Gustaf B A Holm

Född:1845-11-25 – Ystads församling, Skåne län
Död:1910-07-11 – Husby-Ärlinghundra församling, Stockholms län (på Steninge Slott)

Vice häradshövding, Förläggare


Band 19 (1971-1973), sida 208.

Meriter

Holm, Gustaf Birger Anders, f 25 nov 1845 i Ystad, d 11 juli 1910 på Steninge slott, Husby-Ärlinghundra, Sth (enl db för Engelbr, Sthlm). Föräldrar: stadsfiskalen Nils Magnus H o Karna Fågelberg. Inskr vid LU ht 63, hovrättsex där 68, v häradsh under Göta hovrätt 2 okt 71, auskultant o eo notarie i Svea hovrätt 1 okt 72, första domareförordn av Svea hovrätt 10 febr 73, jur biträde hos P A Norstedt & Söner 77, amanuens i Nedre justitierevisionen 77—79, VD i ab P A Norstedt & Söner 79 (styr: ordf 08), ordf i Nya bokförläggarefören från 87, i styr för Beskowska skolan 93, i styr för ab Centraltryckeriet 02, i styr för Lifförs:ab Victoria 03, v ordf i styr för Dramatiska teatern ab från 07, i styr för Bergslagernas järnvägs ab.

G 7 sept 74 i Tanum, Göt, m Anna Norin, f 3 okt 53 i Gbg, Domk, d 6 juni 13 i Sthlm, Engelbr, dtr till häradsh Bror Lars N o Carolina (Lina) Mathilda Lagberg.

Biografi

Efter juridiska studier i Lund gjorde Gustaf H sin tingstjänstgöring i Norrvikens domsaga i Bohuslän hos häradshövding Lars Norin, med vars dotter han sedermera gifte sig. Hans intressen drog honom snart åt mera praktiskt inriktad verksamhet. 1874 grundade han publikationen Nytt juridiskt arkiv. Den enda då utkommande juridiska tidskriften i Sverige, Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning (kallad "Naumanns tidskrift" efter utgivaren), meddelade i viss utsträckning prejudikat från domstolar och ämbetsverk. I den anmälan, som H utsände 1873, framhålles emellertid, att en samlad tryckt prejudikatsamling från HD dittills saknats i Sverige i motsats till grannländerna. För underdomstolar, ämbetsverk och enskilda skulle en sådan samling fylla ett länge känt behov. Nytt juridiskt arkiv blev också snabbt en fast institution i den administrativa och juridiska världen. 1876 blev den uppdelad på två alltjämt bestående avdelningar, I (lagskipning) och II (lagstiftning mm). Trots sina omfattande engagemang på andra håll redigerade H själv tidskriften till sin död.

1877 blev H juridiskt biträde hos P A Norstedt & Söner, närmast med uppgift att utreda tomtfrågan på Riddarholmen i samband med det planerade nybygget. 1879 ombildades förlagsfirman till aktiebolag med H som VD. För förlaget inträdde nu en period av sjudande utveckling. Men sin politiskt och kulturellt konservativa läggning eftersträvade inte H någon nyorientering av den dittills förda utgivningspolitiken utan en intensifiering och utvidgning inom i stort sett givna ramar. Tyngdpunkten låg på läroböcker, ordböcker, juridik och lageditioner, historisk och biografisk litteratur. Den 1885 utsända förlagskatalogen innehåller 442 titlar, fördelade på 25 ämnesgrupper. De båda största grupperna är "Politik. Politisk ekonomi" samt "Vitterhet" med vardera 48 titlar. Vitterheten omfattar dock endast äldre, inhemsk och utländsk litteratur. Som trea kommer "Biografi och genealogi" med 44 titlar. Skolböcker återfinns under de flesta rubrikerna. Med den 1881— 92 utkommande Svenska kalendern, som från 1886 redigerades av H själv, söktes dock en försiktig kontakt med den samtida skönlitteraturen, som ökades, då Hiertas bokförlag inköptes 1893. Under påverkan av den unge Carl G Laurin, som sedan 1893 verkade i förlagets tjänst, vidgades småningom H:s litterära vyer. "I sanning en samling vackra namn för vårt förlag!" skriver han 1903 till Laurin, som i Frankrike förvärvat översättningsrätten till bl a Paul Bourget, Anatole France, Pierre Loti och Maurice Maeterlinck.

