G H Teodor Holmberg

Född:1853-01-12 – Gärdslövs församling, Skåne län
Död:1935-03-08 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Folkhögskolelärare, Föreläsare, Pedagogisk skriftställare


Band 19 (1971-1973), sida 236.

Meriter

1 Holmberg, Gustaf Henrik Teodor, f 12 jan 1853 i Gärdslöv, Malm, d 8 mars 1935 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: kontraktsprosten kh Lars Paulus H o Fredrika Vilhelmina Gullander. Inskr vid LU vt 71, FK vt 76, föreståndare o första lär vid Tärna folkhögsk, Vm, 76—12, ordf i Gustaf-Adolfsförb för Sveriges unga krigsmän 04—19, jämte H 2 initiativtagare till Sv riksförb mot osedlighet i litt, press o bild (från 10 Sv riksförb för sedlig kultur) 09, ordf där 20, led av kyrkomötet 20, 25 o 26. Föreläsare, skriftställare.

G 11 maj 77 i Lund m H 2.

Biografi

Under gymnasietiden tog Teodor H starka intryck av Viktor Rydberg, och dennes idealism kompletterades under universitetsåren med bl a Gödeckes folkhögskoleentusiasm, skandinavismens optimism och Boströms filosofi. Faderns toleranta och reformvänliga uppfattning med sympati för frikyrkor och vidgat lekmannainflytande — som H redogjort för i Människor och kulturbilder från 1800-talet (1928) — blev tidigt vägledande för honom. Under ett avbrott i. examensstudierna (främst i nordiska språk och historia) fick han ett lärarvikariat vid Hvilans folkhögskola, och dennas rektor, pionjären Leonard Holmström, kom att påverka honom djupt. Holmström imponerades å sin sida av H:s livaktiga intresse för folkbildningsproblemen och rekommenderade honom till föreståndarbefattningen vid den nya folkhögskolan i Tärna i Västmanland, vilken han också tillträdde 1876 efter att först ha avlagt sin fil kand-examen.

H:s verksamhet vid Tärnaskolan — livfullt beskriven i hans memoarer Tidsströmningar och minnen (1918) — var lagd på religiös och nationell grund och präglades av många betydelsefulla initiativ och en utåtriktad, inte sällan av hans hustru Cecilia underblåst stridbarhet, som snart gjorde honom till den mest tongivande folkhögskolemannen vid sidan av Holmström och Herman Odhner. Han inrättade både lantmanna- och husmodersskola och var en av de första i landet som höll allmänbildande föredrag i bygderna och där bildade föreläsnings- och diskussionsföreningar. Han ivrade framgångsrikt för den unisona sången av grundtvigiansk typ (han skrev själv ett stort antal sånger), var den drivande kraften bakom beslutet om statsanslag till mindre bemedlade elever och gav folkhögskolorna ett eget kamporgan genom att — närmast självrådigt — starta tidskriften Folkhögskolebladet, som han tillsammans med Odhner utgav 1884—86, varefter H och hans hustru fortsatte med Folkets tidskrift 1886—87. Han redigerade även flera andra tidskrifter och skriftserier och skrev ett stort antal artiklar både där och i dagspressen, en del senare sammanförda och omredigerade i bokform. Många av dem hade sin grund i anföranden eller föredrag som han hållit i olika sammanhang i Tärna och som blivit tändande gnistor i kulturdebatten. Tärnaskolan blev nämligen under H:s tid en mötesplats för den idealistiska och skandinavistiska strömningen inte endast i Sverige utan i hela Skandinavien. H och hans hustru gjorde också omfattande studieresor i Danmark och Norge; Grundtvigs förkunnelse grep dem med åren allt djupare och med Björnson var de en tid intima vänner.

H hyste under Tärnatiden till en början utpräglat liberala åsikter i en del frågor: han var t ex norskvänlig och vän av frihandel och frikyrkor och stred framgångsrikt för frihet från examenstvång vid sin skola. Den konservativa majoriteten i landstinget — liksom prästerskapet — såg detta med oblida ögon, och under 1880-talet förvärrades situationen, då H invecklades i två uppmärksammade polemiker: 1884 då han inbjudit den norske vänstermannen och folkhögskolerektorn Viggo Ullman till Tärna och 1886 då han skarpt kritiserat den nye stiftschefen biskop Gottfrid Billing för dennes avoghet mot de frikyrkliga. Efter dessa båda ställningstaganden beskylldes H i landstinget för att söka undergräva aktningen för det bestående i stat och kyrka, och han måste lova skolstyrelsen att undvika offentlig polemik i fortsättningen.

