Frans O L Hodell

Född:1840-08-13 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1890-05-25 – Ingarö församling, Stockholms län (på Lämshaga)

Skådespelare, Tidningsredaktör, Lustspelsförfattare


Band 19 (1971-1973), sida 177.

Meriter

1 Hodell, Frans Oskar Leonard, f 13 aug 1840 i Sthlm, Kat, d 25 maj 1890 på Lämshaga, Ingarö, Sth. Föräldrar: bagarmästaren Carl Oskar H o Sofia Charlotta Dahlbom. Apotekselev i Sthlm, farm stud-ex 58, debuterade på A Selinders elevteater 12 april 60, tillhörde A Selinders teatersällsk 60— 65, verksam vid Södra teatern 65—70, red för Söndags-Nisse från 70, denna tidn:s ägare från 81. Lustspelsförf.

G 1) 2 nov 64 i Sthlm, Jak, m komedi- o operettartisten vid Södra teatern Mathilda Bäckström, f 20 nov 43 där, Ad Fredr, d 27 sept 72 där, Maria, dtr till skrädderiarbetaren Johan B o Johanna Lundgren; 2) 8 nov 73 i Sthlm, Jak, m skådespelerskan Thérése Johanna Charlotta Wilhelmina Paul, f 15 sept 41, d 15 dec 82 i Sthlm, Katolska.

Biografi

Frans H kom ur den sthlmska småborgarklassen; hans far var bagarmästare. Han gick igenom några klasser i allmänt läroverk men lämnade snart skolan för att ägna sig åt apotekaryrket. Efter ett par år tog emellertid lusten att pröva lyckan vid teatern överhanden, och han erhöll 1860 engagement vid det uppburna Selinderska sällskapet. Redan från början nådde H en förgrundsställning inom teatervärlden genom sin livaktiga intelligens och sina språkkunskaper; han behärskade ganska väl både tyska och franska, vilket inte var så vanligt bland hans kolleger. Han var också tämligen väl bevandrad i den samtida litteraturen.

Några större framgångar som skådespelare kunde H visserligen inte inregistrera, men han var användbar i mindre roller av humoristisk karaktär. Dessutom hade han tillfälle att visa sig nyttig i det litterära teaterarbetet; han omtalas också mindre som skådespelare än som litteratör, vilket betydde att översättningsarbeten och scenbearbetningar föll på hans lott. Han var i denna verksamhet utomordentligt flitig och gjorde sig snart oumbärlig för sin teater. Han knöt även nära förbindelser med pressens män och särskilt med den radikale J G Schultz, som 1864 övertagit redaktionen av den populära skämttidningen Söndags-Nisse. När Schultz 1869 dukade under för tuberkulos, blev H hans efterträdare på redaktörsposten. 1881 blev han också tidningens ägare.

H hade företagit ett par kortare utländska resor som givit honom tillfälle att se en del modern teater, varav han tog starka intryck. Vad han intresserade sig för var i huvudsak den gängse repertoaren av komedier och farser som gav skådespelarna tillfälle att skapa figurer av den godmodiga, ofta drastiska typ som publiken framför allt älskade. Från denna repertoar hämtade H också ofta idéerna till sina teaterstycken. Ibland gör han dock anspråk på att vara en helt originell författare som t ex i fråga om den populära komedien Familjen Trögelin eller Lustresan från Skåne. Helt av hans hand är det 1868 uppförda satiriska stycket Folkets dom, fantasibilder i en akt med sång, vars kupletter delvis hårdhänt nedklipptes av teatercensuren. Eljest utmärktes denna dramatik av stor oförarglighet. "Man gick på dessa teatrar för att få sig ett harmlöst skratt, man trivdes och kände sig hemmastadd ... Spelet riktade sig omedelbart till publiken, det var en stämning av intimitet över det hela" (Nordensvan, Sv teater ....2).

