Urban G E:son Hjärne

Född:1896-01-16 – Nora stadsförsamling, Örebro län
Död:1960-09-09 – Johannes församling, Stockholms län

Pediatriker


Band 19 (1971-1973), sida 165.

Meriter

6 Hjärne, Urban Gustaf Erlandsson, f 16 jan 1896 i Nora, d 9 sept 1960 i Sthlm, Joh. Föräldrar: majoren Erland Jacob H o Anna Teresia Wallenius. Studentex vid Västerås h a l 4 juni 14, inskr vid Karol inst i Sthlm 23 juni 14, MK 9 febr 18, ML 5 maj 24, underläk vid Sachsska barnsjukhuset febr 26—nov 27, disp pro gradu vid Karol inst 15 dec 27, prakt läk i Västerås 28—29, MD 28 maj 30, underläk vid Akad sjukhusets pediatriska klinik i Uppsala 1 juli 30—30 juni 32, doc i pediatrik vid UU 6 maj 31— 30 juni 44, förordn prof i pediatrik vid UU dec 31—febr 32, jan—mars 36 o 42—44, prakt läk i Uppsala aug 32—juni 44, läk vid Uppsala h a lo vid Uppsala folkskolesem 1 juli 33—30 juni 44, överläk vid Ronneby brunn 34 o 35, medl i Näringsrådet från dec 35, läk vid Uppsala ensk lärov 37—44, skolöverläk vid Sthlms stads skolor 1 juli 44, ordf i Sv skolläkarefören 47—52, lär i med barnavård vid Socialinst i Sthlm från 47, skolhygienisk expert vid World Health Organization's sekretariat i Geneve 50.

G 18 sept 24 i Sthlm, Engelbr, m Carin Magdalena (Lillemor) Scholander, f 27 jan 01 där, Ad Fredr, dtr till civiling Torkel Fredrik S o Agneta Faye-Hansen.

Biografi

Under sin tid i Uppsala drev Urban H vid sidan av sin vetenskapliga verksamhet en omfattande privatpraktik och uppehöll skolläkarbefattningar vid flera skolor. Han fick genom arbetet i skolorna ett allt större intresse för det område, som han sedan gjorde till sin livsuppgift: skolhälsovården. Han blev ledamot av 1940 års skolutredning och utgav 1943 en livligt uppmärksammad specialutredning: Hygieniska förutsättningar för skolarbetet.

Då H 1944 tillträdde sin post som skolöverläkare i Sthlm, hade barnantalet i skolorna minskat på grund av de låga födelsetalen under 30-talet. Läsåret 1944/45 redovisades 43 000 elever i skolpliktig ålder. Därefter följde en utveckling i motsatt riktning, och vid H:s bortgång uppgick antalet till i det närmaste 80 000. Denna stora ökning medförde givetvis en oavlåtligt växande arbetsbörda.

Redan två år före H:s ämbetstillträde hade calmettevaccinering påbörjats i blygsam skala i Sthlms skolor. Den organiserades nu med kraft och målmedvetenhet, och i sin sista årsberättelse för skolhälsovården i staden kunde H konstatera, att intet nytt fall av tuberkulos sjukdom inträffat under året. 1951 startade H en energisk kampanj för renare konsumtionsmjölk, vilken väckte motstånd från mjölkproducenterna, som med hjälp av anlitade experter höll striden gående till 1954, då en statlig utredning tillsattes med uppgift att närmare undersöka läget och föreslå åtgärder. Pressen, främst DN, tog aktiv del i striden på H:s sida.

På H:s initiativ inköptes 1946 Älvestorps herrgård nära Grythyttan. Han ville där skapa en koloniskola för elever i Sthlms folkskolor, som främst på grund av klen hälsa eller ogynnsamma miljöbetingelser behövde en tids vila och avkoppling. Till följd av byggstoppet kunde den första nödvändiga ombyggnaden ske först 1953. Förbättringar och utvidgningar fortsatte sedan successivt under hela 50-talet. Sammanlagt mottogs 60—70 elever i åldern 7—12 år i fem omgångar per år. Så småningom har sammansättningen av klientelet ändrats, så att de allra flesta barnen numera kommer från hem, som av olika anledningar blivit psykiskt alltför påfrestande genom skilsmässa, spritmissbruk, sjukdom osv. För skoldirektionen i Sthlm har Älvestorp blivit en omistlig tillgång, speciellt för att man där snabbt kan omhänderta barn i katastrofsituationer utan omständligt ansökningsförfarande, och under årens lopp har sammanlagt många tusen barn fått vistas där.

Medicinalstyrelsen utfäste sig 1955 att ställa till förfogande det i USA framställda s k Salkvaccinet, som utgavs för att vara det sista ordet i poliovaccineringsfrågan. H, som inte var övertygad om att vaccinet var ofarligt, nekade att använda det i Sthlms skolor, vilket ledde till en våldsam kritik i pressen. H tog denna mycket hårt men höll dock fast vid sitt ursprungliga beslut. Innan vaccinationen hunnit börja, kom det ena meddelandet efter det andra från USA om personer, som fått polio genom Salkvaccinet, och inom kort måste medicinalstyrelsen avbryta all planering för poliovaccinering. De samtidigt pågående, till en början blygsamma försöken med sv vaccin hade däremot en varm förespråkare i H. Denna vaccinering utsträcktes snart över hela fältet. Från 132 poliodrabbade elever 1953/54 sjönk antalet 1960 till 0.

H bevakade oavlåtligen de skolhygieniska förhållandena, t ex vid utbyggnaden av specialläkarsystemet, vid skolor för spastiker, synsvaga och hörselsvaga och vid skollovskolonierna, speciellt viktiga under 40- och 50-talen. Genom otaliga föreläsningar i radio eller inför lokala auditorier sökte han vidga lärares och föräldrars förståelse för de skolhygieniska problemens betydelse.

H hade starka naturintressen, främst knutna till trakten av hemstaden Nora. Starkt intresserad var han också av den antika litteraturen, som han läste på originalspråken.

Författare

Erik Ekman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s dagbok (jan 1944—aug 60) i Sthlms skoldirektions arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937—1950, Upps 1953, s 231 f. Vidare: Vi och vår hälsa. Utg av överstyrelsen för Svenska Röda korset under red av U H. Sthlm 1954. 4:o. 64 s. 2.-4. omarb uppl 1956, 1957, 1958.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänstematr, Skoldirektionen, Sthlm.

SLH 4:2 (1932), 4:5 (1935); UUM 1937—1950 (1953); nekrologer i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Urban G E:son Hjärne, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13670, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Ekman), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13670
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Urban G E:son Hjärne, urn:sbl:13670, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Ekman), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se