H var delägare i de frihandelsvänliga tidningarna Sala allehanda och Avesta tidning, och dessa angreps i landstinget 1893, dock utan framgång; H hade då redan närmat sig högern. Hans nationalism ökade, och norskvänligheten övergick i ett unionsprogram som erinrade om det konservativa. Unionsbrottet förbittrade honom oerhört och ledde till häftiga utfall mot norrmän och danskar och ett utdömande av hela skandinavismen. Det skedde särskilt i hans på nyåret 1906 startade veckoblad Sveriges Väl, och därmed hade han definitivt tagit steget från vänstern till högern. Samtidigt ledde hans oförsonliga hållning mot norrmän och danskar till en i pressen livligt kommenterad brytning med de gamla vännerna Holmström och Odhner. Därigenom isolerades H och miste sitt inflytande över folkhögskolornas utveckling. Sista gången han som folkhögskoleman vållade politisk oro var i febr 1912, då han — i F-båtsstridens tid — hälsade Gustav V välkommen till Tärna. Det tal han då höll, liksom kungens gillande därav, angreps i både riksdagen och den radikala pressen för regeringsfientlighet.

Det är knappast något tvivel om att det starka intryck som H tog av sin hustru också var bestämmande för han åsiktsändringar. Särskilt tydligt gällde detta hans växande beundran för kejsar Wilhelm II och den tyska militarismen. Påverkad av sina erfarenheter från ett besök i Tyskland 1899, sökte H två år senare väcka en sv nationalanda genom sitt ivrande för den s k fälthögskolan, dvs kasernen betraktad som skola, vars uppgift borde vara, som det heter i Ljusmän och ljusbrytningar (1917), densamma som folkhögskolans: "ej att framdriva kulturella världsmedborgare, men väl att utdana nationaldemokratiska kärntrupper". Sitt med åren allt starkare militära intresse manifesterade han vidare i Gustaf-Adolfsförbundet, vars ordf och obestridde ledare han var under hela dess existens (1904—19). Sedan H lämnat folkhögskolan — han och hans fru flyttade då omedelbart till Sthlm — anslöt han sig också till Rudolf Kjelléns pangermanska idéer och uttryckte farhågor för den moderna judendomen, som han ansåg ha trängt in i Sverige, bl a i form av brandesianismen.

Den moderna litteraturens pessimism hade H angripit redan på åttiotalet, då han särskilt uppmärksammades för en hånfull recension av Ola Hanssons dikter, men senare vände han sig mot vad han kallade osunda kulturriktningar inom litteratur, press och teater och som främst gällde framställningen av kärleken. En viktig plattform för sin förkunnelse hade han i Sv riksförbundet för sedlig kultur, som han och hustrun stiftat, en annan var Sthlms dagblad, där han bl a skarpt angrep Ellen Keys och Hinke Bergegrens bildningsprogram och deras uppfattningar i sedlighetsfrågan.

Sedlighetsfrågan var hos H intimt förknippad med religonen; "det centrala i människan är icke Eros, men gudsbilden", heter det i en av uppsatserna i Från skolsalen (1896—1902). Också i religiöst avseende utvecklades H i konservativ riktning. I Är vår kristna tro föråldrad? (1920) angrep han t ex Emanuel Linderholms religiösa åskådning och hävdade, att kyrkan måste hålla fast vid sina historiska trosgrunder; boken var tillägnad en av hans tidigare motståndare, Gottfrid Billing. Sin sympati för de frireligiösa behöll han dock, och för vidgat lekmannainflytande argumenterade han i olika sammanhang, bl a som ledamot av tre kyrkomöten. H var också varmt intresserad för Sigtunastiftelsen och testamenterade dit sitt bibliotek på c:a 5 000 bd.

