Meriter

Holm, Carl Johan, f 25 aug 1781 i Hfors, d 3 juni 1867 i Själevad, Vnl. Föräldrar: skomakarmästaren Hans H o Margareta Elisabet Grönlund. Inskr vid Åbo akad 6 febr 00, disp pro gradu 15 juni 04, mag 28 juni 05, eo bataljonspred vid Savolax jägarreg 15 okt 06, prästv 12 maj 07, tjänstg reg:pastor under fälttåget 08–09, pastoralex i Härnösand dec 09, ord bataljonspred vid Hälsinge reg 8 maj 10, reg:pastor där 18 april 15, kh i Själevad 14 jan 24, prost 25, kontraktsprost 37–61, led av prästeståndet 35 o 50–51, ordf i Västernorrlands läns hushålln:sällsk:s norra avd från 43, hedersled i sällsk 8 juli 62.

G 1) 28 jan 15 i Dals-Ed, Älvsb, m Ingrid Margareta Bågenholm, f 7 nov 88 i Håbol, Älvsb, d 25 febr 29 i Själevad, dtr till possessionaten o riksdagsmannen Petter B o Britta (Bolla) Carolina Hökenberg; 2) 30 aug 29 i Bollnäs m Catharina Elisabet (Calise) Hambraeus, f 18 okt 95 i Enånger, Gävl, d 20 dec 75 på Carlslund, Själevad, dtr till kontraktsprosten Lars H o Catharina Elisabet Kjellman.

Biografi

Carl H har i sina av sonsonen utgivna levnadsminnen, som sträcker sig till 1824, skildrat sin fattiga barn- och ungdom, då han med lärares och gynnares hjälp sattes i tillfälle att studera och genom informatorstjänster skaffa sig sitt levebröd. Under kriget 1808–09 tjänstgjorde han som regementspastor vid Savolax jägarregemente. Han bevistade 11 drabbningar, sist vid Hörnefors i Västerbotten.

I sina på 1830-talet sammanställda Anteckningar öfver fälttågen emot Ryssland åren 1808 och 1809 gav han en beskrivning av krigshändelserna och omdömen om dessa, grundade på egna erfarenheter och samtal med krigskamrater. Efter en bearbetning av amanuensen i KB A I Arwidsson, finländare liksom H, publicerades dessa 1836 på föranstaltande av löjtnant Rabbe Wrede, som året förut översatt P van Suchtelens Kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809 och måhända därunder kommit i kontakt med H, som detta år deltog i riksdagen i Sthlm. Bearbetningen omfattade främst en språklig översyn samt en förkortning, som med bibehållande av fakta huvudsakligen rörde en del allmänna reflexioner och något mildrade H:s ganska bistra kritik av framför allt det högsta befälets åtgärder. Även i sitt tryckta skick är skriften dock starkt kritisk mot krigsledningen, främst mot Klingspor och Adlercreutz, och formar sig till ett äreminne över den finska armén, särskilt Savolaxbrigaden, de finska soldaternas och enskilda officerares bedrifter. I bägge avseendena torde den ganska väl avspegla uppfattningen och stämningarna inom Savolaxbrigaden. Arbetet recenserades välvilligt i både liberal och konservativ press men blev s å föremål för ett våldsamt angrepp i en broschyr av generalmajoren Gustaf Magnus Adlercreutz, som tog sin avlidne bror och militärledningen i försvar och stämplade H som en usel lögnare. I moderna framställningar har H:s Anteckningar i allmänhet erhållit gott vitsord, även om man stundom kan ha anledning att ställa sig frågande till hans något tvärsäkra underkännande av militärledningens bedömningar och rapporter. Att H:s arbete, vars anda överensstämmer med den i Fänrik Ståls sägner, var känt av Runeberg, har denne själv omvittnat. 1851 besökte han H i Örnsköldsvik.

Efter kriget stannade H i Sverige. Som bataljonspredikant vid Hälsinge regemente medföljde han såväl arbetskommenderingen till Göta kanal som gränsvakten och fälttåget mot Norge. Härunder mötte han sin blivande maka i det hem i Dalsland, där han blivit inackorderad. 1824 kom han som kyrkoherde till Själevad. Under de mer än 40 år han verkade där ryckte han upp församlingen andligt och materiellt. Han var en orädd, barsk och stridbar kraftnatur, van vid militär disciplin, och väjde ej för motstånd. Mot dryckenskap och andra oseder ingrep han med stränghet, förbjöd krogrörelsen på kyrkbacken och de s k vallkalasen och kunde själv, medan komministern förrättade altartjänsten, göra en rond med sin knölpåk kring kyrkstallarna. Hållskjutsen, som ansågs demoraliserande, fick han förbjuden i Själevad 1838, och när han ville stävja den allmänt praktiserade lanthandeln, uppkom tanken på att anlägga en köping i norra Ångermanland. Jämte landshövding H Mörner står H som en av initiativtagarna till Örnsköldsvik och var den som först utpekade platsen, dit köpingen 1842 förlades. Han stödde även i fortsättningen samhällets utveckling, ehuru hans och köpingsbornas intressen långtifrån alltid sammanföll.