Med sin praktiska och organisatoriska begåvning, sitt affärssinne och sin enastående arbetskapacitet satte sig H snabbt in i förlagsverksamhetens alla grenar och förde, utom under de sista åren, egenhändigt nästan hela förlagskorrespondensen. Han befäste och förkovrade förlagets solida ställning även på tryckerisidan, då han under 1900-talets första år förvärvade aktiemajoriteterna i Centraltryckeriet och Iduns tryckeri. Hans maktfullkomliga och självsäkra hållning kunde dock också bereda förlaget svårigheter och bakslag. Ett sådant inträffade 1904, då det almanacksarrende, som Norstedts innehaft sedan förlagets början, skulle förnyas. H hade själv intresserat sig för olika typer av almanackor, bl a den sedan 1897 utgivna Almanack för alla. Han tycks ha ansett den av VA infordrade offerten närmast som en formalitet. Det visade sig emellertid, att två andra firmor inkommit med gynnsammare offerter. Norstedts höjde då sitt anbud men fäste samtidigt i en konfidentiell skrivelse 13 jan 1904 vid detsamma villkoret, "att därest anbudet icke antages i dag vid Akademiens sammankomst. . . Akademien vid sammankomsten med förkastande av alla vilande anbud, bestämmer att uteslutande med oss skall förhandlas om uppgörelse av nytt avtal rörande privilegiets utövning". Detta säregna villkor torde ha förmått en majoritet av akademins ledamöter att rösta för ett alltjämt fördelaktigare anbud från Almqvist & Wiksell i Uppsala.

H:s förbindelse med Norstedts rörde ursprungligen det planerade nybygget på Riddarholmen och 1882—88 uppfördes det av arkitekten Magnus Isaeus i tidens nygotiska smak ritade huset, där redan 1884 tryckeri och förlag kunde flytta in. Intet annat förlag kunde då uppvisa en så mäktig exteriör. Albert Bonnier hade betydligt blygsammare lokaler. Även förlagsrörelsen var mindre än Norstedts, vars försäljning 1880 steg till 510 000 kr, medan Albert Bonnier ännu 1884 inte nådde upp till större årsomsättning än 364 000 kr.

H representerade sitt företag i Sv bokförläggareföreningen, där han 1880 inträdde i en stadgekommitté, till en början som juridisk expert men snart som faktisk ledare. Samtidigt blev han suppleant i föreningens styrelse, vars ordf sedan 1877 var Albert Bonnier. I samband med stadgerevisionen uppstod inom föreningen skilda åsikter rörande dess organisation och förhållande till bokhandlarna-kommissionärerna, varvid H företrädde en rigorösare linje än den dåvarande majoriteten. 1884 hade Albert Bonnier såsom Strindbergs förläggare nödgats agera under Giftasåtalet och under de följande åren kommit i skottgluggen som utgivare av förment "osedlig" litteratur. Kulmen nåddes med lektor J Personnes pamflett "Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland skolungdomen", som publicerades i mars 1887. Vid bokförläggareföreningens sammanträde i april s å inlämnade en grupp under ledning av H en skrivelse, där de förklarade sig inte gilla de grundsatser, på vilka föreningen var byggd, och. därför anmälde sitt utträde. Omedelbart därefter bildade frondörerna Nya bokförläggareföreningen, där H blev ordf. Uppenbarligen delade H lektor Personnes syn på Albert Bonnier som förläggare. De organisatoriska tvistepunkterna torde ha spelat en sekundär roll. Den nya föreningen omfattade ej de flesta, men de största förlagsfirmorna med undantag av Bonniers. Föreningarna existerade sida vid sida till 1912, två år efter H:s död, då en återförening ägde rum. Nya bokförläggareföreningen fick också ett eget organ i Nya bokhandelstidningen, som i sin nekrolog över H 16 juli 1910 uppgav, att han ensam var initiativtagare till den nya föreningen. Denna blev emellertid "i mångt och mycket en missräkning" och besvärad av inre tvister. Det var "fjärran från H:s temperament att mäkla med egen mening", är tidningens försiktigt formulerade förklaring.