Av de talrika stycken som utgick från H:s dramatiska verkstad har de flesta blivit bortglömda. Endast ett kvarstår, men detta med desto större berömmelse: folklustspelet Andersson, Pettersson och Lundström, som första gången spelades på Södra teatern 14 nov 1865. Uppriktigt nog har emellertid H angett, att han haft en främmande källa; på det tryckta exemplaret står nämligen "efter en idé af Joh Nestroy". Dennes berömda komedi Der böse Geist Lumpacivagabundus hade sin premiär på Theater an der Wien 11 april 1833. Huvudfigurerna är de tre gladlynta gesällerna Leim, Kniereim och Zvirn vilka vinner högsta vinsten i statslotteriet. De kommer betänkligt på förfall, och blott snickaren Leim fortsätter sitt ärliga hantverk. Till slut blir emellertid även de båda andra omvända, och hela stycket slutar med en älskvärt naiv sång till det redbara arbetets ära.

H strök resolut i sin bearbetning alla österrikiska allusioner och ersatte dem med anspelningar på sthlmska förhållanden, vilka var publiken välbekanta. En scen förlade han sålunda till Ugglevikskällan, där man leker Sista paret ut, och en annan formar han till ett äktsvenskt slåtteröl. Det är i den sistnämnda tablån som H, vilken själv spelade gesällen Anderssons roll, föredrog den otroligt populära visan Zandahls kanon, som länge levat på folkets läppar och omtryckts oräkneliga gånger som skillingtryck. Kritiken var tämligen syrlig, men publiken blev vunnen från första föreställningen och behöll sin kärlek till de tre gesällerna. Stycket har spelats inemot tusen gånger i Sthlm. Om dess allmänna popularitet vittnar ett ofta citerat yttrande av en bekant ledare för en resande skådespelartrupp: "Man måste ha Hamlet och Andersson, Pettersson och Lundström på repertoaren, om man vill vara säker på att alltid få publik i den sv landsorten... De båda numren svika aldrig."

Författare

Oscar Wieselgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till bl a L O Josephi till R Wall i DN:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett rum att hyra. Lustspel . . . Uppfördt å Elev-teatern 1860. Sthlm 1860. 25 s. (Bibliotek för teatervänner, 10.) 2.-3. uppl 1868, 1880. 4.-5. uppl (tr Karlshamn) 1891, 1900. 6. uppl (tr Norrköping) 1906. 7.-8. uppl Sthlm 1913, 1923. — En cigarr. Skämt. . . Fritt efter en fransk idé. Sthlm 1860. 20 s. [Från dansk bearb efter J F A Bayard.] (Ibid, 11.) 2.-3. uppl 1864, 1868. 4. uppl (tr Köping) 1877. 5. uppl (tr Karlshamn) 1898. 6. uppl (tr Norrköping) 1908. 7. uppl Sthlm 1913. 22 s. •— Fem trappor upp. Vaudeville . .. Efter en fransk idé. Sthlm 1860. 32 s. [Från dansk bearb efter E About.] (Ibid, 12.) 2. uppl

1867. 31 s. 3.—4. uppl (tr Norrköping) 1882, 1909. 5. uppl Sthlm 1920. — En söndag i det gröna. Lustspel... Sthlm 1861. 32 s. (Ibid, 16.) — Älskaren på vinden. Vådevillmonolog. . . Sthlm 1861. 10 s. (Ibid, 18.) 2.-3. uppl 1868, 1881. 11 s. 4. uppl (tr Karlshamn) 1896. — Lilla Julia. Skämt... Efter en fransk idé. Sthlm 1862. 24 s. [Från tysk bearb av H Herzenskron.] (Ibid, 31.) 2. uppl (tr Carlshamn) 1882. 3. uppl (tr Norrköping) 1907. [Ej i serien.] 4. uppl Sthlm 1926. —¦ Adam och Eva. Upptåg... Fri bearb. Uppfördt å Ladugårdslandsteatern. Sthlm 1862. 40 s. [Efter N le Breton de Hauteroche, bearb av C Collé, övers av M Alten.] (Ibid, 32.) 2. uppl (tr Norrköping) 1902. — Min gamla hatt. Komisk monolog ... Sthlm 1862. 15 s. (Ibid, 34.) 2. uppl