H förenade ett socialt patos och medkänsla med de fattiga med en praktisk mångsidighet och uppslagsrikedom, som tog sig vackra uttryck både i församlingen och riksdagen. Redan 1827 bildade han en försäkringskassa för skadeersättning åt fattiga torpare, 1831 en sparlårsinrättning för missväxter och 1839 en arbetsinrättning vid fattigvården i Själevad, som blev mycket uppmärksammad. Han utövade stor enskild välgörenhet, lät de fattigaste bland sina läsbarn äta vid sitt bord, utgav läroböcker och intresserade sig överhuvud mycket för folkundervisningens ordnande. I prästeståndet yttrade han sig gärna i sociala frågor men även angående försvaret, där han som den ende i ståndet kunde åberopa sina krigserfarenheter. En frukt av riksdagstiden var hans förslag till representationsförändring (1836), som byggde på en utvidgad ståndsindelning.

Sin kanske främsta insats gjorde H som föregångsman inom åkerbruk och boskapsskötsel med betydelse långt utanför socknen och provinsen. Kyrkoherdebostället upprättades ur tidigare vanhävd och Carlslund i Översjäla, som han inköpt, gjordes till en mönstergård. H var en av de verksammaste ledamöter länets hushållningssällskap någonsin haft och anordnade som ordf i dess norra filialavdelning i Själevad några av de första lantbruksmötena i Norrland. I Försök till lärobok i landthushållningen för Ångermanlands allmoge samt andra skrifter och uppsatser i jordbruksfrågor uttalade han många framtidstankar. På hans förslag ingick hushållningssällskapet 1853 till K M:t med framställning om skogarnas vård och skydd för återväxten.

H var en efter tidens krav god predikant, kärnfull och personlig. Hans förkunnelse präglades väl i allmänhet av kärvhet och lagisk stränghet men saknade ej heller vekhet och t o m en viss sentimentalitet. Han stod ej helt oförstående till väckelserörelsens fromhetstyp och intog i riksdagsdebatten 1850/51 om konventikelplakatet snarast en förmedlande ståndpunkt. Snart kom han dock i skarp konflikt med de fanatiska s k annaniterna i norra Ångermanland, av vilka han erhöll det för en präst föga smickrande omdömet att "vara i allt en djävulens tjänare". En mer förstående och sannare karakteristik har landshövding Mörner givit: "Om jag skulle tänka mig idealet av en krigspräst under Karl XII, så skulle jag hämta det av prosten Holm i Själevad; med en allvarsam, sträng blick förenar han även ett uttryck av välvilja... Oböjlig, då han ej tror sig hava orätt, giver han ej vika av svaghet; och med det finska nationallynnet framstår tillika hos honom en varm kärlek för fäderneslandet."

Författare

Holger Wichman

Arkivuppgifter

H:s ms till Anteckn:ar öfver fälttågen . . . i KB. Brev från H till L W Henschen i UUB.