H intresserade sig på 1890-talet för skapandet av en stats- och rättsvetenskaplig fakultet vid Sthlms högskola och medverkade inom en av Högskoleföreningen utsedd 12-mannakommitté i ett av fyra delegerade (utom H: Svante Arrhenius, Carl Lindhagen och Marcus Wallenberg) avgivet yttrande i frågan 1900. Han gjorde också ett par underhandsförfrågningar (1894 och 1900) hos Johan Thyrén i Lund, om denne ville mottaga kallelse till en professur i civilrätt vid den planerade fakulteten, vilket dock ej ledde till något resultat.

Sedan operafrågan blivit löst genom bildande av ett statligt aktiebolag 1898, drevs alltjämt Dramaten provisoriskt i enskild regi och i olämpliga lokaler. I denna situation tog H initiativ till bildande av ett teaterkonsortium för uppförande av en nybyggnad till Dramatiska teatern. 1901 beviljades också ett teaterlotteri för detta ändamål. S å förvärvades under sedermera omstridda former tomten vid Nybroplan, där den av Fredrik Lilljekvist ritade teaterbyggnaden uppfördes 1903—07 i pompös jugendstil. Den mycket påkostade utsmyckningen väckte åtskillig kritik, som i viss mån riktade sig mot H personligen.

1907 bildades Dramatiska teaterns ab efter samma mall som Operans. H blev v ordf i styrelsen och medverkade till Knut Michaelsons anställning som chef för den reorganiserade teatern. Den öppnades 18 febr 1908 med framförande av Mäster Olof, versupplagan. Detta program hade föreslagits av H, som tydligen hade modifierat sin syn på Strindberg sedan schismens år. Då teatern gav ett ekonomiskt ogynnsamt resultat, försämrades snabbt relationerna mellan Michaelson och H, som genomdrev, att hans anställning inte förnyades efter 1909/ 10 års säsong. Michaelsons avgång ledde till en livlig presspolemik med häftiga, delvis skandalbetonade angrepp på H. Denne var då redan märkt av den sjukdom (leverkräfta), som några månader senare lade honom i graven.

På grundval av personlig bekantskap och kännedom om Norstedtska förlagets inre historia har Carl Laurin givit en glansfull karakteristik av H som en ny Gustav Vasa, den borne ledargestalten med en viljestyrka och en gigantisk arbetsförmåga, som slog hans omgivning med häpnad. Hans organisatoriska och finansiella begåvning var också utan tvivel av ovanliga mått. Men hans kulturella vyer var begränsade och hans litterära smak konventionell. Förlaget fick under hans ledning en mycket stark ekonomisk ställning, men de nya impulserna kom från annat håll. H:s härsklystnad och koleriska temperament skaffade honom också många fiender och invecklade honom i konflikter, som ibland med större smidighet hade kunnat undvikas. Gentemot sina anställda intog han en välvilligt patriarkalisk hållning. Vid ett tillfälle skänkte han 20 000 kr till resestipendier åt förlagets kontorspersonal och arbetare att fördelas enligt deras eget val bland ett 30-tal personer. Han var en frikostig värd och en glad sällskapsmänniska. I sitt stora hem Karlavägen 7 levde han ett lyckligt familjeliv liksom på sina lantställen, först Lidingö-Bre-vik och sedan det tessinska slottet Steninge vid Mälaren, som han inköpte 1908 och på vars iståndsättande han nedlade stora summor. Där avled han också, sedan han på våren 1910 dödsmärkt återvänt från en resa till Konstantinopel. Bouppteckningen efter hans bortgång visade en behållning på närmare 2,5 miljoner. Utom fast egendom bestod den till större delen av aktieposter i 44 bolag.

