Emil A Holmgren

Född:1866-05-14 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1922-10-22 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Histolog


Band 19 (1971-1973), sida 263.

Meriter

6 Holmgren, Emil Algot, son till H 3, f 14 maj 1866 i Sthlm, Kungsh, d 22 okt 1922 där, Gust Vasa. Mogenhetsex (privatist) i Sthlm dec 86, inskr vid UU 2 maj 87, studier vid Sthlms högsk, med fil ex vid UU 14 dec 88, amanuens vid Karol inst:s anatomiska institution läsåren 90—92, MK vid Karol inst 13 sept 93, ML där 28 maj 98, leg läk 6 juli 98, disp i Sthlm 27 maj 99, MD vid UU 31 maj 99, doc i histologi vid Karol inst 13 sept 99, tf eo prof i samma ämne där 1 sept 99 (förordn 21 juni 99) — 01, eo prof 10 maj 01, prof från 09. — LVA 14.

G 12 nov 99 i Sthlm, Svea Art, m Anna Henrika Elisabeth Berg, f 13 dec 57 där, ibid, d 5 maj 44 där, S:t Göran, dtr till underlöjtn i armén Henrik Waldemar B o Anna Christina Carlsson.

Biografi

Hos Emil H väcktes intresset för biologi i pojkåren, då han under sommarvistelser på Ingarö och Värmdö av fadern togs med på entomologiska exkursioner. Som gymnasist var han — tillsammans med bl a Leonard Jägerskiöld och Axel v Klinckowström — medlem av en livaktig naturvetenskaplig förening. Vid 15 år publicerade han en uppsats i Entomologisk tidskrift. Efter studentexamen som privatist läste han en tid naturvetenskapliga ämnen vid Sthlms högskola och skrev senare in sig vid medicinska fakulteten i Uppsala. Hans intresse för entomologi bestod, men han övergick från den deskriptiva riktningen till mikroskopiska undersökningar och kom den vägen in på studiet av nervsystemets byggnad hos olika djurarter. En tid var han assistent vid Riksmuseum och erhöll av VA bidrag till en entomologisk resa i Jämtland. Hans ungdomsintresse fick värde för hans senare forskningar, då han ofta hämtade material från insektsvärlden för sina histologiska arbeten.

Faderns död förde med sig svåra ekonomiska bekymmer, och H måste ta alla möjligheter till inkomster. Han skrev i tidningar, ritade julkort, som såldes i Svanströms pappershandel, och var en tid lärare vid Anna Whitlocks skola. VA gav honom anslag för studiet av de skandinaviska fåglarnas osteologi och erbjöd honom att bli deltagare i en forskningsresa till Kamerun. Han antog i stället en amanuenstjänst vid Karolinska institutets anatomiska institution, där han fick möjlighet att ägna sig åt den vetenskapsgren, som fångat hans intresse framför andra. Han vann nu arbetsro och erhöll under en följd av år Retzius stipendium. Resultatet blev 1899 en doktorsavhandling, som behandlade marulkens spinalganglier. Fakultetsopponenten, prof Erik Muller, underkände den, men lärarkollegiet fann den vara värd en docentur i histologi vid Karolinska institutet.

H arbetade nu med oerhörd flit, och fram till 1901 skrev han 15 avhandlingar, som var grundläggande utredningar för arbetet Beiträge zur Morphologie der Zelle, där han lägger fram sin omstridda trofospongieteori. Man hade dittills liknat den fler-celliga organismen vid en byggnad, i vilken de olika cellerna var murstenar. H ville ändra denna uppfattning och menade, att cellerna är av olika natur och att en del är underordnade andra och därigenom kommer att bilda en organism inom organismen. Utanför varje nervcell ligger mindre celler, som sänder in utskott i nervcellens protoplasma. Dessa utskott, som han kallar trofospongier, har till uppgift att förmedla näringsutbytet mellan de mindre cellerna och nervcellerna. Avhandlingen väckte upp- seende och långvarig polemik. I den festskrift, som vänner och lärjungar tillägnade "den rastlöse forskaren och eldande läraren" på femtioårsdagen redovisas 300 kortare och längre inlägg i diskussionen. H fann trofospongier även i andra organceller och vid studiet av sådana i muskelceller uppmärksammade han hur de tvärstrimmiga musklernas sammandragning och förlängning ytterst står i samband med förändringar i sarkoplasmakorn, som ligger mellan muskelfibrerna. Under senare år arbetade H med uppslagsrika men aldrig slutförda undersökningar av strukturförändringar i människans tunntarm efter anläggandet av tarmfistel.

Som ordinarie prof från 1909 ägnade H sig med energi åt att rusta upp den eftersatta histologiska institutionen och förse den med undervisningsmaterial. Som lärare var han uppskattad för sitt vänliga och kamratliga sätt mot lärjungar, sin entusiasmerande undervisning och sin konstnärliga skicklighet att med kritan illustrera föreläsningarna. Hans lärobok i histologi var den första i sitt slag på svenska, och för första gången illustrerades en sådan lärobok uteslutande genom mikrofotografering, i vars teknik H nått stor skicklighet. Han var medarbetare i Naturvetenskaplig revy och dagspressen; i NF:s 2:a uppl skrev han samtliga anatomiska och histologiska artiklar.

Från sin varmt kristna mor hade H en ideell övertygelse, som bestod svåra prov. Han var till naturen fridsam och snarast romantisk med inslag av faderns robusta humor men skarp och ihärdig i vetenskaplig polemik. Han målade, ritade, komponerade och var en mer än amatörmässigt skicklig pianist. Han dog i diabetes, kort innan insulinet började användas i Sverige.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s ms, självbiogr anteckn:ar mm i Karol inst. Självbiogr även i VA. Brev från H i KB, LUB, UUB o VA (främst till G Retzius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLtL 4: 2, Sthlm 1932, s 430 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: N Antoni, E H. Minnesord (Sv läkartidn 1922); F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); I Holmgren, Mitt liv, 1 (1959); H Marcus, E H (Hygiea, bd 84, 1922); G G Santesson, E A H (VAÅ 1923); SLH 3:4 (1897) o 4:2 (1932); N Svartz, Steg för steg (1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emil A Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13746
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emil A Holmgren, urn:sbl:13746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se