Sin framskjutna ställning inom bildningslivet och i kulturdebatten vann H mer genom sin orädda och väckande förkunnelse än sitt kunskapsförmedlande. Teoretiskt vetande betraktade han som värdelöst om kärnan var karaktärsslapphet. "Jag ser på livet med en idealists ögon, men jag avskyr frasidealismen", skrev han i ett brev till Ivar Afzelius (7 dec 1905); dock var det just som frasidealist motståndarna betraktade honom. Driven av sitt rättspatos gav han sig inte alltid tid att argumentera sakligt, och i sina memoarer (1918) erkänner han, att han och hans maka, "livliga och ivrigt stridande för sina ideal, som de voro, mer än en gång stötte folk för huvudet".

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till H i GUB (från A U Bååth) o i LUB (350 st). Brev från H i GUB, KB, LUB (bl a till E Tegnér d y o L Holmström), RA, SSA, UUB (bl a till H Hjärne) o i Oslo UB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till Tärna folkhögskolas elever. [Rubr.] Vesterås 1878. 8 s. — Om folkhögskolor för kvinnor. [Rubr.] Sala 1881. 4 s. [Undert.] ¦—¦ Folkhögskola och folkupplysning. Uppsatser och tankar. Vesterås 1883. 102 s. — Folkliga föredrag och uppsatser. Följd 1—4. [Tärna, tr] Sala 1888—91. 1. 1888. 29 s. 2. 1889. 25 s. 3. 1890. 21 s. 4. 1891. 44 s. — Fansång. [Rubr.] U o [1892]. (1) s. [Undert.] — Kristna ideal. Ett inlägg (Svensk tidskrift, utg af F v Schéele, 1894, Upsala, s 21—29). — Huru skall undervisningen i historia göras fruktbärande för lif-vet? (Föredrag hållet i Stockholms pedagogiska sällskap febr. 1894) (ibid, 1895, s 321 —337; även sep, 17 s). — Folkhögskola och landtmannaskola i Västmanlands län. Framställning till Tärna folkhögskolas styrelse. [Omsl.] Sala 1895. 45 s. — Helgmålsring-ning, maningar till unge män. Sthlm 1895. 12 s. (Skrifter, utg af Svenska nykterhetssällskapet. 1895 års serie, 4.) —• Lifvets bärande krafter. Maningar till unge män. Sthlm 1895. 14 s. (Ibid, 5.) — Från skolsalen, föredrag, uppsatser m. m. H 1—5. Sala 1896—1902. 1. 1896. 89 s. 2. 1897. 117 s. 3. 1898. 138 s. 4. 1900. 117 s. 5. 1902. 130 s. — Den svenska folkhögskolan. Sthlm (tr Upsala) 1897. 45 s. (Föreningen Heim-dals folkskrifter, n:r 45.) — Sång för Sala skyttegille. [Rubr.] Sala 1897. (2) s. — Preussens fall och pånyttfödelse i det 19 :de seklets början. Visby 1898. 12 s. (Feriekurserna i Visby 1898. Grundlinjer till föreläsningar.) — Social etik. Föreläsningar vid feriekurserna i Visby 1898. Stenograferade . . . Visby 1898. 63 s. [Ur Gotlands-posten.] — Till konung Oscar, Västerås den 26 november 1898. Sala [1898]. 4:o. (4) s. [Undert vers.] — Den vuxna ungdomens värnande och lyftning. Ett program. Sala 1899. 16 s. — Ett fult eller ett skönt lif? Ord till den vuxna ungdomen. Sthlm 1900. 26 s. (Skrifter, utg af Sv nykterhetssällsk. 1900 års serie, 2.) — Böra vi sända våra barn i samskola [text] (I vår tids livsfrågor . . ., n:o 14: Böra vi. . ., Upsala 1900, s 16—20). — Idun. En nordisk bild af kvinnlighet och odödlighet (Festskrift tillegnad doktor Leonard Holmström..., Lund 1900, s 5—11). — Kasernen — folkhögskolan "fälthögskolan". Tre uppsatser. [Tärna, tr] Sthlm 1901. 23 s. — Den värnpliktige, utvandringen och försvaret. Sthlm 1903. 24 s. (Fälthögskolans småskrifter, 1.) — Huru ynglingar blifva män. [Rubr.] Sthlm 1904. 16 s. ([Omsl:] Gustaf-Adolf-förbundets föredragsserie, 3.) — Gustaf-Adolfs-förbundet för Sveriges unge krigsmän. Sthlm 1904. 12 s. [Ur Stockholms dagblad; undert.] — Nytt nationalvärn, en vädjan till svenska folkets representanter i riksdag och kulturlif. [Omsl.] Sthlm 1904. 12 s. [Ur Sthlms dagbl.] (Tills med C Bååth-Holmberg.) — Ökade bildningsmöjligheter för den vuxna ungdomen. [Rubr.] Sala 1905. 4 :o. (4) s. [D :o.] •— Litteratur, samhälle och moral. Sthlm 1906. 25 s. (Nordiska öresbiblioteket, [N SJ 1906, n:o 1.) — Svensk nationaldemokrati. (Föredrag hållet i samfundet "Sveriges väl" i Malmö okt. 1906.) Sala 1907. 