Meriter

Holmberg, Bror Alexander Ludvig, f 30 juli 1881 i Nättraby, Blek, d 7 sept 1966 i S Åkarp, Malm. Föräldrar: sjökaptenen Mathias Larsson H o Anna Sofia Lengquist. Mogenhetsex vid Karlskrona h a l 31 maj 99, inskr vid LU ht 99, FK 31 maj 02, amanuens vid kem instit 1 okt 03–31 dec 04 o 1 mars 05–31 okt 07, FL 14 dec 05, disp pro gradu 31 mars 06, FD 31 maj 06, doc 23 april 06, lär i allm kemi inom med fak, 1 jan 09–15, allt vid LU, prof i organ o analyt kemi vid KTH 18 juni 15–19, i organ kemi där 20–43, prof vid VA 26 nov 43–31 juli 46. — LIVA 20, LFS 30, LVA 33, LVS 37, tekn hedersdr vid Chalmers tekn högsk 51.

G 20 april 10 i Odarslöv, Malm, m Anna Elisabet Olsson, f 4 febr 82 där, ibid, d 1973 ^[1], dtr till godsförvaltaren Per O o Hedvig Pettersson.

Biografi

En äldre syster grundlade det lidelsefulla intresse Bror H livet igenom hyste för botaniken. Under universitetsstudierna tog dock trots allt kemin så småningom överhanden, enligt vad H förklarat på grund av dess betydelse för växtfysiologin och de bättre framtidsutsikterna. H kom dock aldrig att ägna sig åt biokemin. Hans vetenskapliga produktion omfattar ett par hundra skrifter och begynner med en av Lovén föreslagen undersökning av kaliumxantogenatets omsättningar med klorättiksyrans salter. Hans även för senare forskning betydelsefulla preparativa studier på den klassiska lundensiska svavelkemins område ledde bl a till hans doktorsavhandling Om tiokarbonylglykolsyror. H:s viktigaste arbete behandlar dock stereokemiska problem och ligninernas kemi.

Genom omfattande fysikalisk-kemiska och experimentellt besvärliga preparativa undersökningar lyckades H med oväntat resultat lösa problemet om de dihalogenerade bärnstensyrornas steriska byggnad. Han fann att deras alkaliska hydrolys var starkt beroende av katjonernas natur och detta ledde till studier och hypoteser om den s k katjonkatalysen. Kinetiken vid β-substituerade karbonsyrors hydrolys var komplicerad. Delvis inträdde normal hydrolys under "Waldens omställning", delvis förlöpte reaktionen via en intermediär β-lakton. Han lyckades isolera flera av dessa mycket reaktionsbenägna substanser och undersöka deras kemiska omsättningar. Hans arbeten på detta område har betytt mycket för den fortsatta utforskningen av denna viktiga klass av föreningar.

Redan tidigt kunde H ge förklaringen till den racemisering som inträder vid inverkan av exempelvis bromidjoner på de optiskt aktiva brombärnstensyrorna. Han menade att denna måste sammanhänga med ett ständigt pågående utbyte av bromidjoner. Långt senare kunde denna slutsats bekräftas med isotopteknik. H:s stereokemiska studier tillät honom även att ange var i en estermolekyl den hydrolytiska spjälkningen normalt äger rum. Genom dessa grundliga och i många riktningar utvidgade arbeten, som kom att sysselsätta honom under mer än tre decennier, gav H väsentliga bidrag till den slutliga förståelsen av den fundamentalt viktiga Waldenska omställningen och därmed till teorin för reaktioner vid "mättade kolatomer". H:s reaktionsmekanistiska studier genomfördes före elektronteorins genombrott inom den organiska kemin, och det är förvisso inte lätt för senare generationer av kemister att tillfullo uppskatta de intellektuella svårigheter med vilka man på den tiden hade att brottas.

Vid KTH kom H i kontakt med praktiska frågor. Han studerade under 20-talet de då aktuella sv skifferoljornas kemi; måhända hade detta intresse ett sammanhang med de geologistudier han bedrivit under docenttiden i Lund. Inom ligninkemin blev han en banbrytare. Med sitt favoritreagens, tioglykolsyra, kunde han ur ved utlösa ligninet. Hans geniala idé var att syran reagerar med benzylalkoholiska grupper i ligninet och att det är samma grupper som reagerar vid den tekniska sulfitkokprocessen. Härigenom föranleddes H att återvända till sin ungdoms svavelkemi och un- dersöka ett antal modellsubstanser för ligninerna. För att övertyga sig om ligninernas av vissa forskare ifrågasatta reella existens undersökte han med oändligt tålamod och för honom karakteristisk, massiv analytik "lignintioglykolsyror" erhållna från växter, valda ur hela det botaniska systemet. Han skapade härigenom fast mark av ett på hugskott och hypoteser vilande gungfly. Det är till stor del hans förtjänst att grunddragen av ligninernas strukturella byggnad blev säkerställd.

Hompan, som H vanligen kallades, fyllde i hög grad de krav på originalitet man brukar ställa på en riktig professor. Hans Vega-mössa var känd från Teknis till Vidargatan, från Lund till Viken — pipa i munnen, blå cheviotkostym, stärkkrage och stärkta manschetter, paraply, glimt i ögat, men knappast disträ! Var ordknapp och kunde i förstone verka lite butter men visade sig snart vara en rakryggad hedersman, full av den underbaraste humor. Han reagerade starkt mot bluff och popularitetsjäkt. Kom punktligt till laboratoriet kl 8, tände pipan, tog av sig kavajen och laborerade i skjortärmarna. Hompans fröjd var laborerandet. "Teorierna växlar men fakta består." Alla hans anteckningar gjordes på gula lappar, på vilka hans kära "körprar", substanserna, låg. Han talade om dem som om goda vänner och gav dem de mest konstbesynnerliga namn. Till sommaren buntade han ihop lapparna, for till Viken och skrev avhandlingar omväxlande med stenmursbygge och maskrosutrotning. Han höll noga reda på hur många plantor han årligen likviderade. Endast de som var med på Hompans tid kan göra sig en föreställning om hans flit och de magra resurser den tidens kemister fick nöja sig med. "Tålamod och förnöjsamhet" var hans mycket passande valspråk.

