P Daniel Holm

Född:1835-09-11 – Malingsbo församling, Dalarnas län
Död:1903-08-07 – Jakobs församling, Stockholms län

Landskapsmålare


Band 19 (1971-1973), sida 203.

Meriter

Holm, Per Daniel, f 11 sept 1835 i Malingsbo, Kopp, d 7 aug 1903 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: kh Alexander H o Kristina Elisabet Askergren. Elev vid Teknologiska inst i Sthlm 52, utex därifrån som byggnadsingenjör 55, maskinritare vid Köping-Hults järnvägsstation i Örebro 56—58, tecknare vid Riksmus 56—62, elev vid FrKA 57—62, agreé där 63, resor till Tyskland 64—67, uppehöll E Berghs professur vid FrKA 73—81, prof i landskapsteckn o måln där 16 dec 81—01, konservator vid Nat:mus 81—01, i Konstfören:s (Sveriges allm konstfören) gransknmämnd 82, i dess styr 85, förestod dess utställn:sektion i Sthlm från 87. — LFrKA 71.

G 12 nov 71 i Sthlm, Klara, m Ildegert Josefina Rosalie Stål, f 11 april 24 i Lidingö, d 1 maj 90 i Sthlm, Jak o Joh, dtr till grosshandl Henrik S o Christina Charlotta Jansson.

Biografi

Efter ingenjörsexamen fick Daniel H sin målarutbildning vid akademin, främst som elev till landskapsmålarna Nils Andersson och Edward Bergh. Genom fotvandringar i Värmland, Jämtland, Lappland och Norge lärde han känna det nordiska landskapet. Efter avslutade akademistudier erhöll han 1862 k medaljen för Lappar vid Kvikkjokk, som inköptes av Karl XV och skänktes till Uppsala univ. Under sin stora utländska studieresa på 1860-talet vistades han bl a i München, Düsseldorf och Karlsruhe, där han studerade för norrmannen H F Gude. Via Milano och Schweiz for han sedan till Paris,-där han deltog i världsutställningens sv avdelning 1867.

H företräder i sin konst den äldre generationens düsseldorfmåleri, vars storhetstid avslutades genom Parisutställningen, där det franska friluftsmåleriet slog igenom. Att han tagit intryck av det väsensskilda franska måleriet, främst Corot och d'Aubigny, framgår av ett brev till Bergh 1865 och av H:s akvareller, som är av större friskhet och intimitet än hans oljor. Förutom det romantiska, vilda ateljélandskapet skildrade H även leende björkskogsidyller, starkt påminnande om Berghs. Hans ställning som övergångsman gjorde att han var liberal i sin undervisning vid akademin och visade förståelse för de franskpåverkade landskapsmålarna, t ex A Wahlberg och O Törnå. Akademin var vid denna tid inte tongivande, men H var en mycket uppskattad lärare. Under somrarna ledde han exkursioner, ofta i Mälartrakten och i Sthlms omgivningar, och under vintrarna ateljéstudierna, särskilt genom kopiering.

H var också en skicklig tecknare — på Nationalmuseum finns bl a ett 10-tal porträtt av konstnärsvänner, däribland Fritz v Dardel. På 80-talet gjorde han även försök som grafiker, och som illustratör medverkade han bl a i Vårt land.

H var en ivrig jägare och deltog ofta i älgjakter. Han var intresserad av fornminnen och god vän med A Hazelius, som fick mottaga många föremål som H insamlat. I sin våning och ateljé i samma hus som Bukowski vid Arsenalsgatan i Sthlm samlade H förutom jaktredskap och konst särskilt antika ur, som han förvarade i ett särskilt rum. Han var själv skicklig urmakare och konstruerade ett komplicerat urverk, insatt i ett egenhändigt tillverkat fodral i dalastil. Hans stora bibliotek innehöll bl a fransk illustrerad skönlitteratur från 1600- och 1700-talen. H utställde ofta hos Konstföreningen och Föreningen för nordisk konst. Sista gången han framträdde offentligt var med en "Skogstjärn" 1887, om vilken en kritiker uttalade sig så negativt, att H beslöt att ej vidare utställa. Under 90-talet målade han mest akvareller. Minnesutställning 7—14 nov 1903 i Konstnärshuset, Sthlm. Hans oeuvre upptager 114 kända oljemålningar mellan 1853 o 1903 samt 53 akvareller, förutom skisser. På Nat:-mus ett 50-tal teckn:ar, på Nord mus ett 20-tal. Repr på museerna i Gbg, Örebro, Linköping o Östersund.

Författare

Jonas Gavel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Självbiogr i Nat:mus. Några brev till H i KB. Strödda brev från honom bl a i KB o FrKA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Matriklar i FrKA o Nat:mus; A-L Win ther, P D H (trebetygsuppsats vid prof S Karlings sem, Sthim, vt 1957).

S Alfons m fl, Sv konstkrönika under 100 år (1944); biografier i Ny ill tidn 1891: 15, H8D 1902—03, Idun 1903; A Borelius, J F Höckert (1927); H Cornell, Den sv konstens hist, 2 (1959); E W Dahlgren, VA. Person-förtecknar 1739—1915 (1915); L Dietrich-son, Hans Gudes Liv og Vaerker (1899); C Faerber m fl, Konst i sv hem, 1—2 (1943); Förteckn öfver prof P D H:s efterlämnade arbeten (utställn :kat 1903); G Gunne, Nat:mus målningssaml (1942); A Hedvall, Bohuslän i konsten (1956); E Hultmark, FrKA :s utställn:ar 1794—1887 (1935); dens, Sv kopparstickare o etsare (1944); A Lindblom, Sv konsthist, 3 (1946); É Malmberg, Dagar med Bruno Liljefors (Hågk o livsintr, 23, 1942); Litographiskt Allehanda (1864); V Loos, Stilväxhar i 1800-talets måleri (1936); dens, Frilufts-måleriets genombrott i sv konst 1860—1885 (1945); L Looström, Förteckn öfver FrKA :s saml af måln:ar o handteckn:ar (1892); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i 19 :e århundradet (1892; omarb uppl 1928); dens, Konstnärsklubben 1856—1906 (1906); dens, Sveriges allm konstfören 1832—1932 (1932); G Pauli, I vår ungdom (1925); Official Catalogue of the International Exhibition in London 1862, nr 1388; C A Pettersson, Lappland, dess natur o folk (2 uppl 1871); S Rönnow, Den sv fjällvärlden i landskapskonsten (Jorden runt 1930); A L Schultz-berg, P D H (Varia 1903); SKL; A Strindberg, Kulturhist studier (1917); S Strömbom o S Lundwall. Dalarna i konsten (1937); Sv målares taflor (1875).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Daniel Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13710
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Daniel Holm, urn:sbl:13710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se