1868. 3. uppl (tr Karlshamn) 1887. 4. uppl (tr Norrköping) 1903. — Min hustrus affärer. Lustspel. . . (Efter en fransk idé.) Sthlm (tr Arboga) 1862. 39 s. [Från tysk bearb av C A Görner.] (Ibid, 35.) 2.-3. uppl 1870, 1881. 40 s. 4. uppl (tr Karlshamn) 1892. 5.-6. uppl (tr Norrköping) 1903, 1911. 7.— 8. uppl Sthlm 1918, 1923. — Kärleken på sommarnöje. Lustspel . . . Sthlm 1862. 24 s. ([Omsl:] Sv. theatern, n:o 126.) 2. uppl 1892. 3.-4. uppl 1908, 1925. 22 s. — En fiffig betjent. Skämt... (Efter en tysk idé.) Sthlm 1863. 47 s. (Bibi för teatervänner, 45.) 2. uppl (tr Köping) 1882. 45 s. [Ej i serien.] 3.—4. uppl (tr Norrköping) 1902, 1912. 5. uppl Sthlm 1926. 44 s. — En stockholmsmamsell. Komisk monolog . . . Sthlm

1864. 15 s. (Ibid, 53.) 2. uppl 1872. — Bort med stånden!!! Fantastiskt tillfällighets-diver-tissement. . . Sthlm 1864. 42 s. (Sv. theatern, 146.) — Tidnings-redaktrisen. Vaude-ville . . . Fritt efter danskan. Sthlm 1864. 50 s. [Efter E Bögh.] (Ibid, 147.) — En aftonunderhållning, en sorts nyårsparodi. . . Sthlm

1865. 32 s. [Imitation efter F Hedberg.] (Ibid, 153.) — Under aftonsången. Upptåg . . . Sthlm 1865. 35 s. (Ibid, 154.) — "Jag känner till politiken, jag!" Skämt. . . Fritt efter Eric Bögh. Sthlm 1865. 47 s. (Bibi för teatervänner, 71.) — Mjuka tjenare! Lustspel . . . Efter en tysk idé. Sthlm 1865. 49 s. [Efter M A Grandjean.] (Ibid, 73.) 2. uppl okänd. 3. uppl (tr Norrköping) 1902. 48 s. 4.—5. uppl Sthlm 1914, 1924. — Andersson, Pettersson och Lundström. Folk-komedi. . . Efter en idé af Joh. Nestroy. (Uppförd på Södra teatern i Stockholm). Sthlm 1866. 124 s. (Sv. theatern, 165.) 2.-3. uppl s å. 116 s. 4.-8. uppl 1867, 1869, 1873, 1875, 1902. 9. uppl 1912. 126 s. ([Omsl:] Albert Bonniers 25-öresböcker, 31.) [Ej i serien.] 10. uppl 1922. 113 s. [Annan uppl:] Anderson, Peterson och Lundström. Folk-komedi . . . omarb, modärniserat och försett med nya kupletter av Ernest A. Spångberg. Minneapolis 1920. 63 s. — Expositionsvisa. Bihang till 3 :dje uppl af Andersson . . . Sthlm 1866. (4) s. —• Himmel och underjord, fantastisk folkpjes . . . med kupletter, chörer och melodramer. Efter en tysk idé. Sthlm 1866. 126 s. [Efter övers av P A Elfvik.] — De båda direktörerna. Skämt... Fritt från tyskan; med originalkupletter. Sthlm 1866. 26 s. [Efter G Belly i övers av A Bosin.] (Bibi för teatervänner, 81.) 2. uppl 1881. 27 s. 3. uppl (tr Karlshamn) 1896. 4. uppl (tr Norrköping) 1907. 5.-6. uppl Sthlm 1914, 1923.

