Kristoffer T Hoas

Född:1877-03-31 – Ukraina (i Gammalsvenskby)
Död:1941-04-07 – Roma församling, Gotlands län

Präst, Skollärare


Band 19 (1971-1973), sida 171.

Meriter

Hoas, Kristoffer Thomasson, f 31 mars 1877 i Gammalsvenskby, Ukraina, Ryssland, d 7 april 1941 i Roma, Gotl. Föräldrar: bonden Thomas H o Valborg Knutas. Elev vid tyska läraresem i Sarata, Bessarabien, 92, "Küster" (klockar)-ex där 96, lärare, klockare o bysekr i Gammalsvenskby, studieresa till Sverige 00, prästv för Gammalsvenskby (i Uppsala) 15 sept 22, prästtjänstg i Gammalsvenskby till hösten 28, emigrerade till Sverige dec 28, bosatte sig på Gotland 30 o tjänstgjorde som pastorsadj bl a i Sjonhem o Viklau.

G 1) 97 m Sofia Gretschman, f 15 maj 79 i Schlangendorf, Ukraina, d 15 juni 03, dtr till Fredrik G o Valborg Utas; 2) 28 juni 07 i Gammalsvenskby m den 1899 till byn av fören Kvinnliga missionsarbetare utsända diakonissan Emma Maria Skarstedt, f 11 maj 69 i Malmö, S:t Petri, d 24 dec 52 i Härad, Söd, dtr till hamningenjören Karl Axel S o Emilie Maria Gustava Östergren.

Biografi

H:s uppfostran var grundad på bibeln, psalmboken och katekesen. Efter folkskolans slut studerade han fyra år vid ett tyskt seminarium i Bessarabien och blev därefter lärare, klockare och bysekreterare i Gammalsvenskby. I H fick svenskbyborna en ledare i kampen för sin svenskhet inte minst riktad mot de tyska grannbyarnas inflytande. Sin fritid använde han till undervisning av skolbarnen i modersmålet. H, som var en god sångare och musiker, lät barnen lära sig sv sånger och ringlekar och bildade en sångkör bland byborna. I sällskap med sedermera byfogden Peter Buskas gjorde H 1900 en tre månaders studieresa till Sverige och kom i förbindelse med personer inom sv skolväsen, jordbruk och samhällsliv. Tack vare den inspirerande kontakten med Sverige kunde H få till stånd ett aktuellt skolbibliotek i byn, mottaga sv tidskrifter av olika slag samt inköpa avelsdjur och modernare maskiner för jordbruket. Själv var han en mycket intresserad blomster- och trädgårdsodlare.

Under sina 28 år som bylärare fördjupade H sina kunskaper främst i svenska, historia och geografi. Hans inblickar i Rysslands historia gjorde honom nästan profetiskt klarögd beträffande landets framtid. Som klockare i byn skulle han både spela och predika i kyrkan två gånger varje söndag och blev en gärna hörd talare. Det var något patriarkaliskt över hela hans väsen, men samtidigt var han folklig, humoristisk och anspråkslös. Han hade en stor förmåga att locka fram det bästa hos andra, ja, tom att få råa banditer att bli helt mänskliga. H var alltid redo att lyssna och lära, inte minst under de många familjehögtiderna i byn, då han med förtjusning hörde de gamla berätta sägner från förfädrens tid på Dagö eller spännande upplevelser från de första nybyggaråren i Gammalsvenskby.

För att äga rätt att arrendera sin egen kyrka och sitt församlingshus, som efter revolutionen förklarats vara statlig egendom, måste byborna 1 jan 1919 konstituera sig som församling med H som föreståndare och "kulttjänare". 19 okt så skrev ärkebiskop Söderblom ett brev till H och uppmanade honom att ombesörja församlingsvården i Gammalsvenskby. När lugnare förhållanden inträdde, ville ärkebiskopen prästviga H som i många år på egen hand studerat teologi. Hans prästinvigning ägde rum under högtidliga och gripande former 15 sept 1922 i Uppsala. Det året besökte H Sverige i sällskap med missionär W Sarwe, som påskdagen 16 april 1922 med en sv hjälpexpedition räddat byn från hungerdöden.

