionden intill sin död bosatt i Sthlm och större delen av denna tid verksam som predikant och föreståndare för Södermalms fria församling. Han avled i Fagersta under en predikoresa. Pressens eftermälen gav vid handen att han sörjdes och saknades inom alla samfund såsom en man som hörde hela den sv kristenheten till.

Författare

Samuel Sollerman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Massväckelser i Sovjet-Ryssland. Föredrag. Sthlm 1932. 29 s. (Facklans småskrifter n:o 3.) 2. uppl så.-— Den yttersta tidens sista tillfälle. Sthlm 1932. 20 s. (Ibid, 5.) — Huru apostlarna upplevde den helige Ande. Sthlm 1933. 32 s. 2. uppl 1934. — Den troende och döpta församlingen genom två årtusenden. Till frågan om döpa-rerörelsens ålder och tradition. Uddevalla 1934. 116 s. — Femtio år av Guds verk. Baptistförsamlingens i Helsingfors femtioårsberättelse åren 1885—1935. På församlingens uppdrag avfattad. Hfors 1935. 87 s. — Den kristna församlingens frihet och samfundspraxis. Örebro (tr Lindesberg) 1937. 29 s. — Judens roll i världsdramat. Föredrag hållet i Filadel-fiakyrkan i Stockholm. Sthlm 1939. 44 s. 2. uppl så. — Tur och retur Stockholm—Sicilien. Sthlm 1939. 36 s. — Ur mitt liv och leverne. Självbiografiskt snabbreportage. Örebro 1943. 112 s. 2.-3. uppl 1943, 1944. — August Strindbergs och Sven Lidmans väg till korset. Två monumentalgestalter i svensk omvändelsehistoria. Örebro 1944. 87 s. 2. uppl så. — Himlaspelet, Kaj Munk och gol-gatadramat. Omoderna svar på moderna frågor. Örebro 1944. 101 s. — Samvetsömme Hjelm berättar. Bilder och interiörer från 600 beredskapsdagar. Örebro 1945. 116 s. 2.—3. uppl s å. 4. uppl 1946. ¦— Världsdramat i Uppenbarelseboken. Sthlm 1945. 142 s. 2. uppl 1946. — Döparerörelsens väg genom tiderna. Sthlm 1946. 162 s. — Mina diskussioner med fritänkare. Örebro 1946. 124 s. 2. uppl så. — Farliga drifter och frälsande krafter. Ett ord till ungdomen. [Sthlm, tr] Motala 1946. 34 s. — Genom glädjens glasögon. En bok om roliga ting. Örebro 1947. 128 s. 2. uppl 1948. —¦ Varifrån kommer döparrörel-sen? En historisk orientering. Örebro (tr Lindesberg) 1948. 31 s. (Till ungdomens tjänst, 3.) [2. tr] så. — Barnatro eller revygyckel. Lapp-Lisa och Kar de Mumma. Örebro 1948. 119 s. — Genom mina amerikanska glasögon. Sthlm 1949. 328 s. — Till kyrkan en måndag! [Sthlm, tr] Bjärnum 1950. 125 s. — Vallfart till Vimmerby. Uppsala (tr Örebro) 1950. 144 s. — Utan omsvep. Sthlm (tr Motala) 1950. 141 s. — Naturvetenskap och bibeltro. Örebro 1950. 144 s. — Silverbröllop i Sahara. En reseskildring. Sthlm 1951. 260 s. — Samvetsömme Hjelm i beredskap. Örebro 1952. 128 s. 2. uppl så.-—¦ Proven andarna. Sthlm 1952. 62 s. — Är kristendomen borgerlig? C. G. Hjelm och Erland Sundström debatterar politiska och aktuella religiösa frågor. Sthlm 1952. 15 s. ([Omsl:] Bro-derskaps[rörelsens] skriftserie.) [Ny uppl] 1954. —¦ I vår Herres hage. Några bilder, blommor och blad i prosaisk och poetisk form. Uppsala [1953]. 158 s. 2. uppl [1954]. — Från Söders höjder till Sions berg. Örebro 1953. 182 s, 8 pl. 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1954. 182 s, 9 pl. — Kan den kristna tron bevisas? Sthlm (tr Örebro) 1954. 39 s. — Himlen och helvetesläran. Ett debattinlägg. Örebro 1954. 62 s. — Mot märkliga mål. Örebro 1954. 169 s, 8 pl. — Resa bland människor. Uppsala (tr Örebro) 1954. 132 s. 2. uppl så.-— Gemenskap elier isolering. Jönköping 1954. 52 s. 2. uppl så.-—-Är Rysslands växande välde vilddjuret? Jönköping (tr Hässleholm) 1955. 112 s. — Profeten och åsnan. Berättelser och kåserier. Uppsala (tr Örebro) 1955. 126 s. — När nyponbusken blommar---Betraktelser och kåserier. Uppsala (tr Örebro) 1956. 117 s. — Vita Bergens drottning [Elsa Borg] (Så var det då, Jönköping 1956, s 45—62). — Blåklint och prästkrage. Uppsala (tr Örebro) 1957. 90 s. — Dödens udd och livets triumf eller Människans liv bortom graven. Örebro 1957. (4) s, s 9—82. — Kolportören kommer. Jönköping (även Örebro, tr Jönköping) 1958. 75 s. —¦ T. B. Barratt — pingstväckelsens apostel. Uppsala 1958. 102 s, 4 pl. — David, herde -konung — profet. Jönköping (tr Hässleholm) 1959. 42 s. — Just det, ja! Sthlm 1959. 70 s. — Gudslängtan. Andakter i Sveriges radio. Örebro 1959. 69 s. — Människan och ängla-världen. Örebro 1959. 100 s. 2.—4. uppl 1960, 1961, 1964. — Trumvirvlar och trumpetstötar. Sthlm 1960. 123 s. — Humor och fromhet. Jönköping (tr Hässleholm) 1960. 64 s. — Lidandets mening. Örebro 1960. 88 s. —- Sexualdebatten i TV. Ett inlägg. Örebro 1962. 80 s. — Se Guds lamm! Jönköping 1963. 15 s. — Profetior om världens slutkatastrof. Örebro 1964. 89 s. —¦ Sådant är livet. D 1—3. Örebro 1965, 1966, 1967. 307 s, 9 pl; 230 s, 10 pl; 233 s, 9 pl. 

Redigerat: Frid och fred. Kristna krigstjänstvägrarrörelsens meddelanden. 1928—30. [Västervik.] 4: o. — Söderbladet. Organ för Södermalmskyrkan. Sept 1946 — sept 1952. Sthlm (tr Örebro). 4 :o. (Ansv utg till nov 1955.) översatt: S Spörri, Den heliga skrift färgbilder efter Schnorr von Carolsfeld, Örebro 1953, 4:o, 64 s; [2. uppl] 1954.

Källor och litteratur

Källor o litt: Metodistkyrkan i Sverige 100 år (1968); Missionsbaneret 1965, nr 11; Sv förf :lex [1941—65] (1953—68).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf E Hjelm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Samuel Sollerman), hämtad 2020-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf E Hjelm, urn:sbl:13629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Samuel Sollerman), hämtad 2020-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se