27 s. — "Den nya moralen", två föredrag. Sthlm 1909. 35 s. (Tills med R Kjellén.) 2. uppl [omsl] så. — Borgerlig samling. Föredrag vid bildandet af Västeråskretsen af Västmanlands borgerliga förbund . . . Västerås 1910. 24 s. — Osunda kulturriktningar inom litteratur, press och teater. Föredrag. . . 1911. Sthlm 1912. 36 s. (Skriftserie utg af Svenska riksförbundet för sedlig kultur, n:r 6.) — Medborgarsinne och fosterland, föredrag hållet vid Ff. m :t konung Gustaf V:s besök å Tärna folkhögskola den 11 februari 1912. Sthlm 1912. 16 s. [Ny uppl] 1913. 15 s. — Lifsvägar och lifsmål. Sthlm 1913. 287 s. — Farväl till Tärna (I afskedets stund, föredrag och tal i Tärna den 12 januari 1913 [omsl], Västerås 1913, s 1— 18). — Hälsningsord... (ibid, s 65—68). — Teatern (J A Eklund m fl, Vårt folk och kristendomen, artiklar . . ., Göteborg (tr Gäfle) 1913, s 116—121). — Den fria kärleken, föredrag särskildt mot Hinke Bergegrens sexuella förkunnelse. Sthlm 1914. 38 s. — Ellen Key om kristendom och sedlighet. Sthlm 1914. 21 s. (Skriftserie utg af Sv riksförb för sedlig kultur, 9.) — Två stora män. Wilhelm II, Ferdinand von Zeppelin. Upps (tr Sthlm) 1915. 153 s, 2 portr. [Ur Läsning för sv folket.] — Levnadsboken för den unge mannen och medborgaren. Upps (tr Sthlm) 1915. 120 s. — Hvad kan och bör göras för höjandet af vårt folks sedliga nivå? Föredrag vid svensk-lutherska prästkonferensens möte i Stockholm 1915. [Omsl.] Sthlm 1916. 20 s. [Även bilaga till Svenska folkviljan; annan tr:] 21 s. — Allmänanda och partianda. Tal vid K.F.U.M.-gymnaster-nas fosterländska fäst... Sthlm 1916. 16 s. (Svenska folkförbundets ströskrifter, 10.) — Ljusmän och ljusbrytningar. Upps (tr Sthlm) 1917. 264 s. — Tidsströmningar och minnen. Upsala (tr Sthlm) 1918. 427 s. [Utdrag i tysk övers:] Erinnerungen eines schwe-dischen Volkshochschulleiters . . . Langen-salza 1922. 34 s. ([Friedrich Mann's] Päda-gogisches Magazin, H 885 = Die deutsche Volkshochschule, H 35.) — Kriget och kristendomen. Sthlm 1919. 8 s. [Ur AB.] — Är vår kristna tro föråldrad? Lekmannaord till lekmän. Lund 1920. 127 s. — Med sköld och svärd för svenskhet och etisk kultur. Lund 1920. 296 s. — Till Svenska folkförbundets ungdom. Tal vid samkvämet . . . [Rubr.] Sthlm 1920. (4) s. — Ord till unge män. Upps (tr Sthlm) 1921. 24 s. — Cecilia Bååth-Holmberg (Julbok för Västerås stift, årg 16, 1921, Hedemora, s 29—49). — Ungdomslivet. Sthlm 1921. 16 s. (Skrifter utg av Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.) — Vad lever du för? Sthlm 1922. 15 s. (Ibid.) — Vår kyrkas nutidsläge. Sthlm 1922. 64 s. — Under ungdomens tak. Uppsatser och dikter. Sthlm 1922. 224 s. — Var redo! [Omsl.] Falkenberg 1923. 4:o. 7 s. — Socialt samvete och samhällsfred. [Omsl.] Falköping 1923. 20 s. [Ur På vakt.] — Inför fyrahundraårsminnet av Gustaf Vasa. Tal vid Gästrikarnas minnesfest i Ovansjö kyrka . . . Falköping 1923. 24 s. [Anon.] [Ur Läsn för sv folket.] — Ungdom och tidstankar. Falköping 1924. 24 s. [D :o.] — Den sociala frågan i antikens och fornkyrkans tid. Falköping 1924. 29 s. — Tärnatallens sång . . . (Tärna folkhögskola 1876—1926, Sala 1926, s 3—9; även sep, 7 s). — Ungdom, kärlek och sedligt liv. [Sthlm, tr] Falköping 1927. 15 s. (Skriftserie utg av Sv riksförb för sedlig kultur, 58 B.) — Manlig kristendom (Kristendomen och vår tid, årg 22, 1927, Lund, s 217—226). — Människor och kulturbilder från 1800-talet knutna kring Lars Paulus Holmberg, kyrkoman och politiker. Sthlm 1928. 407 s, 1 portr. — Ett uttalande om Frälsningsarmén. [Rubr.] Sthlm 1928. (3) s. — Livets största kraft. [Rubr.] Falköping 1928. 4 s. [Undert.] — Huvud och hjärta. [Sthlm, tr] Falköping 1930. 15 s. (Skriftserie utg av Sv riksförb för sedlig kultur, 74.) — Den svenska kyrkan. Till svenska hem. Sthlm (tr Upps) 1931. 84 s. — Artiklar i bl a Läsning för sv folket. 3 st brev till Bjornstjerne Björnson tr i dennes Breweksling med svenske 1858—1909, d 2— 3, Oslo 1961.