— "Det har jag gjort en visa om!" Lustspel . . . Fri bearb och lokalisering efter Erik Böghs "Herr Grylle og hans nyeste viser". Sthlm 1866. 53 s. [Från dansk bearb efter M E G M Théaulon de Lambert o A Cho-quart.] (Ibid, 85.) ¦—¦ Konsten att vara teaterdirektör. Invignings-divertissement . . . Sthlm 1867. 43 s. (Sv. theatern, 174.) — Bacchi giftermål. Burleskt sångspel. . . Musiken af J. van Eysden. Sthlm 1867. 91 s. (Ibid, 175.) -— Kungens dom. Dramatisk skizz. . . (Uppränningen hemtad ur Pehr Thomassons pennritning: "Prinsen och borgarflickan") . Sthlm 1868. 44 s. (Ibid, 182.)

— Folkets dom. Fantasibilder . . . Sthlm 1868. 31 s. (Ibid, 183.) — Kupletter ur Herr Larssons pariserfärd. Skämt öfver gamla årets händelser. Sthlm 1868. 25 s. (Bibi för teatervänner, 97.) •— Herr Larssons resa till landt-bruksmötet. Tillfällighetsskämt . . . Sthlm 1868. 67 s. (Ibid, 99.) — En farlig kommission. Skämt. .. Fri bearb. Musiken af A. Lang. Sthlm 1868. 34 s. (Ibid, 100.) 2. uppl (tr Köping) 1877. 32 s. 3. uppl okänd. 4. uppl (tr Karlshamn) 1896. 5.—6. uppl (tr Norrköping) 1903. 7.—9. uppl Sthlm 1914, 1920. 1932. — Odödlighetens tempel. Nyårsskämt . . . Sthlm 1869. 44 s. (Sv. teatern, 184.) — Syfröknarna. Folkscener . . . Efter en tysk idé. Sthlm 1869. 103 s. [Efter A Bitt-ner.] (Ibid, 185.) — Familjen Trögelin, eller lustresan från Skåne. Lustspel . . . Sthlm 1870. 55 s. (Ibid, 191.) 2. uppl 1902. 58 s. 3. uppl 1913. 56 s. 4. uppl 1922. 59 s. Finsk övers: Heinosen perhe huvimatkalla. Kuo-piossa 1905. 57 s. — Svensken i Paris. Vau-deville . . . Efter en idé af Erik Bögh. Sthlm 1870. 40 s. [Egentl från dansk bearb av E Bögh, R Watt o A v d Reche efter fr orig.] (Ibid, 192.) — Visor och kupletter. Med ill af G Wahlbom. H 1—2. Sthlm 1873. 92, 92 s. — "Pilar från Guds barns koger" uppsamlade på missionsmöten i trakten kring Alingsås af Nemo. Alingsås 1877. 16 s. [Pseud.] — Ord till kupletterna i Brikolleri-spektaklet "Qvinnans magt". Gifvet den 4 november 1879. [Rubr.] Sthlm 1879. 7 s. [Anon.] — Kupletter ur "Tre par skor", lustspel . . . Sthlm 1880. 15 s. [Efter E Görlitz.]

— Syskonen. En liten vårbild. (Säljes till förmån för Minnesslöa barns hem.) Sthlm 1881. (4) s. ¦— Nya kupletter ur Andersson, Pettersson och Lundström . . . sjungna av Lundström (Tivander) å Mindre teatern augusti 1883. [Rubr.] Sthlm 1883. (4) s. [Anon.]

— Herr Larssons resa till senaste landt-bruksmötet. Tillfällighetsskämt. . . Sthlm (tr Karlshamn) 1886. 64 s. (Bibi för teatervänner, 152.) —• Samtl pjäser ovan "med sång" el "kupletter". Medv i bl a kalendern Svea samt med resebrev i AB 1869, 1881 f, Göteborgs-posten 1869.

Källor och litteratur

Källor o litt: F A Dahlgren, Sthlms theatrar (1866); G Hasselberg, Rudolf Wall (1945); nekr:er över H i Nornan 1891, Ny ill tidn 1890 o Svea 1891; O Wieselgren "Andersson, Pettersson o Lundström". Tea-terhist konturer kring vårt populäraste folkskådespel (SvD 3 dec 1933, bil).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans O L Hodell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13680, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Wieselgren), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13680
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans O L Hodell, urn:sbl:13680, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Wieselgren), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se