Tryckta arbeten

Sylloge monumentorum, ad illustrandam historiam Fennicam pertinen-tium. P 3. [Akad avh, preses H G Porthan.] Aboas [1802]. S 33—64 + titelbl. — Disser-tatio chemica de sulphate ammoniacae et magnesiae. [Akad avh, preses J Gadolin.] Aboae [1805]. 8 s. — Ghristendoms frågor till skriftebarnens tjenst upsatta. Gefle 1819. 38 s. 2. uppl Hernösand 1827. 40 s. 3. omarb uppl: Christendoms-förhör med skriftebarnen. 1834. 80 s. 4. uppl, omarb, Hsand 1848. 62 s. — Beskrifning på en af undertecknad å Själevads prestebord uppförd rie-byggnad. [Rubr.] Hsand 1828. (7) s. [Undert.] — Anmärkningar vid det år 1828 utg Förslag till kyrko-lag och ordning för svenska församlingen. Hsand 1830. 60 s. — Frågor utan svar, att nyttja vid catechesens läsning, för att lära barnen förstå densamma. [1. uppl 1831 enl J Svedbom, Matrikel öfver Hernösands stift, Hsand 1845.] 2. uppl Sthlm 1840. 34 s. 3. omarb uppl: . . . förstå hvad de läsa, förrän de börja med utanläsning. Umeå 1858. 16 s. 4. uppl 1860. 24 s. — Försök till lärobok i landthushållningen för Ångermanlands allmoge. Sthlm 1833. 55 s. — Förslag till representationsförändring, samt till enklare behandling af riksdagsgöromålen, så att långa riksdagar undvikas må. Hsand 1836. 44 s. — Anteckningar öfver fälttågen emot Ryssland åren 1808 och 1809. Sthlm 1836. 146 s, 1 karta. — Försök till förklaring öfver doctor Luthers lilla catheches för de mest enfaldiga af allmogens barn. Hsand 1838. 15 s. — Förslag till fattigvårdsinrättning i Själevads församling. [Rubr.] Hsand 1838. 4:o. (4) s. — Pastoral-calender för Hernösands stift. Sthlm 1839. 90 s. — Vid contracts-prostens och kyrkoherdens herr magister Anders Oldbergs begrafning, i Sidensjö kyrka den 14 nov. 1841. Sthlm 1841. 16 s. — Vid contracts-prostens och kyrkoherden . . . magister Jonas Nordens begrafning i Nätra kyrka den 5 mars 1844. Sthlm 1844. 15 s. — Predikan på femte söndagen efter Trinitatis, hållen i Själevad. Hsand 1851. 19 s. — Till allmogen i Vesternorrlands län. Kort beskrifning öfver boskaps- och ladugårds skötseln. Hsand 1852. 8 s. — Svar på 6 :te frågan vid landtbruksmötet i Själevad, i juni 1855. [Om åtgärder mot lyxen.] Sundsvall 1855. 4:o. 7 s. [Anon.] — Anmärkningar vid den af committerade utgifna Förklaring öfver doctor Luthers lilla cateches. [Rubr.] Umeå 1856. 14 s. [Undert.] — Några ord till alla dem som vilja salige varda. Sundsvall 1859. 4 s. [Undert G. J. H.] — Frågor för de af mina skriftebarn, som läsa endast lilla kate-chesen. [Rubr.] Sthlm 1860. 7 s. [Undert.] — Frågor för de enfaldige som endast läsa lilla catechesen. [Rubr.] Sundsvall 1860. 8 s. [Undert.] — Skriftetal hållet af den åttatioårige läraren i Själevad, och af honom till trycket befordradt, för att uppmana någon sorglös åhörare att med allvar söka Jesum. Sthlm 1860. 14 s. [Anon.] — Berättelse om landtbruksmötet i Själevad den 12 augusti 1861 (Vester-Norrlands läns kongl. hushållningssällskaps handlingar, bd 3, Hsand 1859 [—66], s 220—251 [1861]). — Försök till skrifte-barnens undervisning i salighetsläran med begagnande endast af doktor Luthers lilla cateches. Sthlm 1861. 31 s. — "Huru förmånlig en rätt ladugårdsskötsel här å orten kan blifva, anser jag mig af en lång erfarenhet kunna visa." [Rubr.] Hsand 1861. (3) s. — Predikan på nyårsdagen år 1862. Ume 1862. 4 :o. 8 s. — Påminnelse om det mest vigtiga som blifvit lärdt. [Rubr.] Ume 1864. (4) s. [Undert C. J. H.] — Några vigtiga frågor för en om sin själ bekymrad syndare. [Rubr.] Ume 1864. 8 s. [Undert.] — Bön en lördagsafton efter slutad sammankomst hos pastor i Själevad 1864. [Rubr.] Umeå 1864. 8 s. [Undert.] — En liten gåfva till Själevads församling af deras 83 års gamle lärare. Ume 1864. 19 s. — Ett minne efter prosten Holm. [Rubr.] Ume 1867. 8 s. — Mina förnemsta lefnads händelser, utg af Carl Holm. Härnösand 1925. 32 s. — Artiklar i Norrlands tidningar 1836, nr 33, 1837, nr 28, 38, 1839, nr 16—18, 1840, nr 14, 1841, nr 27, Hernösands-posten 1851, nr 29, 1853, nr 4, 11, 1863, nr 58, Svenska tidningen 1853, nr 72.

Källor och litteratur

J R Danielsson (-Kalmari), Finska kriget... 1808—1809 (1897); H Heden, Västernorrlands läns k hushålln:sällsk 1805—1904, 1—2 (1905 o 1915); C Holm, Prosten C J H. Föredrag i Själevad 1934 (1967), o där anf litt; Härnösands hm; H Lagerström, Själevadsprosten G J H:s förslag till riksdagsreform (Från bygden nordanskogs 1934); PrRP 1834/1835, 1850/1851; W Söderhjelm, Johan Ludvig Runeberg, 2 (1906); P Söderlind, K J H (Från ådalar o fjäll 1915); H Wichman, Örnsköldsviks hist 1842—1942 (1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13709, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Wichman), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13709
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J Holm, urn:sbl:13709, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Wichman), hämtad 2024-04-16.