Författare

Sven Rinman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i KB (bl a till E W Dahlgren), Ericsbergsarkivet, RA (till G C :son Bonde), GUB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Utgivit: Nytt juridiskt arkiv, afd 1—2. Sthlm. 1. Arg 1—27, 1874—1910. Register . . . 1880, 1891, 1904. 2. Årg 1—35, 1876— 1910. Register . . . 1909. [Utvidgade särtr härur, utgörande vissa av nedanstående förordningar utg ". . . med förklaringar ur au-tentika källor...":] Nya utsökningslagen . . . 1877. XVI, 160 s. Suppl 1878. 20 s, 3 tab. Lag om dikning. . . 1879. VIII, 134 s. (Tills med W Huss.) Vexellag . . . samt vexelfor-mulär, hänvisningar, rättsfall och sakregister. 1880. 157 s. (Tills med O Bergius.) Vattenrättsförordningen jemte i sammanhang der-med utfärdade författningar. . . 1882. X, 156 s. (Tills med O Bergius.) — Nya lagfarts- och inteckningslagarne med dithöran-de författningar jemte motiver och anmärkningar ur Högsta domstolens och Statsrådets protokoll. Sthlm 1875. 107 s inkl tab. [Samling af k. förordningar, stadganden m. m. 13 (omsl).] [2. uppl se nedan.] — Nya utsökningslagen jemte deraf föranledda författningar med hänvisningar och sakregister. Sthlm 1877. 82 s. [Ibid, 14.] 2. tillökade uppl 1878. 108 s, 3 tab. 3. d:o uppl 1881. 120 s, 3 tab. — Lag om dikning och annan afledning af vatten . . . Sthlm 1879. 37 s. [Ibid, 16.] 2. tillökade uppl: ... vatten jemte dithörande författningar . . . 1884. 55 s. 3. uppl 1894. 63 s. 4. uppl 1904. 84 s. — Nya vexellagen . . . Sthlm 1880. 39 s. [Ibid, 17.] 2. uppl: Växellagen den 7 maj 1880 med hänvisningar, växelformulär och sakregister. 1893. 47 s. 3. uppl: Växellagen och checklagen med hänvisningar, formulär och sakregister. 1901. 56 s. 4. uppl 1905. 58 s. — Vattenrätts-förordningen, flottningsstadgan jemte i sammanhang dermed utfärdade förordningar med hänvisningar och sakregister. Sthlm 1882. 62 s. [Ibid, 18.] 2. uppl: ... samt därmed sammanhängande författningar . .. 1902. 92 s. — Lagfarts- och inteckningslagarne jemte dithörande författningar med förklaringar ur autentika källor samt hänvisningar, rättsfall och sakregister .. . med iakttagande af de stadganden, som utkommit till år 1885. Sthlm 1885. 157 s.

Redigerat: Svensk kalender, årg 6—12, 1886—92, Sthlm 1885—91 (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: D VI a 1 : 5, Svea hovrätts arkiv, RA; K Michaelsons saml, T 41, KB-VA:s prot med bil 1903—05, VA:s tjänstearkiv; K Dramatiska teaterns styr:prot 1907 —10, Dramatiska teaterns arkiv; P A Norstedt & Söners utg förlagskorrespondens, P A Norstedt & Söners arkiv, Sthlm. K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); Handhar ang förvärfvande af examensrätt o för inrättande af jur fak vid Sthlms högsk (1901); G G Laurin, G B A H (dens, Människor, 1919, s 20—41); dens, P A Norstedt & söner. Jubileumsskr 1823—1923 (1923); Lifförs-ab Victoria 1882—1932 (1932); K Michaelson, Ett svar på mångas frågor (1910); nekr över H i Nya bokhandelstidn nr 28 A, 1910 o Sv bokhandelstidn, nr 28, 1910; G Richardson, Oscarisk teaterpolitik (1966); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H G Westring, nekr över H (Nytt jur arkiv 1910). ¦— Förlagskat, prospekt m m från P A Norstedt & Söners förlag.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf B A Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13713
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf B A Holm, urn:sbl:13713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se