Redigerat: Folkhögskolebladet, årg [1]— 3, 1884—86, Linköping, Sala, fol, 96, 192, 96 s (tills med H Odhner); Folkets tidskrift, årg 1—2, 1886—87, Sala, 204, 96* s (tills med C Bååth-Holmberg); Fälthögskolans småskrifter, 1—6, Sthlm 1903—04; Brödrafolkens väl, årsbok 1904, Ghristiania, 166, LXX s, 1 portr (tills med J Mårtens); Sveriges väl, årg 1—6, 1906—11, Sthlm, 4:o (tills med C Bååth-H); På vakt, 1—16, 1915 —30, Falköping (anon).

Utgivit: Redogörelse för Vestmanlands läns vid Tärna förlagda folkhögskolas verksamhet under vinterhalfåret. . . (och redogörelse för den kvinnliga folkhögskolans . . . årskurs sommaren...) Kurs 1—27, 1876/77— 1902/03. [Forts:] Tärna folkhögskola och landtmannaskola ... 1903/ 04—1911/12. Lund, Vesterås, Sala 1877—1912. — 400 sånger, världsliga och andliga, för folkhögskolor, folkskolor, seminarier, elementarläro-värk, sång- och föredragsföreningar. 1. Täxt. Upsala (tr Sala) 1886. XI, 216 s. (Tills med C [Bååth-]H.) — Norska och danska läsestycken för skolor och själfstudium. Sthlm 1892. 215 s. — Soldatens sångbok. Sthlm 1893. 126 s, Melodihäfte ... 136 s. (Tills med H Gyllenram.) 2.-6. uppl 1894, 1896, 1897, 1900, 1903. —• Tärna folkhögskola, dess yttre och inre historia 1876—1901. En fästskrift. Sthlm 1901. 164 s. [Anon; tills med C Bååth-H.]

Källor och litteratur

Källor o litt: E Bendz, A U Bååth o hans krets (1926); N H Bosson, T H (Tidskr för sv folkhögsk 1935); I Holm, Ola Hansson (1957); L Kihlberg, Karl Staaff, 2 (1963); C Mangård, T H (Julbok för Vesterås stift 1935); G B Nilsson, 100 års landstingspolitik. Västmanlands läns landsting 1863—1963 (1966); Sv folkhögsk under 75 år, utg K Hedlund (1943); Sv folkhögsk 100 år, 1—4 ; Tärna 75 år, 1876—1951, red 1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G H Teodor Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13732
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G H Teodor Holmberg, urn:sbl:13732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se