H var medlem av flera akademier och lärda sällskap och var under 20 år Kemistsamfundets avhållne ordförande. Till hans minne utdelar samfundet sin "Bror-Holmberg-medalj".

Författare

Holger Erdtman

Tryckta arbeten

Om tiokarbonglykolsyror. Akad afh. Lund 1906. 72 s. — Plan för laboratoriekurs i kemi . . . [Rubr.] Lund 1906. 4 s. [Undert.] (Sommarkurserna i Lund 1906.) — Stereokemiska studier 1—6. [Rubr.] Sthlm... (tr Upps) 1915—17, 1920 —21. 22, 56, 26, 33, 35, 17 s. (Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 6, n:o 1, 8, 17, 23, bd 8, n:o 2, 8; avd 3 tills med K J Lenander.) — Alkalisk sönderdelning av ha-logensuccinamidsyror (Kungl. tekniska högskolan. Skrifter utg med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna, Sthlm 1918, 4:o, s 307—316; även sep, 10 s). — Förtvålning av jodättiksyra. [Rubr,] Upps 1919. 12 s. (Meddelanden från K. vetenskapsakademiens Nobelinstitut, bd 5, n:o 11.) — Skifferundersökningar 1—7. Sthlm 1922—25, 1927, 1930, 1945. 88, 80, 114, 107, 94, 78, 103 s. (IVAH, 6, 16, 30, 41, 56, 101, 180.) — Ingeniörsvetenskaps-akademiens laboratoriemässiga skifferundersökningar (IVA. Meddelande n :r 49 [omsl] : Ingeniörsvetenskapsakademiens skifferundersökningar, Sthlm 1925, s 1—18). — Bränsleförädlingens kemi (Ibid, 65: Bränsleförädling, föredrag hållna vid Arosmässan 1926 Sthlm 1927, s 1—14). — Merkuri-titrimetriska bestämningsmetoder. Sthlm 1927. 16 s. (IVAH, 76.) — Die Mercaptolyse des Fichtenholzes (Lignin-Unter-suchungen, 5). Sthlm 1930. 75 s. (IVAH, 103.) — Thioglykolsäure als Ligninreagens (Lignin-Untersuchungen, 8). Sthlm 1934. 85 s. (Ibid, 131; även Veröffentlichungen der Knut und Alice Wallenberg-Stiftung, 8.) — Olof Hammarsten . . . (VAÅ för år 1934, Sthlm (tr Upps) 1934, s 273—293, 1 portr). — [Mindre bidrag, Sthlm (tr Upps) 1935— 46.] (Arkiv för kemi.. .,12 A: 2, 9, 11, 14, 28; 12 B: 2, 47, 48; 13 A: 8, 15; 13 B: 14; 14 A: 2, 7, 8, 9; 14 B: 33; 15 A: 8, 20, 21, 22, 23, 24; 16 B: 12; 17 A: 23; 20 A: 1; 20 B: 2; 21 A: 10; 21 B: 7; 23 B: 6; 24 A: 3, 4, 29; 25 A: 18; 26 B: 15; härav tills med E Schjånberg: 14 A: 7, 15 A: 20, 23.) — Die Stöchiometrie des Fichtenlignins. LOmsl:] Ligninuntersuchungen, 14. Sthlm 1942. 29 s. (IVAH, 162; tills med N Gralén.) — Über Styrylthioglykolsäuren (Arkiv för kemi utg av K. svenska vetenskapsakademien, Bd 2, Sthlm (tr Upps) 19[50—]51, s 567— 579 [nr 41, 1950]). — Medarb i bl a IVA, organ för ingeniörsvetenskapsakademien och dess laboratorier, TT, avd Kemi och bergsvetenskap, Svensk kemisk tidskrift o Svensk papperstidning samt i uti tidskr: Justus von Liebig's Annalen der Chemie, Bd 353, 1907, 359, 1908, Leipzig, Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft, 1908, 1910, 1912 —14, 1921, 1923, 1925—28, Berlin, Journal fur praktische Chemie, Bd 56, 1905, 73, 1906, 75, 1907, 79, 1909, 82, 1910, 84, 1911, 87—88, 1913, Leipzig, Zeitschrift fiir an-organische Chemie, Bd 56, 1908, Hamburg & Leipzig, Zeitschrift für physikalische Chemie .. ., Bd 62, 1908, 70, 1910, 79—80, 1912, 84, 1913, 88, 1914, 97, 1921, 137, 1928, Leipzig, Annales Academiae scientiarum Fennicae, Tom 29, 1927, Hfors, Der Papier-fabrikant, 1928, Berlin.

Källor och litteratur

ED :s konseljakter 18 juni 1915, 26, RA; VA:s prot 12 jan 44, VA.

Inbjudn till FD :promotionen vid LU 31 maj 1906; E Larsson, minnesteckn (FSÅ 1967); LUM 1913 (1913); C Skottsberg, VA. Personförteckn:ar 1916—1955 (1957).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror A L Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Erdtman), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13726
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror A L Holmberg, urn:sbl:13726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Holger Erdtman), hämtad 2024-04-26.