Vid jultiden 1922 återvände H till Gammalsvenskby som dess förste sv präst medförande livsmedel, psalmböcker och nya kyrkklockor, vilka han låtit inregistrera som Röda Korsets egendom. Tack vare detta kunde de vid bybornas uppbrott från Gammalsvenskby återföras till Sverige och tio år senare upphängas i "Svenskbystapeln" vid Roma kyrka.

Som präst kom H att tillhöra kategorin "folkets fiender". Han stod under sträng uppsikt av hemliga polisen och förlorade både rösträtt, jordlott och brödkort. Men han var van att behandlas hårt och hade under de blodiga revolutionsåren ofta sett döden i vitögat. Hans starka gudsförtröstan, orubbliga lugn och förmåga att "spela teater bättre än ryssarna" hade räddat honom i många livsfarliga situationer. Att både byn och dess äldsta kyrkbok (1782—1850) jämte andra oersättliga böcker och handlingar bevarades från undergång och förstörelse är H:s förtjänst.

Det stod snart helt klart för H och by-ledningen, att svenskbyboma måste lämna hem och hembygd snarast för att undgå deportering och död under den anstormande kollektiviseringen. Med stor möda lyckades H och hans gode vän kyrkvärden Johan Buskas få utresetillstånd till Sverige för att bl a hjälpa Landsmålsarkivet i Uppsala med uppteckning av byns dialekt. Som genom ett under räddades båda från lönnmord under resan och började efter ankomsten till Sverige 1928 ivrigt arbeta för svenskbybornas emigration, livligt understödda av byns egen utvandringskommitté.

Det till synes hopplösa företaget fick sitt lyckliga slut, när byborna, c:a 880 personer, 1 aug 1929 anlände till Trelleborg. 1 aug firas sedan dess varje år som svenskbybornas egen tacksägelsedag, som högtidlighålles i Roma kyrka. Under emigranternas tillfälliga uppehåll i Jönköping stöddes de av H, som också tillsammans med några byrepresentanter företog en undersökningsresa till Canada för eventuell svenskbyemigration dit. H bosatte sig 1930 på Gotland liksom c:a 550 av byborna. Han tjänstgjorde till 1937 som pastorsadjunkt där och var till sin död 1941 ivrigt sysselsatt med att hjälpa byborna tillrätta i det nya hemlandet.

Författare

Sigfrid Hoas



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Farmor i Gammal-svensk-by (När och fjärran utg av Kvinnliga missionsarbetare [julnr], årg 29, 1929, Sthlm, fol, s 14 f). — Svenskbybornas liv och öden i Ryssland (Svenskbyborna. En redogörelse, sammanställd av Gösta Malm, Sthlm 1939, s 5—55). •— Dikter tr i W Sarwe, Bland Rysslands folk i missionens och Röda korsets tjänst 1882—1922, 3, Sthlm 1929, s 312— 319, omtr i Svenskbyborna 25 år i hemlandet, jubileumsskrift, Visby 1954, s 99—101; vidare i J Utas, Svenskbyborna, Sthlm 1959, samt i tidn o tidskr, även på svenskbydia-lekt. Uppteckningar, delvis tr, i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gammalsvenskbydokument, ed A Loit o N Tiberg (1958); S Höas, Emma H —• "tröstemor" i Gammal-Svensk-by (När o fjärran, julnr, 1953); dens, Banditer i byn (1959); dens, K H — lärare, dik- tare, hövding o präst (Julgåvan 1959); A-M Kieseritzky, K H (Kyrkor under korset 1941); dens, Blommor från steppen (1952); G Lorentz, I barmhärtighetens tjänst. En bokfilm om Sv röda korset (1951); H Nean-der, Gammal-Svenskby (1912); W Sarwe, Bland Rysslands folk i missionens o Röda korsets tjänst, 3 (1929); Svenskbyborna 25 år i hemlandet (1954); Svenskbyborna 40 år i Sverige (1969); J Utas, Vi från stäppen (1938); dens, Svenskbyborna (1959).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristoffer T Hoas, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigfrid Hoas), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristoffer T Hoas, urn:sbl:13673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigfrid Hoas), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se